Senaste kommentarerna i forumet

Ja, jag var ju aldrig något vidare bra att hålla räkning på antal glas och enheter och uppenbarligen inte på mina nyktra helger heller, @torn, skärpning utlovas- och tack för att du läser (och räknar åt mig...) ?
I morse vaknade jag och kände mig bakis. Hemsk känsla. Trött och orkeslös. Dubbel Treo, sedan körde jag genom dagen tills jag insåg att jag hade feber.
Ingen stor sak, men jag fick en flashback kring alla dessa dagar som gått i känsla av orkeslöshet, trötthet, längtan efter att dagen ska ta slut. Hur har vi orkat?
Under två månader har jag varit pigg. Haft energi, kraft och varit glad. Varenda dag. Inte lycklig hela tiden, men grundglad för det mesta.
Så Ps- till mig själv.
Glöm inte skillnaden.

Tack för ditt meddelande, du har rätt till hundra procent i vad du skriver. Jag kan inte ens vara sjuk och hoppas pa lite sympatier eller hjälp, även om jag skulle ligga i sängen med 40 graders feber skulle det vara mest synd om henne. Därför kan jag inte minnas när jag senast tillät mig vara sjuk, förutom en magsjuka för ett par år sedan som jag inte kunde gömma undan för henne. Hon hånar mig nu för att jag föll och drack i helgen, men att hon "föll" först och bråkade och skrek har inte existerat då hon inte alls gjorde det och att jag bara hittat på - helt sjukt faktist. Idag har hon plötsligt börjat prata med oss alla igen, men helgens händelser är hundra procent mitt och barnens fel. Jag orkar inte ens bråka utan låter henne tro vad hon vill tro. Jag behöver göra upp en plan, tror inte det finns en chans att vårt äktenskap kan bli bra. Men lättast just nu är att låta henne tro att det är okej för att kunna komma på en plan. Hon har redan hotat mig med att hon tänker göra mig bankrutt och att jag inte ska få se barnen om jag lämnar henne, så det är bäst att inte göra det utan plan som sagt.

Tack igen för att du skrev!

För varje dag kommer du att må lite bättre, även om sämre dagar kommer förstås. Få din man att göra mer hemma är nog en nyckel också! Bra jobbat ?

Lyssnar på sista kapitlet i boken nu, sen börjar jag nog om, eller lyssnar på favoritkapitlen.

Kram ❤️

Bra att du fick svart på vitt att alkohol inte är någon lösning på ångesten.

Du behöver nog vara extra vaksam på suget några dagar, men du ska absolut inte tänka fuck it och fortsätta dricka, utan snarare ska du ge alkoholen fingret!

Du kan fixa det här! Jag tror på dig ❤️ Du måste också tro på dig själv ❤️ Och framför allt måste du vilja vara nykter till 100 procent, stänga bakdörrarna.

Lätt blir det inte, men alternativet är mycket värre.

Kram ❤️

Tänk vad livet kan vända, från att ha mått dåligt så länge till att bara känna frihet!

För första gången i mitt liv tar jag ansvar för den jag vill vara, jag fick ett rejält uppvaknande och nu står jag här med hela världen framför mig! Jag har fått tillbaka kreativiteten och jag vet att ingen kan stoppa mig längre. Jag känner mig så tacksam för att mitt ex tog steget att ge upp och fokusera på sig själv.

Jag har blivit tvungen att växa upp och inse att jag kan inte tycka synd om mig själv längre, jag måste bli vuxen och inse att livet har sina upp och nedgångar. Livet är f¨cking tufft och det är så det ska vara, för hur vore livet utan problem?

Jag har varit med om det värsta jag kan tänka mig än så länge, nu vet jag hur det kan kännas och hur jag ska kunna hantera det i framtiden. Livet tar inte slut bara för att man blivit djupt sårad eller att livet svänger. Man är starkare än vad man tror!

Ha en fantastisk dag alla och allt löser sig alltid på ett eller annat sätt.

