skrev Dee i Hur återgår man till en låg alkoholkonsumtion?

.. är vad som gäller.
När du ser det själv, och inte tänker att du ska dividera om hur/när/varför och om, så kan din process också börja mot en mer behaglig tillvaro.

Hoppas du når den punkten snart, det är bara du som kan slå i botten och inse hur jävligt man kan må och vända det sen med hjälp eller på egen hand av vilja, jag känner verkligen själv igen mig i det du skriver.
Lycka till, jag finns för stöd på den andra, nyktra sidan!

/Dee


skrev Adde i Div åsikter eller...?

halkar minnet tillbaka till den tiden när jag var i brytpunkten mellan 2 liv. Dårhus eller bårhus.
Jag tog ju beslutet att åka på behandling i ett behandlingshem som grundade sig på Minnesotamodellen, dagligt tal AA. Och jag har aldrig någonsin ångrat det, inte en enda gång !!

Där sa jag under besöksdagen helt öppet för min familj att jag var alkoholist och jag var väl den siste som fattade det... Jag var, då som nu, lite stolt över att jag befann mig där och att jag tagit beslutet själv. Iofs påhejad av exet men hon gnällde också över att det kostade så mycket pengar....

Under behandlingstiden fick vi åka runt nån dag i veckan till AA-möten i grannskapet och jag minns det första mötet som det var igår !! Och det pga en som "firade" sex år som nykter och var så fruktansvärt dyster så vi sa när vi åkte hem att ska vi bli sådär så är det bättre att vi super i stället ! Inget bra föredöme där alltså....Nästa möte veckan efter var vi till en annan ort och där satt en kvinna som pratade, pratade, pratade.....hon snackade även på inandning så till slut stängde man bara av. Hon hade varit nykter några år och var sååååå glad över att hon fortfarande var ensam ??!! Inga roliga framtidsutsikter där heller....

Jag kom hem, efter en månad, på kvällen till ett tomt hus och var helt ärligt rädd för att vara ensam. Jag hade träffat exet dagen innan när hon kom till behandlingshemmet för att vara med på Familjeveckan så jag skulle ju klara mig själv i en vecka och jag var nog inte helt på det klara då med att nykterheten är mitt egna ansvar.
Dagen efter gjorde jag som de hade sagt åt mig : Gå på AA hemma direkt ! Så dagen efter gick jag dit, skiträdd för att nån skulle se mig !! Men som nynykter, osäker och helt vilsen i det nya livet bestämde jag mig att följa råden från de som gått före mig och det har räddat mig och gett mig en stabil grund att stå på. Som jag sagt ett antal gånger här så är inte jag religiös utan tar till mig de praktiska råd som jag får om jag lyssnar på Di Gamle och som jag kan läsa mig till. Det ÄR ett enkelt program för komplicerade människor men litar jag bara på att det jag får höra är för mitt eget bästa så går allt så mycket enklare. Alla de som tar återfall och berättar det hjälper ju mig i min nykterhet just för att man klart kan säga att de har tagit mitt återfall så jag slipper det ! Att berätta om återfallet hjälper 2 gånger : Det lyfter av ångesten för den som tagit återfallet och det hjälper mig att fatta att så ska jag inte göra.

Under första året så hade jag efterbehandling en gång i månaden och det var utan tvekan den absolut bästa dagen som fanns !! Jag åkte på kvällen före, oftast med tåg, och när jag satt mig i mitt säte så sjönk axlarna ner och jag andades ut och mådde helt sagolikt bra !! Det var min dag, enbart min dag och ingen annans !! Jag har nog aldrig upplevt den känslan så intensivt som då ! Att sova i de små rummen, typ garderob, ovanför garaget var som när jag sov inne på behandlingen första natten. Totalt avslappnad och utsövd som aldrig någonsin tidigare !
Hela min kropp talade om att det var bra nu och att jag var värd att ha det så bra !

Det var spännande att möta behandlingsvännerna och se vilka som fallit ifrån för så var nästan alltid fallet. På den tiden var reglerna stenhårda : Hade du inte giltigt förfall, typ egen död eller så, så åkte du ur efterbehandlingen. Den regeln höll nog många nyktra för det var ju förenat med kraftig skam om du sket i behandlingen.

Hemmavid så gick jag 2-3 ggr i veckan på AA eftersom det var min enda trygghet och jag förstod ju att för mig var det viktigt att skapa mig en egen väg att gå på med hjälp av Di Gamle. Jag hade ju fått karta och kompass under behandlingen men att orientera mig fram var jag tvungen att göra själv, där fick jag ingen hjälp. Under första året blev jag konfunderad över 2 reaktioner som infann sig : 1) På hemväg efter en efterbehandling råkade jag hamna mittemot en man som hade köpt 2 små rödvin i restaurangvagnen. Jag fick inget sug men tänkte att jag såg nog ut som en tiggande hund :-)) 2) En dag första veckan skulle jag laga mat som bara jag tyckte om och hade köpt go'mat och började plocka fram. Då kom tanken som en blixt från klar himmel : Till sån god mat måste du ha vin !

