Senaste kommentarerna i forumet

Tack för din hälsning hos mig. Vi behöver alla bli sedda och bekräftade - och det är det här forumet svinbra på!

Jag har också haft stora problem med ångest, och ångestskoven kommer typ alltid när jag har druckit mycket under en period.

Jag är övertygad om att alkoholen har orsakat både ångest och depression - i kombination med att jag är en ”duktig flicka” med överhettad empati som vill att alla ska vara nöjda.

Vid det senaste ångestskovet slutade jag dricka och det är snart tio veckor sedan. Efter 1,5 vecka var ångesten borta och jag började sova bättre.

OBS: Jag tror att daglig mindfulness-träning de första två veckorna hjälpte till också.

Nu mår jag bättre och bättre för varje dag - och känner inget sug alls. Tanken att dricka flyger på mig ibland, men den är lätt bortskakad.

Hej Soffi! Där satte du ord på mina exakta tankar.. såååå rätt... blev helt lyrisk nu när jag läste för jag har letat efter just den här analysen. TACK ! Nu hjälpte du mig mycket.. det är helheten.... inte bara drycken... Återigen tack jag behövde läsa detta. KRAM till dig.

Nu har jag hittat din tråd, lär mig orientera här på forumet så smått som sagt! :-P
Läste om att du är en väldigt positiv person men också kan bli väldigt deprimerad. Precis sån är jag med, men jag får oerhörd ångest också. I alla fall för mig tror jag det har bidragit mycket till mitt drickande, dricker när jag är superglad och vill fira mer, dricker när jag har ångest för att lindra. Men jag har insett att drickandet ger mig mer ångest, och sänker min tolerans mot ångest. Dubbelt negativt alltså. Tror absolut du kommer känna dig mindre deprimerad och ha mindre svängningar som alkoholfri, tycker all forskning jag läser uppger det. Och jag vill verkligen tro det är sant :-)

Fika på en klippa vid havet låter ju fantastiskt!! Vi ska bara fika på ett Espresso house, lite mindre romantiskt, haha! Känns konstigt för i alla mina andra relationer (och hela mitt vuxna liv) har alkohol alltid haft en oerhört central del. Med mitt ex byggde hela vår relation mer eller mindre på aktiviteter kring alkohol, och jag avskydde det så mycket. Kändes så... ihåligt och falskt.

Kul att läsa, tror det är jätteviktigt att förbereda sig på när det känns tråkigt, att ha en strategi då. Jag är tillbaka nu på min tredje dag som alkoholfri. Denna gång gör jag detta med mycket mer respekt för hur jävligt alkohol är och hur jag måste ha en mer genomtänkt strategi, inte bara tänka att "det känns ju bra idag, det kommer fixa sig, jag har ju egentligen inte så stort problem så klart jag kan säga nej".... jag vet nu att mitt beroende gör att jag verkligen har svårt att säga nej, därför måste jag ha större respekt för det. Och förbereda mig. Och inse att det kommer vara ett livslångt medvetandegörande av mitt eget handlande. Inte ett livslångt LIDANDE, utan vara FRI men medveten om att alkoholen kommer försöka locka, både när man har roligt och tråkigt, när man bara minns det roliga dryckesstunderna och inte bakfyllorna, bråken, ångesten, tårarna, ensamheten.
Jag har upptäckt quitlit, böcker om att sluta dricka som är otroligt inspirerande och får det att kännas lätt och roligt, befriande. Läser nu Sober Curious, den har verkligen varit revolutionerande för mig.
Ta hand om dig!

Låter som kanonbra strategier!

Ser fram emot min första nyktra dejt så småningom ? Fika på en klippa vid havet tror jag att jag ska föreslå.

Jag har ingen dejt på gång, drömmer lite bara ?

