Senaste kommentarerna i forumet

Vilket stort beslut du tagit och vad konkret och tydligt med en lapp till din man där du meddelar din avsikt. Det är tydligt att du är beslutsam i detta!

"Hur gör man för att sluta?" är rubriken på ditt första inlägg. En viktig fråga. Du har redan kommit långt genom att skriva här.

Vissa har stor nytta av vårt nätbaserade program (alkoholhjalpen.se/programmet), medan andra söker sig till en beroendemottagning, sin vårdcentral eller AA. Kommunen kan också erbjuda stöd.

Alkohollinjen är en nationell stödtelefon med telefonnummer 08-84 44 48. Dit är alla som vill ändra sina alkoholvanor och anhöriga ringa och få stöd och råd.

Vad tror du skulle vara hjälpsamt för just dig?

Varma hälsningar,
Amanda
Alkoholhjälpen

Day by day, vilka kloka ord. Det är verkligen ett smart förhållningssätt, att ta en dag i taget. Du provat några olika vägar till nya alkoholvanor och nu är du tillbaka på banan, med nya erfarenheter i ryggsäcken. Du fortsätter att kämpa mot målet. Vad skulle du behöva just nu?

Fortsätt gärna att berätta hur du har det och hur det går. Vi är många som vill lyssna.

Varma hälsningar,
Amanda
Alkoholhjälpen

Jag trodde inte jag skulle få sån här ångest. Och total sömnlöshet.
Hoppas det här är sista dagen men ångest.
Sen ska jag också ta en dag i taget hela januari!
Men behöver nog hänga här. Och inse att det är allvar.
Kram

Glöm inte bort att anmäla er till träffen på alkoholhjälpen ?

Vad tråkigt att höra! Starkt och målmedvetet att du valde att avstå från alkoholen trots det negativa beskedet och att du höll dig till planen om fyra glas på nyårsafton! Önskar dig en god fortsättning på det nya året.

Varma hälsningar,
Amanda
Alkoholhjälpen

men nu är det dag 14 och jag börjar faktiskt må bättre. För mig är det fysiska värst. Jag har varken haft mycket ångest eller sug efter A. Men jag är ödmjuk....på tisdag börjar jobbet igen och jag får ta en dag i taget, inte låta stress ta tag i mig osv.
Kram

och inte heller rekommenderat någon läsning. Ska börja arbeta med Stora boken från AA framöver men såg även att Olle Carlsson gjort en uppdatering av 12-stegsmetoden...den ska jag nog köpa också.

Jo det går absolut åt rätt håll för mig. Dag 14 idag :)
Vet du vad jag gör? Jo jag läser om fysiska konsekvenser av alkoholism på den här sidan www.internetmedicin.se och där är texten skriven för läkare och annan vårdpersonal så det blir verkligen kliniskt...och skrämmande...förstår en hel massa av mina krämpor och hur de är relaterade till min alkoholism...högt blodtryck, reflux, gikt och buksmärtor....blä...så nu är jag upplyst och motiverad så det räcker.
Kram

Så kom den. Domen från Föreningens styrelse. Jag blir avstängd från samtliga föreningsaktiviteter i 12 månader pga mitt beteende under två fester i höst. Helvete! Igår bröt jag ihop men fick ångesten i schack med tabletter (på recept) istället för alkohol. Sedan tycker jag väl egentligen inte att det är bättre men det påverkar i alla fall ingen annan.

En sjukdom är något man har...inte något man är. Men jag säger att jag ÄR alkoholist och eftersom jag precis nyss börjat acceptera det så tänker jag inte ändra mig nu...men visst är det som du säger, man HAR alkoholism.
Kram

Läste ditt senaste inlägg med stor inlevelse. Det är precis så där jag vill leva mitt liv. Tyvärr är det inte lika enkelt i vardagen. För min del finns eller fanns det sällan tid för reflektion och eftertanke. Jag jobbar på att komma dit. Ibland lyckas jag och den känslan är obeskrivlig. Hur går det med drickat för dig? Jag tappade kontrollen på nyårsafton i glada vänners lag. Blev inget kaos men jag fick ångest när jag insåg hur mycket skit jag hällt i mig. Nu tänker jag köra hel vitt på obestämd tid.
/Mrx

Hej!
Jag har en sak jag gärna skulle vilja höra era synpunkter på.

