Senaste kommentarerna i forumet

Heja allihop!

Det är gott att läsa hur allt går. Jag har hamnat i ljudböckernas värld och det här med igenkänning, som du skriver GP, är så viktigt för det egna, inre arbetet. Det är inte nödvändigt att allt stämmer in, men om man någonstans kan nicka instämmande i någon annans berättelse, ger det ändå rätt bra ledtrådar, tycker jag. Även om utredningen kommer igång och även om man får en diagnos på pappar, ligger ju det största arbetet på en själv att skapa en vardag.

När jag börjar med något, då gör jag all in, så här kommer de senaste dagarnas lyssningstips:

"På högvarv: att leva med ADHD" av Mikael Ressem gav mig många nickningar, även om jag sannerligen inte är en typisk ADHD-personlighet. Det är ju heller inte den diagnosen som jag har fått, men jag är tveksam till att man kan stoppa in människor i fyrkantiga lådor. Magnus Ugglas "Enda sättet att genomlida en konsert är att själv stå på scenen" lyssnade jag på direkt efter Ressems. Hos Uggla hittar jag färre igenkänningsfaktorer, men det är underbart att höra om hans överlevnadsstrategier. Han läser dessutom själv, bara det är värt timmarna med boken. Mitt största "wow" och "oj" kom däremot i "Drunkna inte i dina känslor" av Doris Dahlin och Maggan Hägglund. Det här med att vara stark-skör passar väldigt väl in på mitt impulsiva liv. Highly sensitive persons är väl alla som tar till bedövningssubstanser, skulle jag tro.

En annan fördel med ljudböcker (som jag alltid tidigare har tyckt varit värdelösa eftersom jag inte har kunnat koncentrera mig tillräckligt för att lyssna) är att jag får en annan röst än min egen som maler i huvudet. Det har faktiskt hjälpt mig att somna också. Jag har tagit ett abonnemang på en sådan där streamingtjänst och det räddar mig just nu från den leda som jag upplever. Jag har inte längre ett sug efter alkohol - men istället ganska jämngrå dagar.

Under hösten bestämde jag mig för att långsamt förvandla mitt liv till ett sundare liv, med betoning på just långsamt. Jag funderade mycket och bestämde att långsiktighet är hållbarhet och långsamhet är bra för min personlighet. Jag gjorde således upp en plan tillsammans med en väninna en måndagkväll: till mars ska jag ha gått ner i vikt och börjat motionera, men jag skulle inte mäta, inte bestämma antal kilon etc. Mitt liv skulle alltså bara långsamt transformeras till det bättre, för att skydda mig från de adrenalinkickar så starka att jag tappar bort mig (typ hypomani) som kommer när jag gör tvära kast.

Två timmar senare inledde jag en vattenfasta som varade i fyra dagar, laddade ner en app där jag kan registrera matintag och motion. Efter fastan inledde jag en strikt plan och jag mäter och väger varenda dag. Jag kickade iväg, precis som jag förutspått och livet har fått guldkant igen. Det är så typiskt mig.

Jag begriper att det inte är idealiskt, men samtidigt har jag något att hålla i. Jag jobbar mycket igen och jag vet mycket väl att detta är strategier för att hålla undan otympliga känslor och tankar. Men det funkar och jag tänker att det här är just mina ränder: jag bestämmer mig för en sak och gör sedan tvärtom. Att ändra mina vanor betyder inte att ändra mig som person. Jag kommer inte att kunna bli en sådan som utför allt enligt plan - jag dör tråkdöden då. Men jag kan kanske lära mig att inte kasta mig ut för okända stup. Mina okända stup är alltid känslomässiga, dvs inte fysiska. Jag kan alltså mycket väl se konsekvenserna av att ge mig på sådant som kan skada mig fysiskt. Men jag är närmast blind och döv när det kommer till känslomässiga engagemang. Ressem och Dahlin/Hägglund har hjälpt mig att börja förstå min personlighet. Det svåra är att lära mig att acceptera och hantera den.