Alltså nu ska ni få höra nåt sjukt, jag ska gå på en dejt imorgon och nu har jag sagt att jag vill ändra från att ses på en bar som planerat till att ses på ett café som inte serverar alkohol!!! Hihihi, känner mig alldeles fnissig, har ALDRIG haft en nykter dejt förut! Känns så häftigt att prova, och att han inte känner mig, så jag kan säga att jag är en person som inte dricker och han kommer tro att det alltid varit så! Sjuk känsla. Och SÅ stolt över mig själv, för jag har insett att barer är en miljö jag inte fixar att vara i just nu. Glad!! :)

Jag har fått många goda råd och bra tips här och det var ett som verkligen fastnade som jag tänker mycket på: ta hand om dig själv. Till exempel äta bra, träna, umgås med de man tycker om och göra det man mår bra av helt enkelt.

Jag har bestämt mig för att laga mer nyttig mat och försöker strukturera upp veckan så att jag vet vad jag ska äta varje dag. Är inne på dag tre och än så länge funkar det fint ? Träna är något jag alltid gjort och idag blev det ett riktigt tufft pass. Som jag älskar det! Men det är inte bara att göra saker som jag mår bra av som påverkat mig denna veckan, jag har även försökt att reflektera över vad och varför jag gör saker och känna tacksamhet för det jag har som är bra i mitt liv.

Så, kort sammanfattat: jag har en bra vecka helt utan alkohol. Underbart!

Tydligen har han en kanal på Yotube också. Måste jag kolla in. Det är kanske lättare för mig att förstå honom med lite bilder som hjälp ?

Bland annat har han publicerat ett inlägg som handlar om hur coronakarantänen eventuellt påverkar drickandet.

Jag skulle såklart föredra om han inte dricker alls men jag har ingen kontroll över vad han gör och tänker inte bry mig om det. Han får göra som han vill. Jag har bara kontroll över mig själv och mitt eget beroende och jag väljer att inte dricka idag ?

Exakt, de flesta tar oftast ett glas för mycket när de väl dricker och det tar emot att sluta eftersom man mår sämre när alkoholen lämnar kroppen och därför vill fylla på med mer.

JoTack, Soffi jag har mått bättre idag. Bra till och med. Blev lite för ivrig i mitt sökande på nätet efter föreläsningar, böcker och dokumentärer så hjärnan slog bakut och jag fick lov att ge mig ut på en lång promenad trots att det blåste halv storm, jag fick ta i för att ta mig fram, var rejält trött när jag kom hem men solen sken och jag fick ny energi.
Tänker att jag får ta det lite lugnare och kanske lyssna på e t t avsnitt i tex. alkispodden och läsa e t t kapitel om dagen. Måste ju smälta, tänka över det jag fått till mig också.
Jag har ganska många intressen som kan distrahera mig, om jag bara kommer ur den här "alkisdeppen", Har ju inte mått så bra av att druckit för mycket en tid. Men nu när det våras kanske livsandan vaknar till liv igen. Det finns massor av jobb i trädgården, jag odlar lite också och driver upp lite plantor inomhus som sen ska ut i växthuset. Sånt mår jag bra av att pyssla med.
Jag vet att jag är dålig på att stötta andra, tycker kanske inte att jag har så mycket att komma med. Men tänker ibland att jag borde mera för jag blir ju själv glad när någon tittar in här. Kram.

Du ska börja med att låta din hjärna läka. Var snäll mot dig själv - ge dig själv bra kost, motion, vila och sömn. Och gärna skratt också ❤️

Tänk inte för stort - tänk här och nu. Stäng av tv-nyheterna och titta på komedi-serier.

Du kommer ut ur den dimman så småningom, och då kommer du att tag i det du behöver ta tag i.

Men just nu ska du ägna dig åt att läka.

Men om han nu måste dricka i samma hus som du, även om det sker i källaren, så kan han vara rejält bakis.

Jag tror också att de allra flesta som dricker alkohol så sakteliga glider mot det allt mer destruktiva missbruket.

Det är ytterst få som kan säga ärligt ”jag kan dricka eller låta bli, det kvittar”.

Just nu lyssnar jag på Marianne Cedervalls femte bok om Anki och Tryggve på Gotland. Feelgood-light-crim typ. Lättsmält.