På AA möten presenterar sig nästan alla med "Jag heter X och jag är alkoholist". Inget konstigt med det. Men jag har tänkt på det här "jag ÄR alkoholist", som något man är. Nån slags identifikation på hela sitt jag. Ordet i sig har ett stigma över sig. En negativ betydelse.

Läkarna sätter nog inte alkoholism som diagnos numera, tror jag. Man talar väl om alkoholism som en sjukdom, ett kemiskt beroende. En sjukdom är något man HAR, inte något man är.

T ex: Jag har cancer, jag har CADASIL, jag har halsfluss, jag har ont i ryggen osv. Ni fattar. Man säger ju inte "jag är cancerist, jag är Cadasilist osv. Jag tycker att det låter annorlunda. Eller vad tycker ni? Är jag ute och cyklar här eller? Hakar jag upp mig på fel sak?

Jag presenterade mig i går och i förrgår med" Hej, jag heter Femina och jag har ett alkoholberoende". Fast jag vet inte om det var så lyckat. Då sticker man ut hakan ungefär som om jag tycker jag är bättre än de andra. Att vara alkoholist är ju att vara beroende utav A. Det är samma sak. Men om A är en sjukdom så känns det fel att identifiera sig med den. Vi är ju så mycket mer. Jag vill väldigt gärna höra vad ni tänker om detta? Annars fortsätter jag presentera mig som alkoholist som alla andra för att undvika missförstånd och agg från de andra på mötet.
Ha en fin dag?

Härligt att läsa dina framsteg dag för dag! Jag köpte E-boken Promille tanten igår
Idé från dig var det väl? Känner att jag behöver lite medicinska argument för att hålla mig från alkoholen. Dvs hur dåligt det är för kroppen att dricka och vilka fördelar med att INTE göra det...
Fortsätt på din väg...! -<3

Tack Mrx för gratulationen, om än ett väldigt sent!
Då är juletiden passerad ännu ett år och idag är min sista dag på den 50 procentiga sjukskrivningen. Måndag är början på att få allt att falla samman i ett vanligt liv igen.
Under ett antal veckor, efter min krasch den 28 oktober har jag fått en fantastisk tid för precis det du skriver Mrx, reflektion och eftertanke. Dessutom har jag fått fantastisk hjälp genom mitt jobb och lyckades genom ett förtvivlat rop på hjälp genom vården även träffa en läkare jag sent skall glömma.
Det är inga mirakelkurer, supermediciner eller terapisessioner, det är människor som lyssnat.
Jag har fått några få men väldigt betydelsefulla saker med mig på vägen som redan hjälpt mig att börja acceptera saker för vad det är. Och jag har förstått en sak angående alkoholen och genom den insikten en nyckelbit för hela livet. MAN MÅSTE MÖTA DET OBEHAGLIGA. När allt känns som värst, när man inte står ut, men vad den än kan vara, ångest, oro, stress. Stanna upp, sätt dig ner och känn allt som går att känna i din kropp. Går det verkligen inte att stå ut? Lys på obehaget med alla lampor du har och glöm inte andas! Vänd dina tankar på just obehaget och inte vad du kan göra för att bli av med det! Det är först då den stora hemska tigern kan visa sig bara vara en liten sur katt. Och den lilla sura katten den går faktiskt att ta under armen och fortsätta framåt mot en den riktning i livet du vill ha! Målet med den riktningen kanske fortfarande är långt borta, det kanske inte ens går att skymta än, men det är det mäktiga med att ge sig själv en riktning. Det räcker faktiskt med ett fotsteg här och nu så är du närmare, bara du bestämmer dig vilket håll du skall gå. Bry dig inte så mycket om hur långt det är kvar. Det kanske finns en pytteliten oas på vägen att ta sikte på, hitta det lättaste målet du kan och börja!
Men glöm inte en sak! Njut av livet och det godsaker som finns. Ät god mat och godis ibland. Ta den där tårtbiten när någon bjuder. Sluta upp men din inre kamp, håll en riktning, stanna upp och njut sedan fortsätt framåt, ett fotsteg i taget. Det är så mycket lättare att vara stark när man också låter sig njuta helt utan dåligt samvete.

Bestämde mig under nyårsdagen. Jag mådde så dåligt efter att ha druckit så mycket på nyårsafton. Just nu känns det ändå bra, har inte något direkt sug men det kommer nog komma senare ikväll eller i helgen.

För hejarop :)
Såg att du också nyss bestämt dig. Hur går det?