Kram!
Gojan

Tack Santorini för din enträgenhet och den tid du tar dig att lyssna och förstå och hitta just de orden som jag behöver.
Tack Garageper för att du får mig att fundera och tänka till om saknaden och vanor, att leva livet lika gott och till och med bättre utan A.
Tack FinaLisa för att jag får mig att känna mig klok och att jag får känslan att jag är på rätt väg.
Tack Vinäger för att du med din erfarenhet i detta forum finns här bland oss nya och att du ger mig självförtroende att skriva trots rävarna bland oss.

Idag är en bra dag, dag 25 av mina nyktra dagar. Börjar få lite mer hopp om sömn, sover inte fullt lika oroligt längre, börjar få mer energi och mer fokus. Det ger en trygghet att inte behöva oroa sig för att inte kunna somna.

Hjälpte min son igår med att förbereda sig inför teoriprov i idrott. Sonen går i sjunde klass. Ämnet var hälsa, kost, motion samt hur droger påverkar oss människor. Ett kompendium på 16 sidor och diverse youtube klipp. Oj oj det var svårt att behålla mitt behärskade jag. Vilken smörja som skrivs om A, det var rena säljmaterialet för att börja dricka. Intrycket som skrifterna gav var att det är normalt att dricka A och det kan vara bra för blodtrycket och hjärtat. De har förvisso inte fel, det är ju objektivt normalt med tanke på att 80% av befolkningen dricker A. Ja det finns studier som visar på att blodtryck och hjärta kan få en fördel, men att dricka ett glas om dagen har fler baksidor än fördelar. Visst fans det baksidor och varningens finger i texterna men det vara bara för de som inte kan klara av att dricka normalt. Har en viss bias (uppfattningssnedvridning) nu när jag själv är inne i arbetet att bli nykter, men jag kan inte sluta förundras över att vi samhället är så accepterande till kulturen om A, det säljs in i alla led trots dess baksidor. Undrar hur många av dessa 80% som ens har en grundläggande förståelse för att varje onykterhet är ett steg till för ens undermedvetna att rättfärdiga nästa glas. Alla som blir onyktra kommer utan undantag sakta utveckla ett beroende som vårt medvetna jag inte förstår, för hunger, sug och känslan om vad vi instinktivt vill ha finns inte vårt medvetna jag, det är en känsla som växer sig starkare genom belöningssystemet för varje gång som vi dricker. Det får oss att tro till slut att det är vad vi behöver för att fungera, ett glas på kvällen efter jobbet, i slutet av veckan för att vi är så slut, på lördagen för att vi ska fira, före fotbollsmatchen, under fotbollsmatchen, efter fotbollsmatchen eller när fotbollsmatchen inte blev av, eller bara för att.

Att det är så svår att sälja in att fest och glädje och lycka finns i oss själva, genom att lyssna på oss själva, är vi trötta på en fredag så finns det en underbar lösning som ger oss styrkan tillbaka och får oss att känna oss utvilade, det är att gå och lägga sig, det är ju fantastiskt skönt när man är trött och det är en smärre fest att krypa ner under täcket och ge oss själva det vi behöver på riktigt.

Hur går det för dig, hoppas full fart med vardag, ville bara kika in och säga hej(a)! ?

Underbara du, så härligt att läsa att du funderar och reflekterar, det är grunden till förändring. Utan reflektion så har vi inte en chans. Vi alla är olika, du, jag och alla andra vilket även innebär att vi är unika, den bästa av alla är just du för det finns bara en av just du. Frågan är nu hur ska du ta hand om dig själv för att kunna få den potential som du har, för den finns där och det vet du även fast du är hård mot själv. Du har listat ut att det inte är alkohol som får dig att blomma ut och bli det bästa av dig själv. Idag är en av de bästa dagarna som finns för det är här och nu som du kan ta ett beslut, det är liksom så med varje dag, att det finns bara nuet som vi kan ta kloka beslut, därav en dag i taget som du har så vackert kommit fram till. Gissar att du står inför en avgrund av vånda inför att orka stå ut med allt som det innebär att nyktra till, du har gjort det förr och vet vad det innebär men viktigast av allt du vet att du kan det för du har erfarenheten. Det är inte lätt och vi alla behöver verktyg och strategier för att klara det. All denna smärta och jobb som du står inför är inte lätt, men du kan, för varje ögonblick av smärta, ångest, trötthet, vånda, rastlöshet, tristress kommer gå över, hur jobbigt det nu är som kommer du att kunna klara det tillslut. Vilka verktyg behöver du nu? Vilka hinder ska du stöka undan? Vad behöver du?

