Senaste kommentarerna i forumet

Jag önskar dig detsamma! ?

Känns som att ni har hamnat i ett dödläge. Ni mår så oerhört dåligt båda två. Tack och lov går alla tillstånd att bryta och med rätt hjälp utvecklas framåt. Det gäller "bara" att klura ut vad som behövs och sedan börja där. Dock måste ju båda parterna vara med i förändringen. Självklara saker att säga...

Tycker uppriktigt sagt synd om er båda, även om det naturligtvis inte hjälper ett skit. Tänker att ni är fast i gamla invanda rutiner. Trots att de drar ned er båda vet ni inte hur ni ska bryta. Eller...? Jo, åtminstone en av er vet hur en början skulle kunna vara. Det är inte lätt, inte alls, men absolut nödvändigt.

I övrigt är det svårt att råda då vi endast vet dina känslor. Vilket förstås är naturligt, det är du som är här, du som skriver, du som helhjärtat får det stöd du är värd. Men, som sagt, det känns som att ni båda är så fast i denna nedåtgående spiral att den tar så mycket av den energi som skulle behövas för en förändring.

Kan du komma på något - förutom att du lyckas bryta med alkoholen - som skulle kunna hjälpa er framåt?

Önskar för hela familjens skull att ni orkar ta tag i situationen. Det liv ni lever just nu är ohållbart på alla plan.

Hoppas att det nya året ger hopp om en nystart på något sätt,tillsammans eller var för sig.

Kram till dig

Svaret på din fråga är väl att det inte är så många som lär sig dricka måttligt, även om en del studier visar att det går.
Många som lärt sig dricka måttligt är fixerade vid hur mycket alkohol de ska dricka nästa gång och när de ska dricka nästa gång. Då dricker man möjligtvis på ett "hälsosamt" sätt, men frisk är man inte.
Uppenbarligen finns det de som klarar att dricka måttligt, men jag är tveksam till om det är särskilt många som kan få en sund och avslappnad inställning till alkohol när de en gång utvecklat ett missbruk.
Detta är så klart bara min personliga uppfattning, men jag tycker att det är viktigt att fråga sig VARFÖR det är så viktigt att dricka måttligt och om det är värt risken att plötsligt ha gått över gränsen igen...

Tror vi är många som försökt många gånger, så till slut kommer gången när man har prövat allt och då har man plötsligt insikten och hittar viljan. Så heja dig och rid på vågen av ilska// kram Strulan

All stress i kroppen ger sig om ett tag, jag kände mig som ett aprilväder första månaden dvs glad, stark, arg, ledsen osv växlade hela tiden.
Men håll ut och ett tips är att dra till gymmet och trötta ut kroppen.
Skickar styrka till dig/: kram Strulan

Jag har totalt snöat in på alkoholfria alternativ och har köpt på mig en hel del. Vårt COOP har ett stort utbud av alkoholfria viner, öl och cider. Isag var jag inne en sväng på Systemet och där blev det bara alkoholfritt. Kände mig inte alls sugen eller inspirerad att köpa eller ens titta på annat. Jag behöver inte köpa hem något till nyår eftersom maken har öl och kompisen tar med någon flaska vin och bubbel att dela på. Han vet om mina tankar och svårigheter så han lär inte ta med mer än vad som går åt. Det finns som sagt massor av alkoholfritt att varva med för oss alla så jag är inte orolig. Jag kan rekommendera Somersby Pear för de som inte vill avhålla sig från den välbekanta smaken förresten. Finns på ICA ;-)

då förstår jag bättre...
Inte konstigt att du är pressad. Min ex-man hade det som du när jag hade panikångest och fobier åren mellan 20 - 30. Jag var jättejobbig för honom och ställde höga krav på stöttning. Det var ingen lätt tid för någon av oss.

MEN din frus mående beror faktiskt inte på dig överhuvudtaget. Jag tycker du ska läsa på och lära dig mer om panikångest och fobier så att du inte "dras med" när hon skäller på dig pga hur hon mår. Skaffa dig lite distans till hennes mående genom att tänka att du ska "studera henne" istället för att dras med känslomässigt i hennes stress. Jag hoppas du förstår vad jag menar, att jag kan förklara. Min ex-man var väldigt snäll, livrädd för psykisk ohälsa och växlade mellan att vara väldigt stöttande och sen fick han otroliga känsloutbrott för att liksom "skapa distans" till mig, för att få mig att förstå hans svaghet, att han bara är en människa han också.

