Senaste kommentarerna i forumet

Hunger är min värsta trigger tror jag. Då blir jag helt energilös.

Jag har varit förskonad från sug nästan helt faktiskt. Det kommer automatiska tankar om vin ibland, men de viftar jag bort lätt.

Jag minns tidigare gånger då jag hållit upp typ några dagar och sen tänkt tanken ”vin” och okejat den tanken och tänkt nästa tanke ”när ska jag handla?” Verkligen gett efter liksom. DÅ går suget från 3 till 3000 på två sekunder.

Därför säger jag till mig själv på skarpen så fort jag får en tanke om vin: ”Nej, glöm det! Jag dricker inte alkohol längre.” Ingen prutmån alls, den gränsen är oomkullrunkelig.

Som ett trotsigt barn behandlar jag min hjärna ?

Stor igenkänning vinis, jag kan skriva under på att tiden gör att tankarna börja fara. Det kanske inte är så illa, tar ett glas bara osv. Nu är jag åter på ruta ett, vet inte vilken gång i ordningen. Dag 1 och med den ångest som följer. Känner också igen mig i att vara rädd för att bli lämnad av min man. Men än är han kvar, med mina ups and downs under åren. Kanske jag lärt mig något på vägen, som kan hjälpa mig denna gången gång, mot ett nyktert liv, en dag i taget. Och jag hejar på dig vinis o följer dig tätt bakom.

Huvudvärk, ledsen, trött, jobbigt...
Fortfarande nykter. ?

Nu har även denna dag varit nykter... Trött och magbekymmer i början av dagen men piggnade till fram på eftermiddagen. Blev en långpromenad för att lindra suget ikväll. Bästa tricket för att lura a....djävulen ?

Nu säger jag god natt till er alla
Keep on the good work!

Kram Saskij

Man måste tillåta sig lugnare dagar ibland för att mäkta med att leverera stordåd/smådåd då och då.

Jag älskar de dagar jag hamnar i flow, och ogillar verkligen de dagar det känns som ”kossorna” vägrar flytta sig en mm, eller till och med backa.

Jag försöker mest konstatera ”det här var en sådan dag” utan värdering - och utan att betygsätta mig själv.

Vi vet ju både du och jag att vår ”leverans” beror på antalet hinder på vägen, beslut från andra håll, icke-leverans från något håll - och ändrade förutsättningar hela tiden.

Det känns nästan som man befinner sig i en slalombacke ?

Det är alkoholdjävulen som visar sitt fula tryne och viskar i ditt öra ”se så lätt det gick att sluta, du har nog inte så stora problem, lite kan du nog dricka.”

Jag har en topp 3-lista över fyllesynder att ta fram och slå i huvudet på hen. ”Nähä du, minns du...” Då brukar hen tystna.

gick vidare! Hoppas du hittar stöd och kraft i de gemenskaper du ingår i??
Kram / mt

Hej Vinis. Jag känner igen mig så väl. Om jag dricker ett glas vin, dricker jag upp allt som finns tills jag deckar eller somnar. Eller om det tar slut. Så det är så skönt att hela 6 dagar har gått nu. Amazing! ?
Ikväll nu kände jag ett starkt sug... Men... Nej tack! Tog en långpromenad istället. Nu har det lagt sig och det är lugnt igen.

Imorgon är det en hel vecka!

Ha en underbar kväll nu,

Kram Saskij

Först hoppar en presumtiv vikarie av - så jag hamnar på ruta ett och måste rota mer i mina högar. När det ska hinnas med står i stjärnorna.

Sen hade vi tretimmars-möte i chefsgruppen, och vi var minst sagt inte överens. Sämst av allt, inga direkta beslut togs (sämsta sortens möten).

Efter det fick jag rusha igenom mail och annat absolut nödvändigt för att hinna till ett rehabmöte med en långtidssjukskriven medarbetare och planera för vb:s återgång i arbete. Till sommaren, tjoho! Självklart känns det kanon att vb är redo för det, men lite jobb krävs förstås. När det nu ska hinnas med.