Jag drack och det var inte värt det. Absolut inte värt det. Det hjälpte inte alls med ångesten, inte ens det första glaset. Jag var medveten hela tiden så det var ingen rolig fylla och igår mådde jag så extremt dåligt hela dagen. Spydde on and off till klockan 1. Vid 3 kunde jag äntligen äta något och dricka vatten. Sov dåligt inatt och känner mig slö och tung idag. Det var dumt, men kanske nödvändigt? Att se det så igen. Det viktiga nu är att inte hamna i ett ”fuck it” tillstånd och fortsätta dricka.

Vi tillhör samma landsomfattande körverksamhet.
Eftersom just "Tro" var vår första låt.

Berra

Hej igen nystart
Sist jag var med på forumet var jag i ett förhållande som inte var bra för mig. Riktigt hur destruktivt det var såg jag inte förrän jag lämnade det. Än idag bearbetar jag det. Han var inte elak på ett verbalt eller fysiskt sätt. Han älskade mig inte helt enkelt. Inte på det sätt jag vill och behöver bli älskad. Han levde med mig och sa en massa fina saker men han fanns aldrig där. Jag var lämnad ensam och han ville inte förstå eller ta del eller stötta mig. Jag bad honom om hjälp flera ggr. Men jag betydde inte tillräckligt helt enkelt. Min dotter for oxå illa?mer än vad jag kunde se då vi befann oss där.
Jag hade inte kunnat hitta vägen ut ur mitt missbruk tillsammans med någon som inte ville finnas för mig. Det hade aldrig gått!
Så jag förstår när du skriver att du dricker ”på grund av ” din fru. Hon eller rättare sagt er relation är en del i din problematik.
Så tror du att ni kommer att klara det tillsammans? Eller behöver ni oxå en ”nystart”...
kram?

Inne på min femte dag utan alkohol och nu har helgen passerat. Så skön den var...Vaknade utan den där torra smaken i munnen, ömma magen och dova huvudvärken. Jag kommer på mig själv hela tiden med att tänka..detta hade jag aldrig haft ork eller vilja att göra om det hade varit en "vanlig helg". Sen ska jag väl erkänna att jag känner mig lättretad och vass mot mannen, har inte tålamod med att någon annan går ut och är gnällig eller irriterad över något. Igår kväll flög det på en sån där akut känsla av "att vilja dricka" och jag vet nu precis vad som triggar mig
- läxläsning, samtidigt som jag planerar veckans mat, ej påbörjat kvällen mat, tvätt i tvättmaskinen som ska hängas upp, diskmaskinen som ska plockas ut, samt en hund som behöver ut på sin runda och mannen är ute och "grejar". Jag ringde honom och sa att som det var -Detta triggar mig!! Han avbröt det han fixade med och kom hem. Tidigare har jag "fixat" med allt och han har kunnat göra vad han vill, då har jag också lättare kunnat smygdricka för han inte var i närheten. Har också börjat lyssna på "skål ta mig fan", vilken igenkänningsfaktor..skrämmande faktiskt. Ett annat sätt att koppla bort tankarna har varit att jag hittat en bra serie på Netflix som jag börjat titta på när jag är själv, tiden flyger iväg och tankarna är fokuserade på serien och inte "jag vill dricka"...Är så tacksam för detta forum och ni som går in och kommenterar, det gör verkligen att jag inte känner mig själv..Ha en fin dag alla! Rosa

Vad härligt det låter med simningen! Hoppas du sovit gott i natt Varafrisk och att dagen i dag blir bra för dig.
Kram!

En härligt positiv rubrik ? Det som känns jobbigt kan bli riktigt bra, snabbare än man tror!

Ser fram emot att ”dimman” ska lätta lite mer hos mig också. Jag är så van vid att alltid vara ”trött”. Det är normaltillståndet liksom.

Önskar dig en toppenvecka!

Vad härligt! Så länge du varit vit!
Hoppas du får en riktigt bra start på ännu en vit vecka!
Ha en bra jobbdag!?
Kram???

Vad härligt! Så länge du varit vit!
Hoppas du får en riktigt bra start på ännu en vit vecka!
Ha en bra jobbdag!?
Kram???

På jobbet nu. Så glad jag inte gett upp:
Sanslöst så mycket klarare i skallen jag känner mig?