För hejarop :)
Såg att du också nyss bestämt dig. Hur går det?

Hej!

Bra kämpat! Nu har du tagit de första stegen för ett hälsosammare liv. Det kan vara jobbigt på kvällarna som du beskriver, det tycker jag med.
Det som brukar hjälpa mig är att slå på någon bra serie för att få bort tankarna på alkohol eller att träna.

Hoppas du får en fin fredag ??

Depp och ångest. Känns som att jag inte klarar alkoholen mer. Hur många dagar håller abstinensen??

Jisses, jag planerar fortfarande att mannen och jag ska åka iväg och dricka vin. Riktigt känner suget i magen....Stora sonen kommer stanna här 1 vecka längre och möjligheten öppna sig att vi skulle kunna ta en hotellnatt. Detta blir en pärs att övervinna???

Har bestämt mig för att detta är dag 1. Ser en trött tant i spegeln istället för den jag tycker att jag borde se. Har läst många andra trådar sen i morse, om kvinnor o män med fina jobb och liv som inte matchar de förutfattade meningarna om alkoholistens image. Jag är också en sådan alkoholist, jobbar mycket och tjänar bra och reser i jobbet och löser problem åt andra i företaget. Har tänkt på att jag säkert haft alkohol kvar i blodet vissa tidiga morgnar på vägarna. Jag sportar flera gånger i veckan, och det är den enda aktiviteten som kan hindra mig från att dricka. Tänker ibland att jag skulle boka upp träning 21 varje kväll, då skulle jag bli kvitt A. Men, slingrar mig snabbt ur de tankarna.

Ska ge en lapp till min man nu, där det står ”jag slutar dricka idag”.

Äntligen fredag!
Känner mig ganska glad och tillfreds. Jag är nog fortfarande i den där förnuftiga känslan. Idag är en ny dag. Ska jobba lite sen vet jag faktiskt inte. Vad gör man på helger nu när alkoholen tagits bort?
Kanske drar mig och tränar lite...vi får se helt enkelt ?

Jag hoppas att alla får en underbar fredag och helg. Du är värdefull och du förtjänar ett liv där du mår bra. Du klarar av det här för du är stark! ?

Kramar
Nilja ??

Hej! jag är ny här på forumet, har läst en hel del under en längre tid men inte kommit så långt att jag skaffat ett konto.... men nu är det gjort. Jag känner igen mig i det du/ni skriver. Jag upplever att jag har noll energi i kroppen utan alkohol och har svårt att hitta glädjen och motivationen. Framförallt så är tröttheten och ångesten svårast att hantera, jag vet ju att jag mår så mycket bättre (för stunden) om jag dricker ett par glas vin. Jag har druckit i princip varje dag under flera år, en ovana jag började med för att klara av att leva i en destruktiv relation. Nu är relationen till mannen över sedan 3 år tillbaka men min relation till alkoholen är sämre än någonsin. Jag hade en vit januari förra året och det var en plåga, jag klarade det men intalade mig sedan att jag kunde börja dricka "normalt" igen... Det kunde jag inte.

Jag inser att jag MÅSTE förändra mitt drickande, det går ut över jobb, relationer och ekonomi. Och jag tror och hoppas att det kommer en belöning i form av mer energi och glädje längre fram. Men just nu känns det ganska mörkt, jag blir verkligen bara trött, irriterad och får ångest av att inte dricka. Upplever jag abstinensbesvär? Hur lång tid tar det innan det vänder? Har varit nykter sedan nyårsafton... Tack för att ni delar med er!

Det kommer bli bättre! Ta en dag i taget, försök fokusera på att du tagit valet och du är på god väg ?

Hej,

Jag brukar alltid boka upp mig med träning eller sånt på helgkvällarna. Inte hela kvällen men em/tidig kväll där från ca 17-20 då brukar suget gå över såhär i början av nykterheten. Det är ett bra sätt att hålla sig borta från lagamat/drickaettglas/nuärdethelg/fredagsmys känslan. Istället kommer man hem trött och full med endorfiner ? Om ni har en partner så får de laga middagen så den är klar när man kommer hem eller köp färdig mat på vägen. Då har ni undvikit en ganska stor fallgrop såhär i början ❤️

Tack för titt in i min tråd?att börja 2020 nykter känns som ett klokt beslut och dag 2. Super?Kommer att följa din resa!

Kram?