Slutligen fick jag skriva ihop en sak som jag hade lovat att lämna idag. Pliktskyldigt, helt utan glädje och engagemang. Tråkigt nog. Skriver bättre när jag är inspirerad.

Sen cyklade jag till affären och handlade grillad kyckling. Orka laga mat ovanpå detta liksom ?

Imorgon jobbar jag hemma och styr både arbetets innehåll och tidsåtgång helt själv. Och på torsdag jobbar jag bara två timmar (webbutbildning) och sen är det leeeeedigt ?

Sommarrekryteringen löser sig på något sätt. Det gör det alltid. Och det är lååååångt till sommaren ?

Varje gång jag känner mig lite pressad tänker jag på sjukvården - där har de verkligen stora problem med sommarrekryteringen. Om de anställda ens får semester ? Vem hinner jobba med det nu i värsta coronakrisen liksom?

Det är alltid nyttigt att tänka på någon som har det värre när man börjar ynka. Jag säger det till mina kollegor ibland: ”Hallå! Vårt jobb handlar inte om liv och död - vi jobbar inte på akuten”. Då brukar de sluta gnälla.

En del saker blir kanske inte gjorda. So what? Det är bara att erbjuda något annat, eller be om ursäkt. De allra flesta vet inte ens hur vi tänkt, de är nöjda med det de får.

Nykter idag också - stark, klok och målmedveten som en elefant ?

Hej! Det är verkligen inte ovanligt.
Vad har du för plan nu? Berätta så får du pepp och stöd?

Mer än ok, faktiskt, ett litet snäpp över baslinjen. Jag börjar där. Vinner mycket på att starta dagen tidigt, känner mig ikapp. (Orkar inte jobba sent på kvällarna längre, det är som en allergi) Har haft några bra möten- där jag trots distans kände att jag kunde göra nytta, eller skillnad. Jag mår bra av att åstadkomma, inget nytt här.
Men har mycket kämpigare med mina sämre dagar, även om jag inte tror att någon dag iaf numera, är så himla dålig. Jag är inte bakis. Tappar inte tråden, och glömmer inte viktiga saker.
Jag vet att en viktig uppgift för mig är acceptans av mig själv, också när jag inte uträttar stor/smådåd.
(Några stordåd är det inte riktigt frågan om.) Att gilla mig själv även när jag inte orkar fullt ut. Att inte se katastrofer uppenbara sig när jag har en formsvacka. Mitt jobb går inte att utföra på samma nivå, varje dag utan det fluktuerar. Jag måste, behöver, och tror att jag kan bli bättre på att vara lagom.
Ps. Konsekvensen av detta tänk har ju knappast varit att jag levererat så strålande, utan tvärtom riktigt usel, trött, bakis- och då varit tvungen att överkompensera för att vara ok. Så utgångspunkten är mycket bättre nu.

Har funderingar på ett längre uppehåll och tänker väl i dom banorna, känns upplyftande att höra om ditt utfall!!

Härligt att du inte gett upp hoppet på mig sen mina tidiga fadäser. Kompade ut en timme tidigare idag. Åkte hem och bakade kärleksmums som jag skrev ut recept till på jobbet. Inte de vackraste men sååå goda. Mitt humör är fortfarande vid gott mod. Har ett lugn i kroppen som är ovärderligt jämfört hur det varit de senaste dagarna. Kram på dig du är ju bara så grym i din nyktra väg??

Tänk om man kunde ha det.
Spola tillbaka, göra om och göra rätt.
Jag tänker så mycket på om jag bara kunde spola tillbaka några MÅNADER så skulle det räcka..
Typ till.. december.. Om jag bara hade SAGT mina tankar högt här hemma.. Om hur jag tänkte mig 2020. Då kanske vi hade haft det bättre än någonsin nu istället för den här avgrunden som jag befinner mig i..