Kram på dig, och glöm inte hur bra du är!

Tack för ditt svar. Du har helt rätt att jag inte kommer kunna spela på hennes regler, jag testade att vara känslokall och det höll 10 dagar. Det hade dock funkat för att avsluta relationen, det lovade hon mig om jag fortsätter på den banan, men hon lovade också att dra mig genom skiten, en så fight orkar jag inte och tror inte jag klarar. Jag har sett hela hennes familj och hur de manipulerar och behandlar den som för dagen är den felande. Jag kommer försöka att köra tvärtom, men detta är så svårt när man hela tiden blir provocerad, men om jag kan försöka ignorera alla försök till konflikt och första att när hon försöker förminska mig så menar hon det egentligen inte, hon är bara byggd så pga hennes uppväxt. Jag ska försöka överskölja henne med kärlek istället, ge henne egobosten hon behöver och försöka ta mig ur alkoholens klor. Jag måste bygga upp mig och skydda barnen och sen planera och se vad nästa stora steg ska bli. Men jag borde nog träffa någon att prata med, men det måste jag göra utan att hon får veta det isåfall för annars kommer hon ha ett till kort att spela.

Idag är det en ny dag,, ny dag med nya möjligheter. Dag 1 för dig, dag 19 för mig ?

Tufft det där med skammen/skulden över det som varit. Och din fru har ju såklart känslor kring det och rätt till sina åsikter. Samtidigt så är det ju så att när man själv ”släppt och gått vidare” så känns det mest orättvist när någon drar upp det gamla. Och det är ju på sätt och vis orättvist. Tänker att din fru borde jobba lite med sin roll och sina känslor i det här, för precis som du säger - man är i underläge och det är frustrerande.
Tänker också att du ska stanna. Du trivs, det låter toppen. Du blir inte fri genom att flytta. Det finns andra och bättre vägar att bli fri.
Lycka till!

Har jag inte blivit erbjuden.

Nej jag brukar simma, det är min favoritträning, men har ju inte varit möjligt med gips ;)

Angående sömn så kom jag just på att jag inte har haft mardrömmar sedan jag slutade att dricka.
Hade jag ganska ofta tidigare.

för tipset om CrossBoss :) Jag ska testa det ikväll!
Kram
svagis

Oj vad de nyktra dagarna rullar på :) Vi är ju rätt fantastiska du och jag <3 Tack för att du uppdaterade mig!

Sovit gott och vaknar nykter och ganska pigg. Nu när kroppen inte behöver bryta ned A hela nätterna så blir sömnen så mycket bättre och jag tror till och med att jag har slutat snarka! DET känns så himla gött :) Men jag känner också av några småkrämpor här och där som jag inte har märkt av lika mycket förut. Det är väl ändå bra att bli mer kroppsmedveten tänker jag - så man vet hur man verkligen mår och inte bara känner sig bakfull när man vaknar. Och just det där att slippa undra hur andra uppfattar en - syns det på mig hur dåligt jag mår? Nu behöver jag inte ens tänka tanken :)

Hur går det med läkningen av ditt ben Fröet? Går du på sjukgymnastik eller är det kanske det som simningen är till för? Ja så är det nog :) Vad bra i så fall!
Nu ska jag gå ut i stormen här i västsverige och försöka ta mig till jobbet!
Kram
svagis

Hej Nystart!
Har ännu inte börjat prata med någon men i ännu högre grad insett varför och när jag dricker. Så nu känns det verkligen som att jag har bestämt mig. Kan inte medicinera med alkohol. Det finns hemma, men det går inte längre att lura mig själv att det funkar som medicin. Känns som jag verkligen bestämt mig. Två veckor utan hemma. En gång ute.