Jag blev både förvånad, rädd och sen förbannad att såna tankar kom upp i skallen så jag packade in allt i kylen igen och satt mig i fåtöljen för att tänka igenom vad som hände inom mig och jag hade telefonen med aa-nummer inom räckhåll. Jag behövde aldrig ringa och det blev också det enda,hittills, tillfället i min nyktra karriär som jag var nära ett återfall.

Jag fortsatte med AA i flera år och jag var med på Gotlandskonventet, Gullbrannakonventet, landsmöten och div andra mindre tillfällen. Jag har haft en massa kul upplevelser och träffat många trevliga människor och har många fina minnen. Det dråpligaste var nog middagen ute i Kneippbyn där hela gänget hade samlats för middag med dans och stämningen var HÖÖÖG !! Visste man inte att det nyktert folk där så hade man avgjort trott att det var ett fylleslag !! Och just det trodde en ung man som vinglade in med en ölflaska i hand och deltog med stort nöje i dansen tills ölen tog slut och han skulle köpa en ny :-))) Vid baren såg han bara läsk och frågade varför det inte fanns öl och när han fick svaret att det var en fest för nyktra alkoholister försvann han som en avlöning :-))

Med åren så tappade jag sammankomsterna av olika skäl. Gotland blev för dyrt, Gullbranna togs över av narkomaner och landsmötena blev aldrig nån hit för mig. Och så började jag känna mig som en annan skrev här på forumet att jag inte fick nån utveckling i mötena längre. Jag behövde lära mig nytt för att känna att jag utvecklades.
Jag har ett fritt liv utan nån egentlig press och kan idag välja hur jag ska leva mitt liv. Jag har under de sista 5 åren prickat av min bucket-list på resmål i världen och har väl inte så mycket kvar att se fram emot. Det där var en liten lögn för jag smider planer :-)) Jag har ju en frihet idag som är få förunnad och som jag är väldigt tacksam för. Hade jag fortsatt dricka hade jag inte funnits kvar alls....

Det är inte alla som har fått tre liv : Före, under och efter alkoholismens tvångströja !

Och allt detta hänger på att jag gör bra saker för min egen skull, inte tar det första glaset och lever dagen idag !


skrev Andrahalvlek i min resa - del 2

Du klarar din nedstämdhet bättre nykter tusen gånger om, och det vet du så väl om.

Har du haft kontakt med vårdcentralen? Du behöver kanske SSRI mot depressionen.

Är det möjligt så kan du försöka tänka på sambandet tanke-känsla-göra. Genom att inte tänka negativa tankar - utan åtminstone neutrala tankar som ”nu gör det ont där, nu känner jag så här” - och samtidigt göra saker så kan man påverka känslan på sikt. Även om det tar tid.

3 km i slowmotion är en aktivitet. Laga mat och äta är också en aktivitet. Men jag vet att det är svinjobbigt att förmå sig ?

Bra kämpat!


skrev Se klart i This is it

Wasabi!
Håller med om att karantän och distansjobb ger vissa möjligheter att fundera, men mer tid hemma att hantera. Ha en fortsatt fin lördag! ?


skrev VaknaVacker i min resa - del 2

Så väl jobbat av dig? Grattis till dina nyktra dagar!!
Det är nog vanligt med känsla av stress och depression efter att ha slutat dricka. Vi har träffas ju av livet utan filter. Tidigare var ju filtret alkoholen, vilket ju gjort att vi liksom får ta den samlade smällen när vi slutar dricka.
Vi får hålla ut, ta hjälp av sjukvård osv. Det blir ju så mycket bättre sedan.
Kram till dig?


skrev boink i min resa - del 2

Hej alla,
Jaha nu har jag kommit till 6 veckor... Känns bra att inte ha druckit.
Dock är min stress, som jag tror kommer från jobbet tillsammans med privat stress med ensamhet osv, väldigt påtaglig just nu. Jag känner också en deppighet som gör att jag ännu inte klivit upp ur sängen.
I vilket fall så är ju möjligheterna att möta utmaningar större i nyktert tillstånd, och när jag är ärlig med mig själv så har jag ju klarat alla andra nyktra dagar. Jag har jobbat 5 dagar nyktert hela tiden även innan dessa 6 veckor. Jag har hjälpt till med saker nykter även innan. Jag har flytt in i dimman för ofta och därför är jag här.
Nä nu dags för frukost.
Hoppas alla har det bra,


skrev Andrahalvlek i Behöver all hjälp jag kan få

Vad glad jag blir att mina inlägg inspirerar dig. Ja, det var ju just för att jag tänkte som du i höstas som jag började kommentera hos dig.