Imorgon ska vi på familjerådgivning.
Eftersom det är mannen som skött kontakten så har jag ingen aning om hur han lagt fram det till dom. Vad han tänker att vi ska lyfta.
Jag kan känna lite att det är själva relationen som bör få fokus...
Den diskussion jag känner att jag behöver/behövt ha angående hur min relation till alkohol blivit senaste tiden känner jag att jag får här.
Det tycker jag dom får respektera.(?)
Självklart kommer jag säga vad jag kommit fram till här om det "behövs", men jag tänker ändå att detta är till stor del min egen process (än så länge) på många vis. Vi söker ju hjälp för att vår relation behöver hjälp. För att det finns en misstro, brist på tillit, gamla spöken som kommer fram, att jag känner mig ensam osv. osv. osv. osv. (känner mig matt av tanken på allt som ska dras upp..)
Är jag ute och cyklar i detta tänket?
Jag vet bara inte om jag ORKAR sitta där och IGEN (med 2 terapeuter och min man.. kommer kännas som att dom är 3 mot 1) och vända ut och in på allt jag gjort här redan.

Jag känner mig lite rädd för vart det kommer landa.. Vi har haft många dippar och alltid tagit oss igenom dom. Vi älskar ju varandra och fick slita rätt hårt innan vi lyckades bli ett accepterat par av många orsaker (det är en historia i sig). Vi har gått igenom en abort (som oxå blev katastrofal.. jag själv hemma på toaletten.. heller inte bearbetats. Hade han sagt att vi skulle behålla barnet hade vi gjort det.. men hans psykiska hälsa då var inte gjord för ytterligare ett barn). Vi har förlorat nära och kära. Jamen allt sånt där som händer genom livet när man blir vuxen plus lite till!
Just nu är mannen mer beslutsam än någonsin att han aldrig vill släppa taget om mig. Inatt har han kramat mig hela natten och berättade idag att han varje gång han vaknade till tänkte att han ALDRIG skulle kunna leva utan mig. Jag är så rädd att mina känslor tillbaka ska avta av hans misstänksamhet och beskyllningar.. Att vi har slitit så länge så snart finns inget kvar.. Och det är då jag tänker på den där tidsmaskinen och hur fiffig den skulle vara..

Hoppas ni har en bra tisdag.
Jag startade dagen med att springa min vanliga promenadslinga! Det ni!
Sen lång härlig frukost med tända ljus..
Passa på när man bestämmer över dagarna själv! =)

Vi har snart klarat dag 6 Saskij! Jag springer en del tycker det är skönt att rensa tankarna. Jag försöker att ”träna” på att vara allt eller inget som jag är ofta är med det mesta. Jag dricker aldrig ett glas vin jag dricker 10. Jag äter aldrig en godisbit jag äter tills jag mår dåligt. Försöker att tänka måttligt men det är svårt! Men just nu är det mest fokus på alkohol för det är det som får mig att må sämst.

Ja dag 6 avklarad snart! Känns bra! Men vet också att det är nu mina tankar börjar. Jag har nog inte problem egentligen... kanske jag kan dricka lite vin till helgen etc. Men nej det kan jag inte! För jag kan inte dricka lite vin! Jag dricker för mycket vin! Så jag tar en dag i taget och motar tankarna så gott det går.

Tack Andrahalvlek, Vaknavacker, Soffi och Se klart!

Igår hade jag ett fruktansvärt sug och ångest från helvetet. Om någon hade brutit sig in i mitt hus och erbjudit mig ett glas vin hade jag antagligen tackat och bugat. Inte så stort att jag åker och köper något i alla fall - där går gränsen. Men om jag hade varit på en fest i just den stunden så hade det varit svårt att motstå. Jag blir så arg på dessa kraftfulla sug som bara oanmält tar över hela hjärnan. Trötthet är en av mina största triggers och jag sov rätt dåligt natten innan och vaknade tidigt (är inte van vid det pga karantän) så i efterhand är det kanske inte så konstigt. Det var också en massa reklam på TV och man kan inte hjälpa det. Munnen vattnas (jag är seriös, när jag ser en aptitlig alkoholreklam så vattnas det i munnen) även fast jag inte vill dricka. En reflex antar jag.