OM du skulle dö/rymma imorgon (Gud förbjude) - tror du att din fru skulle klara av sitt liv? Svaret är naturligtvis Ja, det skulle hon. Så låt henne inte köra skiten ur dig utan se till att hon söker hjälp av professionella hjälpare, vårdcentralen har mycket mer än förr så där kan hon få bra stöd. Du kan fortfarande vara snäll mot henne naturligtvis och det är klart att du ska men inte på bekostnad av ditt mående och hälsa.
Kram

Men fina, kloka Adde du är ett kap om man nu inte är beroende eller medberoende för då är du bara besvärlig med alla sanningar.
Så ut och köp dig något snyggt på rean och bjud ut damen.
Du är så värd att älska och älskas, vi väntar med spänning på att tjurgubben skall börja kvittra och nynna?kram Strulan

Dag 6 – Inte kom jag i säng. Min hjärna går på högvarv på kvällarna. Finns ingen ro i mitt huvud. Jag gav upp tanken att tvinga mig upp kl 08 på morgonen. Åter igen så blev det en sovmorgon till kl 11:30. Försöker vara snäll med mig själv och förlåta mig, det får bli en ny chans i morgon bitti.

Suget efter alkohol var ovanligt starkt igår. Mina tankar började redan lura mig igen. Den alkoholfria ölen var slut och jag började vackla i min övertygelse, en folköl kan jag ta den är inte så stark och en räknas som ingen… ja du, det är banne mig inte lätt det här med ens egen vilja, Ibland undrar man hur det är ställt med den. Började letade bland tricken i boken. Andas och acceptera känslan, låt den finnas där, jag behöver inte agera på den, jag dör inte av att känna ett sug, jag kan leva med det, drick något annat så jag inte känner mig törstig. Vatten fick det bli med en Resorb för att stärka balansen av vätska i kroppen samt lite ost så jag inte känner mig hungrig. Osten är inte så bra för vikten, men jag får ta ett problem i taget.

Jobbar idag och märker att jag inte alls får samma ro av att jobba stillasittande framför en datorn en hel dag. Börjar mer och mer inse att jag inte ska ha ett stillasittande jobb. Har så svårt att fokusera och inte göra allt samtidigt. Fysiskt arbete är lättare då den fysiska uppgiften framför mig håller mig kvar i ett fokus som jag trivs med.

Försökte förklara för min sambo hur jag mår och vilka utmaningar jag står inför men möttes bara av massa råd istället för lyssnande och förståelse. Kände mig idiotförklarad. Skiter i henne hon får tycka och tro vad hon vill, det här är min kamp och jag behöver inte hennes förståelse.

Tack för att du skriver och bryr dig. Det värmer. Kram

Hej
Grattis till 7 dagar utan trolldrycken ?. Bra att du är förbannad och beslutsam, din text andas verkligen kraft.
Tror på dig ?
Kram Sigge

Jag går också till AA imorgon. Blandat, slutet möte kl.9.30 på ett ställe jag aldrig varit någon gång. Lite läskigt men samtidigt skönt!
Kram
svagis

inte direkt en alkisfråga ( det är det väl också...) men däremot en riktig fråga för oss som är skadade av alkoholens inverkan under lång tid.

Jag har ju levt ensam under ett antal år nu och har inte för avsikt att binda upp mig på nytt och definitivt inte med en beroende eller medberoende....det har jag haft nog av. Jag är fri att göra som jag vill när jag vill och det är en oslagbar känsla efter ett liv inrutat i arbetsrutiner, barn, ekonomi, allt blandat med bakfylla. Att nån skulle se mig och visa sig vara intresserad av mig har jag öht aldrig tänkt på, det har liksom inte min självkänsla räckt till för.

Nu har det iaf hänt och jag reagerar med misstänksamhet :-O Inte stolthet, kärlek, nyfikenhet eller annan positiv känsla utan just misstänksamhet ! Känner ju själv att det är en knepig reaktion men inser att det också är en kvarleva efter mitt alkisliv då jag var misstänksam mot allt och alla och livrädd för att bli sviken och besviken. Jag är inte van att nån kanske är intresserad av mig som person på ett positivt plan utan bara vill klaga på mig. Jag får inga vibbar av med-eller beroende av kvinnan ifråga så på så sätt känns det ok. Men varför just jag ???? Puff puff kära självkänsla !! Jag duger som jag är !!!

