Senaste kommentarerna i forumet

Hur är det med dig nu vännen? Får du någon hjälp? Stöd? Ta hand om dig.

Och kom fram till att det inte var en bra idé så vi blir kvar hemma

Jepp. Bara att fortsätta. Bra att höra att det inte var värt det. Ny kör vi så det ryker! Heja oss????

Ja, 2020 ska bli ett riktigt hälsosamt år!!???
Kram ?

Tänker på dig då och då, undrar hur du mår? Hoppas såklart att du är ok!?
Kram?

Hej! Jag är en man i 30års åldern, jag har en underbar sambo.
Dock kommer jag från en ganska destruktivt leverne som gör sig påmind ibland!

Innan jag träffade min nuvarande sambo så festade jag nästan varje helg o träffade nya tjejer med jämna mellanrum i hopp om att tillslut hitta den rätta, detta slutade dock som oftast i att jag blev för full och hade bakisångest resten av den helgen och ibland början på veckan efter.
Men så kom jag o träffa henne, dricker absolut inte i närheten av lika mkt nu som då, vi delar på en flaska vin typ fre,lördag. Inte alls mkt i min mening

MEN så kom fredan nu senast, jag tog ett glas vin efter jobbet, kände mig sugen så tog ett glas till. Sen blev det lite rom o lite mera rom. Sen minns jag inget. Jag hade nu däckat på soffan o knappt märkt när min sambo kom hem från jobbet! Jag har sån sjuk ångest över det hela helgen. Liknade situation hände strax före jul (denna gång på julfest) och på ett bröllop i somras. Samt hemma i soffan för ca 1år sen....så dessa gånger jag super mig redlöst är då kanske 4-5ggr per år. Men det är 4-5ggr för mkt!! Eftersom jag inte vet när suget kan slå till har jag bestämt mig för att sluta dricka helt! Iaf på ett tag, nu i början blir det vit månad i februari! Så tar jag det därifrån! Jag blir ju själv orolig när jag inte minns något, tänk o, det händer nått värre?? Jag skriver mest detta för min egen skull

För peppande ord. Det värmer verkligen. Nu kör vi. ?

Nu kan jag tyvärr inte komma i alla fall. Behövs som barnvakt till mitt yngsta barnbarn 4 år då båda föräldrarna måste jobba på lördagen. Det skulle vara så trevligt och spännande att få träffa er men...Barnbarnen går alltid före allt annat.

Slutade i katastrof.
Efter fjorton dagar så bestämde jag mig för att ta en rejäl bläcka, det var jag värd tyckte jag.
Men efter fjorton dagar så tål in min kropp samma mängder sprit som innan, vilket slutade i katastrof.

Min slutsats, sluta aldrig dricka. Då slipper du göra bort dig.

Row, row, row your boat, gently down the stream..

Tror jag är bränsle till mycket som har med alkohol att göra.
Kram

tycker jag det känns mycket tveksamt att ta med en 2-åring till en träff av detta slag. Det kan sannolikt medföra problem för dig, för barnet och för de som vågat sig hit. Kolla med personalen, de har ju avgörandet i sin hand. (Personal som läser detta kan gärna innan träffen meddela i tråden hur de ser på frågan).

Idag besökte jag en "ny" kyrka som hade taize mässa kl 11. Det var verkligen jättefint. Jag skulle gärna besöka Taize i Frankrike men utan att bo i själva kommuniteten där man ska sova/arbeta tillsammans med en massa människor. Det må vara roligt för ungdomar men jag skulle hellre bo på ett vanligt hotell och bara besöka taize mässor. Någon som vet något om detta? Jag är tacksam för information. ?

Vilken summering av helgen! Den är ju (nästan) oslagbar. Jag imponeras av dig och dina strategier!
Kram!

Okej.
En helg med uppsidor men också i viss mån jobbiga insikter. Och kanske insikt om att jag behöver ta det fortsatt lugnt på den här resan.
Fredagkväll och hela lördagen gick allt i bra takt, dvs i takt med mig själv. Lördagen var helt ljuvlig! En väldigt härlig dag. Helt uppfylld av energi och glädje.
Lördag kväll; middag och fest, Loka istf champagne, och alkoholfri öl.
Trevligt, kul, socialt. Hade många tankar kring alkohol men inte en tanke på att dricka något. Så mitt beslut känns just nu grundat och stadigt.
Och jag vill heller inte säga att det var tråkigt.
Men det är annorlunda.
Där och då ÄR det annorlunda.
Det går inte att komma ifrån.
Till exempel; samma tillstånd i hjärnan som en tisdag påväg tlll jobbet.
Samma grad av vakenhet och koncentration.
Samma nykterhet.
Ingen glömska, ingen kemisk eufori, ingen förlåtelse kring verklighetens skavighet.
Idag kände jag mig ”bakis” när jag vaknade men kanske mest pga jag åt bröd och pasta- efter 4 veckor utan kolhydrater.
Jag är stillsamt glad över att vara nykter.
Jag längtar (som vanligt) efter söndag kväll i soffan, snart måndag, mindre tankar kring detta.
Bra saker:
Jag pratade med en vän om mina tankar kring ett helt nyktert liv.
Pratade även med min man om detta.
Fler bra saker:
Satt ensam uppe en stund igår, något jag brukar göra för att kunna dricka lite till, och ifred.
DET var lika skönt utan vin.
Summering; nya utmaningar, nya tankar, ingen alkohol, 20 000 steg. Roligt umgänge (utan a). Minus på vågen.
Fjärde helgen avklarad.
Osäkerhet kring framtiden, men mkt säker på att vara nykter ikväll.
Kram ni som läser, kämpar, hejar, försöker igen, delar med er. ❤️