För mig är det tusen gånger lättare att avstå helt än att dricka ”lite”.

Men jag hoppas att du lyckas! Annars får du sluta ”bara” ?


skrev Andrahalvlek i Behöver all hjälp jag kan få

Tack för din kommentar i min tråd. Jag kan riktigt se hönorna stå upp och klippa trött med ögonlocken när jag använder det uttrycket ?


skrev Andrahalvlek i Behöver all hjälp jag kan få

Journalisten Adam Svanell berättar i TV4:s Nyhetsmorgon om utmattningssyndrom. Han har skrivit en bok också, ”Anonyma prestationister”, den ska jag genast leta upp på Storytel.

För mig går mina sjukskrivningar hand i hand med drickandet. De har alltid utlösts i samband med mycket stress och mycket alkohol i kombo.

https://www.tv4play.se/program/nyhetsmorgon/12582579?utm_source=permali…


skrev Saskij i Förändring i livet

Vakna vacker.. Jaa det gjorde jag åckså..

Underbart att höra om dina framsteg och att du orkar hålla fast vid den vägen...

Ger framtidstro!

Kram?


skrev Soffi i Kan inte fortsätta så här....

Du har hittat det!
Att ge sig själv tid för att må bra, att faktiskt göra det. Så starkt!

Själv tänker jag hela tiden att jag måste ge mig själv tid - men vad gör jag ….?

Låter det du har skrivit sjunka in och säger -Tack!

Önskar dig en riktigt härlig nykter lördag!


skrev Se klart i Knyttets sång

Bryr mig om. Höll liksom du, K en väldig kontroll under många år, men gått upp 12, (och ner 7)
Du, och alla är varmt välkomna här, skriva mycket eller lite. Till skillnad från min alldagliga iris så tycker jag att varje röst i forumet, och i min tråd, är viktig, särskild och välkommen. Ungefär som den sällsynta dubbla svarta och lite knubbig akleja, som ska i jorden idag ?


skrev Soffi i This is it

Grattis till 31 dagar!

Livet har börjat!
Kram!


skrev obstinat i Behöver all hjälp jag kan få

Hej Andrahalvlek! Du lämnade spår i min tråd vilket ledde mig hit och... två dagar senare har jag tydligen läst nära på 600 inlägg? Inte konstigt att jag fick lite gjort på hemmajobbet igår :O Men var inspirerande du är, detta verkar ju gå galant! Intressant för mig att du gick från att testa det jag är inne på nu (moderera/normalisera relationen till alkohol) till att helt sluta och att det uppenbart funkar bäst för dig. Stort grattis till alla framgångar! Du verkar ha en mysig familj också.


skrev VaknaVacker i När kommer dag nr två??

Men åh. Du har haft det tufft?
Så bra du inte ger upp. Inte jag heller!
Kram?


skrev VaknaVacker i Knyttets sång

Låter som du har det bra?
Låter som en bra o lagom viktminskning med 0.5 kg i veckan. Håller ju på med det oxå på mitt eget vis.
Ha en fin dag o kram?


skrev Kaveldun i Knyttets sång

...av vikt ( nä men allt som bidrar till nyktert leverne - inklusive fåfänga - måste bejakas).
Höll samma vikt i 25 år - inte smal men helt ok vad gäller BMI och hälsa - och brukade tänka ( lite självgott) att jag var bra på måttlighet.
Jo jo...
Men med eskalerande dryckesvanor slank hamburgare och chips och allt möjligt ner ( främst sista året). Med många glas innanför västen märkte jag inte vad jag åt..och dagen efter är ju hungern enorm ( när illamåendet lagt sig).
Gick upp 10 kilo på kort tid och det är en viktig faktor för mig - när jag ser mina tre månader framför mig - att gå ner dem.
Kör en kaloriapp nu.
Det har jag gjort förr ( såklart) ..men när vinet vissa dagar stod för typ hela det tillåtna kaloriintaget var det så mkt som släpade efter ( ja, hela livet släpade efter) ....att jag släppte allt och gav upp.
Vikten är inte det viktiga ( såklart)
Men att kunna genomföra det man vill är viktigt - och att känna sig bra och bekväm i kroppen.
Nä...nu har jag ( igen) brett ut mig mer än vad som är rimligt utifrån performance!
Nu ska jag ut i naturen
Kram!


skrev Andrahalvlek i Behöver all hjälp jag kan få

”Jättefint skrivet ❤️ hoppas du fortsätter kämpa dig igenom även om det blir en nästa gång - vi är många som både behöver och njuter av ditt sällskap ❤️ Och alkohol klarar man sig gott utan - se på mig ?”