Jag förstår vad du menar men så känner jag inte. Jag hatar alkohol och vad det gör med människor. Det är en extremt beroendeframkallande drog och jag vet hur känns att vilja ha mer när man väl har börjat. Alla har sin egen resa så jag ser mer på honom som ett bevis på mig egen nykterhet men det är inte ”gott åt honom”. Så skulle i alla fall inte jag vilja att han tänkte om mig när jag hade tagit ett återfall även om han absolut inte är på samma nivå som mig. Han är min man och jag älskar honom. Hoppas att det här ger honom lite insikt i vad det är för skit han dricker. Jag ser det som att alla faller tillslut i alkoholen om än väldigt långsamt för många men snabbt för andra - som oss.

Vad för feelgood ska du lyssna på? Jag läser ”Den som haver barnen kär” av Viktoria Höglund. Den är helt okej men språket kunde vara bättre.

Efter snart tio nyktra veckor kände jag mig lite ”mätt”.

Att den senaste ljudboken är på brittisk engelska och att det sista kapitlet handlade om kvantfysik (tror jag ?) bidrog nog också. Vad har kvantfysik med nykterhet att göra liksom? Ja, det fick jag aldrig lära mig eftersom jag förstod typ nada.

Idag började jag lyssna på en typisk feelgood-bok igen på Storytel. Femte delen i Marianne Cedervalls serie om Anki och Tryggve på Gotland. Att återigen få höra Anna Maria Källs väna röst var ren njutning ?

Jag tänker fortsätta läsa två kapitel ur boken ”Tänka klart” varje kväll och somna till 30 min av ”Skål! Ta mig fan”, men i övrigt behöver jag släppa in röster om annat än nykterhet i mitt inre.

Jag hämtade cykeln idag, tjoho vilka rejäla däck den har fått!

Köpte lott också ? När sista rutan skulle skrapas hade jag chans på 100.000 kr, men det sket sig förstås.

Trodde inget annat heller. Tur i spel har jag aldrig haft. Jag tror däremot på tur i bemärkelsen att jag tror på ödet. Flera val jag har gjort i livet har ändrat min ”väg” så pass radikalt att endast ödet har kunnat vara inblandat.

Jag tror på skyddsänglar också. Även där har jag några gånger haft marginalerna så tydligt på min sida att allt annat vore omöjligt än att jag hade en skyddsängel vid min sida.

Eller så beror det på att jag är en gräsligt positiv person, som alltid ser glaset halvfullt istället för halvtomt. Som alltid ser lösningar när andra ser problem. Som alltid tänker ”jag hade tur i oturen” hur illa det än har gått liksom.

Det fanns alltid något positivt att välja att lyfta fram, någon liten möjlighet att göra det bästa av situationen.

Det är min personlighet, så har livet format mig. Att jag då i perioder kan bli så deprimerad att allt är nattsvart, att jag knappt tar mig ur sängen, och helst bara vill dö - hur kan det ens gå ihop?

Jag vill aldrig bli deprimerad igen och är det alkoholen som orsakar depressionen så ska jag slippa det.

Jag väljer att tro att jag inte kommer att bli deprimerad igen. Blir jag det så får jag hantera det då, precis som jag har hanterat det alla tidigare gånger ända sen tonåren.

Den glädje och energi du sprider omkring dig kan väl inte lämna någon oberörd. Inte ens en cykelreparatör! Tack för pepp i min tråd ?

Hoppas du lät honom ynka i sin ensamhet ?

Vi kanske blir som en del dryga ex-rökare kan bli, som hatar röklukt och skriker ”usch och fy” om en rökare kommer i närheten ?

Du som är ledig, om än ofrivilligt, har all tid i världen att chilla och ta det lugnt och ta den här resan i maklig takt. Hellre rätt än snabbt!

Jag jobbar ju heltid så jag får ta alla tillgängliga pauser och ägna en stor del av kvällar och helger åt det här nykterhetsarbetet.

Och det gör jag så gärna! All-in som sagt. Eller som jag också brukar säga: Jag gör ingenting halvdant.