Idag känns det bra, men det gör det alltid på morgonen. Pustar ut att jag inte gav efter och vaknar med en bakfylla idag. Jag vet. JAG VET var jag skulle hamna om jag började dricka igen. Hallå?! Jag låg och spydde i flera timmar dagen efter - nästan varje gång jag drack. Det är inte normalt.

Ha en bra dag!

Tack för svar. Jag håller med om att det inte är lätt att veta angående kosten och att det finns olika teorier om vad som är bra.

Träning vet vi att det är bra för både knopp och kropp. Jag har börjat med långpromenader varje dag nästan iallafall. Idag har jag en vilodag eftersom jag känner mig lite krasslig.

Rosa76, jag håller med om att njuta av mat är viktigt. Maten tillhör ju vår kultur, doft utseende känsla och smak har betydelse. Även miljön runt måltiden.

Jag vill bara lära mig mer om hur man kan motverka återfall, depression mm. Att ge hjärnan lite hjälp på traven för att återhämta sig och återgå till en mer normal balans.

Och Pianisten, som sagt, viktigt att njuta! Inte av a. Men av god mat...
Processad mat är bara tomma kalorier..

Kram Saskij

Jag tror mycket på att låta den goda maten få ta större plats i kombination med träning. En kväll i veckan går jag på löparträning, katastrofjobbigt men helt ljuvligt när man kommer hem! Bra jobbat Saskij!! Kram!

har ett långvarigt intresse av kost och träning. Frågar man allmänheten rätt ut kommer du förmodligen få massor av tips på det ena och det andra livsmedlet som påstås göra underverk här och var. Tittar man på forskning och evidens så är underlaget väldigt tunt. Som det ser ut nu så finns det ingen "supermat" och man behöver äta mycket mindre varierad kost än man kan tro för att få i sig alla nödvändiga vitaminer och mineraler.
Det som fungerar säkrast är att undvika ultraprocessad mat och istället laga mat från grunden med råvaror, då löser sig det där med fibrer och sånt naturligt också. Det ökar sannolikheten stort att du äter bra mat. Inte bry sig så mycket om fett hit och socker dit, sen säger det ju sig självt att det lätt blir för mycket energi att göra av med om man har grädde och smör i allt och det är aldrig bra att gå upp i vikt. Sedan räcker det att ha någon grönsak till varje måltid och äta nån frukt då och då. Glöm inte att njuta av nått riktigt gott och onyttigt IBLAND också ;-)
Vill du satsa på något som man vet ganska mycket om har otroliga effekter på hjärnan så sats på motion och konditionsträning!

Lycka till

Spännande reflektion du gör att de där glasen fyllde en funktion tidigare men at det handlar om något annat nu. Fint att du hittat hit, att starta en tråd här och be om råd och kanske hitta andra trådar som kan vara hjälpsamma låter som steg i rätt riktning. Ibland tar det lite tid innan en tråd får fart, berätta gärna mer om du vill. Det där "vad jag vill", vad kan det vara?

Varma häslningar
Li-Lo
Alkoholhjälpen

Hej igen.
Jag funderar på om maten har någon betydelse för att skydda hjärnan, hjälpa till med återhämtning och tillfrisknande... Balansera signalsubstanser mm. Någon som har kunskap om detta? Vitaminer? Vill hjälpa kroppen och knoppen på traven..

Kram Saskij

Och grattis alla som idag tar beslut om att fortsätta vara nykter?

Jättetråkigt att du inte gick vidare i rekryteringen ?