Föut när jag drack i veckorna har jag känt att när jag inte druckit kvällen innan borde jag vara rätt ok...
Men i själva verket var det inte så stor skillnad jämfört med att vara bakis! Och det har tagit typ 9 veckor för mig att bli tydligt bättre nu när jag är vit!

Slås igen av att hur i hela friden har jag levt mitt liv. Hur jag misshandlat mig själv.

Men nu, i inledning av vecka 11 så är det bara WOW, vad har jag gjort med mig själv förut.

Så tacksam nu. Och stark som en björn??

Sjunger också i kör sen några år tillbaka. Just nu tränar vi på John Lundviks vinnarlåt i fjol och Marie Fredrikssons låt ”Tro”. Att sjunga med kören är veckans höjdpunkt.

Jag gillar verkligen dina ”veckobrev”. Visdomsord och vardagsbetraktelser som gör mig varm inombords.

Och jag tror precis som du - en gång alkis, alltid alkis. Och jag väljer att se det som att jag är allergisk mot alkohol. Enklast så.

Önskar dig en toppenvecka!

Grattis till dina två första nyktra veckor! Nu har du det värsta bakom dig ?

Försök att inte oroa dig för ev framtida ångest eller andra hälsoproblem. Nu är nu.

Du kan hantera det andra när det dyker upp istället för att oroa dig i förskott och förpesta nuet.

Go girl!

Så otroligt härligt att vakna till den hälsningen ?

I morse när larmet väckte mig, direkt när jag hade stängt av och satt sömndrucken på sängkanten, sträckte jag upp ryggen och tänkte för mig själv: ”Idag väljer jag att vara nykter.” Det ska bli min nya morgonrutin.

Kram ❤️

Grattis!! ?
Härlig presentation! Bra att ha på pränt.
Bra go i dig?
Ha en fin dag???

Så skönt!? Ha en bra dag?

Pga av sjukdom måste jag idag in och jobba, på min lediga dag?det brukade göra mig märkbart irriterad...rent av förbannad faktiskt av helt egoistiska skäl! Jag förlorade ju en hel dag som jag inte kunde dricka ostört på?

Sen kom jag på att jag inte dricker längre? så det känns helt okej att åka in och jobba??
Helt fantastiskt! Skönt att slippa den gnagande känslan...
Visst behöver jag återhämta mig efter att ha jobbat helg men jag kan ta det lugnt på förmiddagen, träna, laga mat och gå ut med valpen. Sen får jycken hänga med till jobbet och när vi kommer hem på kvällen så kommer det vara ångestfritt, ingen sambo som är sur över att jag druckit?bara en lugn och skön kväll tillsammans ?
WOW! Ser framemot den här dagen??
Ha en fin dag kära vänner!
På torsdag ”firar” jag fyra hela veckor utan A⭐️

En devis jag hade förut, när jag drack...
När ingenting hade hänt, så var det bra.
Ibland funderade jag på om jag skulle stänga in mig i ett rum och hålla mig inlåst så ingenting kunde hända på fyllan.
Också då suget kom på tal, inget sug, ingen fylla, ingenting dumt som kunde hända just på fyllan.
Att sätta handbojor på alkoholen, någon form av fysisk begränsning.
Då, då jag tänkte att bara jag höll mig nykter en helg, en enda helg så kunde jag överbevisa för mig själv att jag hade kontrollen, att jag var stark och stod över mina egna okontrollerbara impulser.
Men det var alltid någonting som hände, det passade inte just den helgen, vi var bortbjudna på middag, eller en fest.
Ingen bra tid för en tröstlös förändring, det kändes som det var ett dött lopp redan för början, allt var emot mig.
Tills en dag då längtan var större än besväret, ja det tilltänkte besväret, eller blev det något besvär?
Försöker tränga in i minnesbanken, men kommer inte ihåg, tror att den första inte var så svår.
Jag hade klarat av första krönet, var jag fri?
Men inte, när man tror att man har övertaget, det är då man förlorar taget.
Med tiden har jag lärt mig, tro aldrig att du har klarat av det, en gång alkis, för alltid alkis, ja eller beroendepersonlighet som det heter.
Det är inte drogen i sig självt som är problemet, det är viljan att vilja droga sig, som är akilleshälen.
Och i dess spår, vad är det som får mig att vilja förlora mig i dimman, då är man orsaken på spåret.
Vad är det jag försöker fly ifrån, varför vill jag inte vara kvar i verkligheten?
En verklighet som är skapad av just alkoholen, kanske, eller förvärrad av den...
Och precis som Adde skrev i sin tråd, återfallsrisken är så förknippad med siffran tre.
Tre minuter, tre dagar, tre veckor, tre månader, tre år, har det något att göra med tresprit?