Det är rätt som du skriver, att klanka ner på sig själv och känna skam ska man låta bli, i den mån det är möjligt. Jag har lite bekymmer med att min livsfilosofi i delar krockar med oskrivna regler, därför går jag runt med en ständig känsla av skam. Jag kommer säkert att berätta mer om vad det handlar om, om jag känner mig trygg nog.
Skönt att du supportar min strategi, det gör att jag tror ännu mer på den och på mig själv. Söndagskram!

Och ja, underbart väder i dag. Min och flickans utevistelse i dag har bestått av bad i varm utomhuspool. Underbart sätt att vara ute på också.
Vi hörs!
Charlie

Jag tror bara att det helt enkelt är så att jag är en beroendepersonlighet. Så länge a finns i mitt liv, dricker jag och då finns också risken att det blir för mycket. Mitt mönster har alltid varit så, dricka lagom en period, därefter rejäl fylla, hålla upp en vecka eller två, dricka lagom en period, rejäl fylla. Jag KAN liksom inte hålla mig borta från de där regelbundna fyllorna helt enkelt. Uppvaknandet kom när jag hade rejäla fyllor två lördagar på rad, samtidigt som jag var ensam ansvarig för min 14-åring. Stackars barn. Aldrig mer. Därför satte jag helt stopp för mig själv innan jul.

Jag har inte så många tips på hur man ”drar ner”, för jag är bättre på ofta- eller inget. Tyvärr gäller det för många här, men vi är alla olika! Lycka till.

Det kanske inte är en plump i protokollet om det är enligt din plan?
Tror det har ett värde att inte falla in i att klaga på sig själv, det har vi väl gjort nog av i våra liv?
När du följer dina egna beslut- så är det ju helt ok! (Jag har någon idé om att skam bidrar till vår destruktivitet.)
Håller på dig, och på planen.
Jag som inte vet hur mitt alkohol-liv ska se ut framåt, är väldigt nyfiken och letar ju efter de goda förebilderna.
Hoppas suget inte väckts av dina planerade glas, att du fortsätter att njuta av din söndag, och fortsätter skriva! Betyder mkt för mig! Kram.

Hej! Vad bra att du har den självinsikten och att du lär dig av dina felsteg och hur du är som person i relation till A. Jag är ändå intresserad av att veta vad det va som 1. gjorde att det funkade ettag 2. vad som gjorde att det slutade fungera? Såklart BARA om du vill berätta. Oavsett - tack för din input <3

Tack! Härligt att höra att du varit nykter så länge. Grymt! Jag var nog otydlig - med minska sitt drickande så menade jag inte att vara helt nykter utan att dricka mindre antal glas, vid färre antal tillfällen. Jag har inte sett så mycket om det i forumet och var intresserad av hur det gått för de som väljer/kan välja den vägen. Återgien - nästan en hel månad nykter!!! - vilken champ du är! <3

Jag kan bara säga att jag försökt minska hundratals gånger i mitt liv. Funkar ett tag, sedan blir det för mycket igen, funkar ett tag till, sedan blir det för mycket. Nu slutar jag helt. Då slipper jag helt allt förhandlande med mig själv. Enklare och energibesparande.

Jag har varit nykter sedan 6 januari.
Det har gått bra, i korthet, men ett jobb är det, isf dessa första veckor.
En dag i taget är mitt bästa råd.
Och att ta sig själv på allvar. Ta oro och tankarna på problematiken på allvar.
Vi har alla här en tendens att inte göra det, förminska våra problem och glömma jobbiga situationer.
Att våga se verkligheten är det viktigaste för mig.
Det du kommer att märka här, är att allas resor är unika. Men mycket förenar oss.
Kram.

Hej vännen! Jag hoppas att du snart kommer till dag två och att det kommer gå bra för det. Det är jag säker på! Oavsett din oro, frustration och tankar så hoppas jag att du känner styrkan i att du ändå tänkt till kring ditt drickande och vad det gör eller kan komma att göra för dig såväl kroppsligt som mentalt. Det är en styrka och det ska du klappa dig själv för. Och! Så är det ju så att så länge man fortsätter försöka så har man inte gett upp. Vi finns med dig i med- och motgång. Ha en fin söndag.

Ni som bestämt er för att minska ert drickande? Hur har det gått? Vad har ni för upplägg?