Du spelar ett farligt spel, Nystart. Som det bara finns förlorare i. Det känns som att du behöver prata med någon om den här relationen. Alkoholismen/alkoholen verkar ibland förändra människor till att bli precis som du strävar efter att bli - mer som frun. Känslokall, manipulativ, elak, självcentrerad, oberäknelig.Tror du verkligen att du kan vinna? Vill du/kan du spela på hennes spelplan?
Du verkar vara en fantastisk man, inte för att du har beskrivit dig så själv, men det kommer fram mellan raderna hör och där. Kan du inte ”bara” välja att spela ditt spel i stället. Har varit i kontakt med en sån person som din fru verkar vara, på distans. Asjobbigt, och de hon lyckades komma närmare for riktigt, riktigt illa. Jag kunde i efterhand se hur personen gjorde och hur hon verkligen klampade in och stack kniven på de ställen där det tog bäst. Finns människor som skrivit om hur man hanterar den här typen av personer i en professionell roll. Då handlar det om extrem tydlighet och att inte gå in på deras spelplan. Du har ju en helt annan situation och du har dessutom ett missbruk med allt vad det innebär i skuld, skam etc. Jag översköljs ibland av tankar på saker som jag skäms över... det är jobbigt, men min sambo hugger mig inte där det känns som mest. Du har en annan situation och måste hantera även detta. Kan du hitta dig själv och din inre styrka och vägra spela hennes spel? Vara tydlig med dina ställningstaganden och ditt mål.
Du är bra Nystart och du har kommit långt i din insikt om alkoholmissbruket och er relation. Du kan klara det här, men jag tror att du ska bestämma reglerna för spelet, inte hon. Håller alla tummar för dig!

och jag får också såna tankar i skallen...vill göra någon mer STOR förändring när jag ändå är igång....impulser som far hit och dit....flytta, skaffa husdjur osv. men jag försöker sitta still i båten...för jag känner igen mina egna "moves" från tidigare perioder i livet....jag har flytt många gånger, bara för att få ägna mig åt en massa praktiska förändringar istället för förändringar på insidan....

Men jag ska stanna där jag är ett tag. Vet att det är bättre för mig i längden. Hoppas dina impulser och tankar lugnar sig också.
Kram
svagis

Dag 26 för dej och 24 för mej, fasiken vad duktiga vi är ?

Jag har tänkt precis som du, jag tänker kalla mej för nykterist, inte nykter alkoholist.
För nykterist är ju vad jag är just nu.

Kram och ha en fin dag på jobbet

Jag ska simma idag

Dag 26 för dej och 24 för mej, fasiken vad duktiga vi är ?

Jag har tänkt precis som du, jag tänker kalla mej för nykterist, inte nykter alkoholist.
För nykterist är ju vad jag är just nu.

Kram och ha en fin dag på jobbet

Jag ska simma idag

Adde, är det något jag missat??
PS. Grattis i efterskott ??
Kram ?

Inatt var det min tur att drömma om a. Fy vilken otäck känsla. En starköl hade jag druckit och bad någon dra åt h.. stängde ytterdörren och sedan kom ångesten i drömmen av vad jag sagt & att jag hade druckit. Känner fortfarande denna känslan. Usch.
Härligt att vakna upp - hyfsat pigg fast klockan var på ringning men iaf utan a! Glad positiv och redo att möta dagen. Önskar er alla en vit härlig onsdag ⭐️ Styrkekramar till er som behöver ?

Hej Ledsen själ! Hur mår du själv? Hur går det??
Letade efter min tråd långt ned i flödet men du hade puffat upp den....tack det är bra med mig. Mycket tankar har jag... och hade mer sug igår än jag brukar. Inte rädd för det, antar det måste till som värkar när man föder barn. Det blir säkert en period nu när den första entusiasmen för nykterheten lägger sig och saknaden av alkoholen kommer. Skall testa surfa på suget metoden tänkte jag.
Inga planer på att kasta in handsken. Påminner mig om att jag inte kan hantera alkohol så det är bara att vara morsa till sig själv i detta?
Kram???

Tack för det ni skriver ❤️

Idag känns det ju inte så bra men redo att börja om igen. Kändes inte så igår.
Otäckt så snabbt tankarna kan ändras och bli kidnappad av A. Förstår knappt vad som hände.
Men tror det var tankarna på det som ställde till det. Får ta dag för dag nu.?