Jag funderar fortfarande mycket på vad mitt drickande innehöll, inte så mycket av det roliga, det har jag förträngt.
Jag glorifierar inte drickande längre, jag försöker se på fakta, vad händer när man dricker alkoholen.
Varför förändras sinnesläget, vad händer i kroppen, varför gör man som man gör, varför blir olika personer påverkade på olika sätt, vissa glada, andra aggressiva osv.
Fortfarande betraktar jag alkoholen, och vad den gör med andra människor, jag ser med en nyfikenhet.
Jag hatar den inte längre, kan inte hata den längre för det tar för mycket energi av mig, för den kommer att finnas runt mig i vilket fall, hatad eller ohatad, så varför låta den fortsätta ta energi ifrån mig, låt den vara på något sätt.
Finns passiv bredvid den, men betraktar den på nära men helst på ett tryggt avstånd, mer än en armlängds avstånd.
Ja jag stoppar fortfarande ner grogglasen i diskmaskinen på helgmornar, tömmer av gamla trasiga citronskivor i slasken, känner klibbigt groggvirke på utsidan av glasen men är glad över att de inte medför någon hemsk minnesbild över gårdagen, inte mina, och inte andras heller, de har druckits med goda ordalag och samkväm.
Inte i lönndom eller ånger, utan på sätt som det nog var tänkt, positivt och avslappnande.
Fortfarande inte min kopp of tea, andra kan dricka den, men inte jag, en avsevärd skillnad, jag har en allergi.
Kan man vara allergisk mot alkoholen, ja jag tror det.
Så, det var veckans tankar angående alkoholen.
Jo förresten var på bolaget i lördags förmiddag, slog följe med svärsonen som ville tanka upp lite inför mellon.
Jag hittade en alkoholfri rom, var tvungen att testa den, luktar nästan lite alkohol, smakar absolut ingenting, men har en fantastisk hetta i eftersmaken som faktiskt lutar åt en äkta vara, blev förvånad, och det finns mycket att utveckla på den, men den har potential, absolut, tänk om de kunde göra det med andra sorter också.
Ett litet tips bara, om ni känner er ensamma med något som inte alls passar med i sammanhanget.

Så tillbaka till min veckobrev, vad händer?
Tänkte lite på vad Dee skrev såg i sin tråd i fredags, att hon kände en sådan press av att ständigt prestera.
En duktig flicka symptom.
Jag har själv lagt mina prestationsångestar lite granna på hyllan, jag har nått min peak med hjälp av åldern, har passerat bäst före datum på arbetsmarknaden och håller krampaktigt kvar i samma gamla jobb, som jag egentligen hatar, men ändå älskar på samma gång, älskar arbetsuppgifterna men hatar de jag tvingas styras av.
Jo jag är lite egensinnig, det har jag varit hela livet, när folk klampar in på mitt privata område där de inte hör hemma börjar jag morra, jag släpper bara in de som klarat av inträdesprovet, de som ger lika mycket som de tar.
Så egentligen gillar jag inte att prata om mitt arbetsliv, det förtar mitt privatliv, fem dagar i veckan.