Men idag började jag faktiskt lyssna på lite feelgood på Storytel. Efter snart tio nyktra veckor behöver jag nog inte impregnera mig med nyktra argument flera timmar varje dag.

för stöttning, ni är så himla bra! Rosa76, jag beklagar att du förlorade din mamma. ?

Jag tittar in här för att visa min tacksamhet, jag läser och känner mig omhändertagen. Det är fortfarande tufft. Blir mer och mer nedstämd för varje dag. Dag 19 idag och jag är kanske otålig, men jag väntar på att livet ska börja. Corona-viruset och dess offer tar på psyket. Jag vet inte vad det var som tog så hårt med Adam Alsing men jag börjar tänka. Om jag har 3 veckor kvar, vad är jag nöjd med? Vad har jag åstadkommit? Det enda jag kommer på är att jag uppfostrat 2 underbara döttrar. Det är ju fantastiskt, jag menar inte så. Otroligt tacksam! Men vad har jag gjort, för att bidra till en bättre värld, känna meningsfullhet och passion? Det hemsöker mig. Att jag inte är klar än, jag kan inte vara klar än! Jag har ju inte ens börjat. Det måste finnas något bättre. Det här är mitt största problem utan alkohol. Har ingen aning om vem jag är eller vad jag tycker om. De stora frågorna kommer nu och jag vet inte ens i vilken ände jag ska börja nysta.

Att börja dricka igen lockar inte alls. Jag är inte rädd för att frestas. Tanken att dricka dyker upp per automatik, jag tänker att det var ju inte dödstråkigt hela tiden, men inte ens börja dricka vill jag. Jag välkomnar det nästan bara för att få visa hur bestämd jag är. Jag vet att det är därför jag mår så här. Jag har aldrig känt mitt riktiga jag pga alkoholen. Det är bara så fruktansvärt sorgligt att man börja skapa sig själv när man levt ett halvt liv. Hur kan jag vara en förebild åt mina barn när jag inte är någon.

Förlåt, men jag är så uppgiven. Ett svamligt inlägg som är skrivet i etapper. Var ska jag börja?

Kram ?

"Det bästa sättet att få ett proplem att växa är att skjuta upp det" Det visdomsordet tar jag med mig.
Håller med ovanstående om att du är så bra på att skriva och så generöst delar med dig av dina tankar, din klokskap. Det är inte alla som har den förmågan.
Jag är säker på att du kommer klara av fredagens utmaning , att prata med gubben din, alldeles lysande. ?

För oss som har supit oss till ett alkoholmissbruk finns det inget mellanstadie tyvärr.

Det är antingen dricka och må dåligt, eller bli nykter och må bra. När man slutar dricka beror på hur länge man står ut med att må dåligt.

Jag hatar också när planer ändras, även om det är en liten ändring så känns allting fel.

Kan du säga till honom att du vill ha en vit månad? Det är ju inte konstigt. Du behöver absolut inte säga mer än så och sen har du en månads utrymme att fundera på din relation till alkohol och hur du mår efter det. Du kommer antagligen inte vilja gå tillbaka till samma drickande. Eller så kan du säga att du inte mår bra av alkoholen som du tänkte, det är ju sant och om han bryr sig om dig och ditt välmående så stöttar han dig i det. Han kan köpa sitt eget vin om han vill tycker jag.

Du har sa ratt. Varit konstant full i 5 dagar nu. Varje javla gang jag tar det dar forsta galset sa dricker jag konstant i dagar. Har nog druckit upp mot 4 liter vin de senaste dagarna och jag ar ganska liten. Sjalvforaktet ar sort. Jag ar pa andra flaskan vin....

Min man köpte alkohol till sig själv igår, jag hade ingen aning. Han dricker själv ibland för att vill inte ”fresta” mig eller vad man ska kalla det. Jag uppskattar det i alla fall. Men han hängde nere i källaren när jag gick och la mig och kom inte upp fören klockan 3 och var sjukt full! Det var rätt äckligt ärligt talat. Idag mår han skit - såklart. Jag sa still honom: ”thank you for the sober fuel”. Översättning är typ ”tack för mer bevis på att jag vill vara nykter” Såklart jag inte dricker idag. Jävla gift det är.