Tack Vinäger! Det känns som du förstår precis vad som snurrar i mitt huvud och du hjälper mig att sortera lite och sätta ord på en del.

Förut skulle jag absolut ha gjort tvärtom mot vad jag tänker nu. Jag skulle ha druckit för att jag ser en jobbig tid framför mig. Jag skulle ha druckit för att få energi att göra något när jag kommer hem på kvällen och sedan skulle jag ha druckit ännu mera för att få sova.

Och det är nog just det att jag också någonstans undrar varför jag går omkring och funderar över om jag kan dricka ett par glas eller inte. Det är inte så att jag ofta är i situationer där det förväntas dricka, nej, jag är "ensamhemmadrickare". Det är nog faktiskt det att jag inte vågar ha ett förbud som kan trigga trots, det plus att något slår stopp inom mig om jag tänker "aldrig mer", det blir för stort att ta in, jag vill ju vara "normal".

Just nu är jag innerligt glad att jag faktiskt inte vill dricka. Suget satte in igår kväll att ta några glas avkoppling, men jag ville inte egentligen ha alkohol. Det blev en ljudbok i soffan istället.

Jag ser nu att jag faktiskt har förändrats en hel del, jag tänker annorlunda och, tror jag, mer långsiktigt. Quick fix är inte lika lockande längre.

Startar dagen med en känsla av tacksamhet, mot er här på forumet som hjälpt mig till andra tankar och gentemot mig själv för att jag haft förmåga att ta in lite nytänk så att jag orkar leva nykter.

Tänker på dig. Varken du eller jag har varit så aktiva på ett par dagar nu.
Över 2 veckor för oss ju?? Hur är det med dig Massa kramar??

Nu sitter jag här med mitt "sista" glas, imorgon är en ny dag säger ni?

Jag har provat men då har jag tagit hjälp av antabus senast för några månader, klarade 2 månader minus 2 dagar pga min kille dumpade mig. Men jag uppfattade alltid antabus som en svaghet medans många här såg det som en styrka att våga be om hjälp? Jag är nog där än att jag tror inte jag klarar detta utan antabus men sen känner jag också att med tanke på allt som händer i mitt liv just nu o hur jävla ensam jag är så "behöver" jag A i mitt liv för att överleva, för hur ska jag annars hantera livet som det nu är? Jag vill vakna imorgon o prova, men jag är så jävla rädd för att misslyckas. Jag vet jag är hård mot mig själv o det är det jag måste börja ta in o förstå. Att skriva här o läsa gör ändå någon skillnad jag är bara rädd att inte veta om något är tillräckligt.

Är en seger. Kanske t om extra viktiga men jag vet inte.
Lite starkare blir vi av de oansenliga dagarna som vi inte hottar upp med två glas vin. Det vet vi med säkerhet.

Jag har misslyckats massor med gånger dom senaste två åren.
Men det blir bättre och bättre för varje gång jag slutar.. håller längre och längre nyktra perioder.
Och perioderna kommer inte så ofta längre.
Så om du försöker, så är du iaf på G.
Då får du väl märka hur illa eller bra det står till, hur länge du håller ut osv.
Själv så tar jag det numera dag för dag, men målet är givetvis ett helt nyktert liv.
Misslyckas jag, ja då får det va så.
Då börjar jag bara om och räknar nya nyktra dagar.

Tack fina ni! ???

Ni har så rätt. Bara att jag ärligt aldrig ens försökt sluta eller tänka tanken, förens senaste tiden vilket gör det tuffare för mig när jag inte klarar av det jag satt som mål. Jag har ofta alldeles för höga krav på mig själv när det gäller alla mina situationer. Men detta med att ta tag i mitt A beroende är något helt nytt, speciellt nu när jag aldrig varit mer ensam, men därför blir jag nog mer besviken o frustrerad för att jag inte lyckas så som jag vill. Men ja, jag ska nu försöka som min titel säger, day by day. Även försöka förstå att det faktiskt är "okej" att ta ett steg tillbaka, misslyckas eller prova igen.