Helgen bjöd som den brukar, ett intensivt umgänge med dottern och hennes familj, desto mindre med sonen som håller sig borta alldeles för mycket, han tycker kompisarna är viktigare än familjen, och de är de nog i den åldern.
Jag frågade sonen i veckan om han var sugen på lite far-son umgänge i helgen och gå på båtmässan.
Men nejdå, han hade så mycket han skulle göra, men kom inte på exakt vad som var så viktigt.
Svärsonen som satt i samma soffa, jag följer gärna med dig, och genast kände jag mig lite taskig som helt hade förringat hans närvaro och inte frågat honom i samma veva.
Ja jag har en omtänksam svärson, den allra bästa som gärna släpar runt på sin gamla svärfar bland båtarna.
Jag blev så glad så jag bjöd honom på en heldagsupplevelse, inträde, korv, öl, osv.
Och visst gick vi runt och dräglade och drömde oss bort, ganska beskedliga båtar som kostar lika mycket som huset vi bor i, inte en chans att vi har råd med dylika, men drömma kostar inget, trots säljarnas övertygande snack.
Inte ens bland tillbehören hade vi råd att kosera, utan kom hem med en meter ölkorv, och ett halvkilo parmesanhjärta alldeles färskt uppskuren ur en tjugokilosjätte, så vi kom inte hem helt lottlösa.
Vi bestämde oss för en riktigt fin familjemiddag så jag fick stå vid grillen i mörkret med pannlampa för att få en fin grillyta, blev kissnödig och gick på toaletten i all hast.
Stängde inte dörren, och eftersom jag redan hade lyse i pannan så tände jag inte heller taklampan.
Medans jag stod där och kissade tog grabben en bild på mig bakifrån med mobilen som han skickade runt till sina polare och berättade att han har en puckad farsa som pinkar med pannlampa på en mörk toalett med öppen dörr.
Behövde jag säga att han fick många likes.
Ja jag var noga med att tvätta händerna efteråt, det räcker med lite Corona bakterier i dessa tider som lite extra krydda.

Min favoritgrupp vann mellon precis som vi hade tippat här hemma, underbara kurviga damer på scenen som bara gjorde mig alldeles varm i bröstet när de spred en sådan glädje, hoppas de sopar rent i Rotterdam.

Söndagen tillbringade vi med att städa och tvätta av lite snabbt efter en lat och lång frukost med alla familjemedlemmar, vi gick på vår ena gudsons innebandymatch och hejade fram dem, men de torskade.
När vi skulle gå hem alla tio personer så stod vi bara femtio meter från min mammas balkong, och hon fick ett impulsivt kaffegäng efter det jag hade varit och köpt kaffebröd på ett intilliggande konditori.
Hon blev överraskad och glad att bli invanderad så där bara plötsligt i sitt ganska så vardagliga pensionärsliv.

Väl hemma så lagade vi mat för två dagar, tills ikväll och för morgondagen, då vi har det lite tajt med tid.
För jag och frugan har gjort något helt galet, vi har gått med i en kör efter påtryckningar av några kompisar.
Nejdå, ingen kyrkokör, vi är lite för mycket ateister för att lovsjunga Gud och grabbarna, utan en ”vanlig” kör.
Och vi har världens mest underbara körledare som bara sprider en sådan glädje så man kan gå dit enbart för hennes entuasiasm, jo hon säger att vi sjunger helt felfritt också, och det är ju ingen nackdel.
Det händer mycket i mitt liv, att våga vara lite mer våghalsig när man inte har alkoholen kvar, men bra mycket lugnare än vad som kunde förorsakas av en fylla....
Men det är roligt att trampa upp nya stigar, spännande och intressant, istället för att sitta hemma på kammaren och skämmas över sådant som man ställde till med under helgen.

Livet leker, lugnt och stillsamt, eller?
Knappast, jag har fullt upp med att hänga med, jag har satt ribban lågt och prestationsångesten finns inte på samma sätt, jag är rätt nöjd med livet ”när ingenting har hänt ”, men samtidigt massor av saker som händer.
Bara det inte hela tiden är samma grejer som händer, ja om det nu inte är de bra grejerna som exempel.
Min familj är mitt tempel, de jag delar glädje och sorg ihop med, och mest kärlek.

Berra

Du fixade helgen, starkt jobbat!? Hoppas det löser sig med hälsoproblemen också.

Kram

Tack! Det känns väldigt bra :)

Nu har jag avklarat min andra nyktra helg. Känns skönt, klarat en helg med barn och en helg utan. Har i övrigt levt ganska som vanligt med undantag för att jag nu är sjuk.

Imorgon är det en ny vecka och då väntar fler läkarbesök och andra utmaningar.

Här ska du skriva mycket - i med- och motgång. Och grattis till 12 nyktra dagar!