Och jag svarade henne att hon är en förebild för mig på så många sätt ❤️

En otroligt fin känsla har jag nu med mig in i den här lördagen.


skrev Andrahalvlek i Behöver all hjälp jag kan få

Jag skulle snarare säga att för mig är det bättre att ignorera känslan, när den är på nivån drama-queen. När beslutet vad man ska äta till middag blir på liv och död. När ALLT är svart eller grått.

Jag tror på sambandet tänka-känsla-göra. Genom att medvetet tänka och göra saker kan man på sikt påverka känslan.

Och när man är deprimerad får man lägga ribban lågt. Tänka positivt då är ett hån, däremot kan man tänka medvetet neutralt ”nu känner jag så här.” Och 3 km i slowmotion är också en aktivitet. Tvinga sig att äta yttepyttesmå portioner likaså.

Tålamod får dock en helt ny dimension. Vi snackar månader innan det ljusnar. Och jag har de senaste åren inte fixat det utan SSRI, som jag fortsätter ta dagligen.

Hoppas dock kunna sluta med det nu när jag valt ett nykter liv ❤️


skrev Se klart i Knyttets sång

Inatt låg jag vaken och googlade på rabatter. Har fina perennrabatter med gamla torparblommor men där finns en som breder ut sig mer än vad som känns demokratiskt eller rimligt sett till dess performance.
Förr hade jag gått upp. Druckit lite till. Somnat i gryningen. Vaknat- ja ni vet exakt hur.
Min nya dietmetod är nu inspirerad av Sveriges coronabekämpning.
Jag väger mig varje dag.
Minus 1 hg/dag är ett krav. (3 kilo på en månad, 6 kilo till midsommar- klar)
Om jag inte går ner detta hg varje dag (viss fluktuering godkänns- kan som ni vet ”släpa efter, efter helgen”) så blir det hårdare restriktioner. Så än så länge bygger det på frivillighet och denna vecka är det minus 0,5 kg. Så jag följer kurvan. ?
Vaknar och har löst kryss. Nu frukost (bröd! det är helg!) och sen ut och njuta av dagen. Nykter. Utan att tveka. Kram på er. För er som kämpar; det blir lättare!


skrev StarkareK i Min kamp till ett bättre liv

Grattis till allt, du har all anledning att fira idag! Hoppas du känner att du kan njuta av en nykter dag. Att vakna nykter kan vara en tanke som hjälper långt ? och att barnen får en nykter förälder är vackert så det förslår ? Var stolt och ha en fin dag ?


skrev Soffi i Behöver all hjälp jag kan få

Det gläder mig att du är sådär gräsligt positiv nu och tänker fixa din balkong för mysiga testunder oavsett väder! Härligt!
Jag får samtidigt nästan rysningar av igenkänning.
Antingen är jag sådär jobbigt positiv så att en del nästan tycker att "Äh, men lägg av .." eller så är jag djupt nere och får höra "Ryck upp dig!" i olika former.
"Ryck upp dig!" är värst. Jag får lust att slå vederbörande på käften, men jag orkar ju inte, kan inte, klarar ingenting. Kan folk inte fatta att ett "Ryck upp dig" knuffar mig ännu lite längre in i mörkret.
Så alla dessa terapeuter som säger att man "bara ska titta på känslan"..
För en tid sedan hörde jag på en pod om en mamma som skulle följa sin lille son till en ny skola, han var inte bekväm med det.
Mamman: -Är du nervös?
Pojken: Ja.
Mamman: Så bra, du får vara nervös så länge du behöver, jag är här med dig.

Genialt! Vilken fantastisk mamma som kan bekräfta sonens känslor med en så enkel självklarhet! Hur många hade inte sagt att det inte fanns någon anledning att vara nervös...

Jag börjar tro att man inte bara ska "titta på känslan", jag börjar tro att man ska bekräfta den, när den blivit bekräftad så behöver den inte kräva mer uppmärksamhet och kan klinga av.

Nej, jag har inte vågat prova - än.
Nu provar jag först att vara nykter och välkomnar "det tråkiga slätstrukna" livet som börjar visa sig vara det lugna trygga livet.

Kram!
Hoppas solen hinner titta fram så att du får njuta av din nyfixade balkong redan idag :-)


skrev Torn i Vägval

Underbart att läsa ditt inlägg Soffi, härligt att du mår bra. Du ser, det var värt att lägga pengar på blommorna.? Verkar som du har sovit lite längre i dag också eller? Är lite nyfiken på vad ditt privata projekt innefattar, men det behöver du ju inte avslöja här om du inte vill. Solbränna är smällar man får ta när man är ute och njuter av solen. Själv mår jag bra av att få lite bränna, känns som man blir lite "snyggare" då. När det röda har lagt sig vill säga ?

Ha en bra helg!

Kram