Jag tycker själv att jag jobbat med min självkänsla men uppenbarligen finns det hyfsat stor luckor i det programmet som jag inte haft anledning att öva på. Än. Å andra sidan är det ju kul att jag fortfarande har grejer kvar att lära och att det gamla ordspråket om att en dag utan nya kunskaper är en bortkastad dag faktiskt är sann.

Jag är iaf glad och stolt över att vara nykter och det är ju en rätt go' känsla !

Tack för pepp och tips!
Jag brukar lyssna på meditation om jag inte kan sova. Men den här natten var bara omöjlig. Kroppen ville ha alkohol för att sova.
Jag hoppas på god sömn inatt. Så att jag kommer iväg till AA.
Hoppas på ännu mer stöd där. Behöver varje krycka nu. Suget viskar. Jag svarar ”NEJ!”
Nu blir det sen middag. Sen en film i soffan.

En nykter fredag!

All styrka till er!! ?

Jag är en jobbig jävel.....otålig osv.
Men nu har snart dag 7 passerat och jag ska se "På Spåret" och dricka mitt evinnerliga té igen :-D fast det är såååååååå himla underbart att vara nykter så det är inte sant. Och jag ÄR stolt över mig själv! Förvånas dock över hur evinnerligt lång min process har varit (beroendemottagning 2008-2009 samt AA 2012-2014 och sen inget tills nu) och när jag läser andras inlägg så ser jag att vi alla är i olika skeden i processen. Men jag börjar faktiskt tro på riktigt att mitt vacklande och ljugande för att skydda min självbild är över. Jag börjar tro att JAG HAR BESTÄMT MIG på riktigt den här gången. Jag är liksom lite arg på ett väldigt bra sätt - ska använda det en dag i taget.
Kram

För det första: Grattis till att din lever har återhämtat sig så snabbt! Jag är själv orolig för hur min lever mår men tänker inte "fråga" frivilligt.
Eftersom du skriver här i Forum utgår jag att du har haft alkoholproblem.....då är det ju bara själva levern som har blivit frisk tänker jag....för eftersom alkoholism är ett kroniskt sjukdomstillstånd så är ju du som hel människa fortfarande sjuk.

Då skulle i alla fall inte jag vilja ta risken att få tillbaka alkoholsjukdomen för ett glas champagne, eller en öl på sommaren....nä...för då kanske det blir transplantation eller träfrack nästa gång :(
Nä sörj istället att du är en av alla oss som måste skåla i alkoholfritt bubbel - fast för min del så ska det bli en solid del av min person och jag hoppas slippa förhandla med mig själv en enda gång till (även om jag vet att det kommer). Eller för allt i världen - skåla i alkoholfritt och tänk vilken tur du har haft som klarat dig undan den sjukdom som släcker så många liv i förtid <3

Hälsar svagis som snart klarat av Dag 7

Så just nu hatar du dig själv för att du är en sån usel människa som tog ett återfall....
Och på toppen av det så kritiserar du dig själv för att du är en sådan som ältar saker.....

Vill du prova en löjligt enkel sak? Klappa med ena handen ovanpå den andra armen, från handleden och ned mot handen 3 ggr samtidigt som du säger: - Du ÄR okej.....
Ibland är det inte andras kärlek som läker ens självhat utan det är du själv som måste locka fram något försonande ur ditt inre och ge dig kärleken helt på egen hand <3
Kram

Tack Strulan! Jag har läst här på sidan och ser att det finns mycket bra och värdefull information. Känns så skönt att veta att jag inte är ensam om detta problem. Jag ska verkligen försöka vara utan alkohol under en lång tid nu. ?

Jag menade att du flyr till alkohol och kanske behöver hjälp, för jag vet själv hur svårt det är att bryta det beteendet.
Men helt klart är ju att ni inte kan fortsätta så här.
Har du möjlighet att åka bort någon dag och försöka få ordning på tankarna

Jag vet inte om jag är sugen på någon terapi för att hitta tillbaks till henne, och utan henne tror jag att jag får kontroll på livet. Idag har varit en djövlig dag igen då hon klagat och påpekat varje liten grej igen jag gjort fel eller inte tillräckligt. Jag har bönat och bett henne sluta men hon gör det inte ändå. Jag vet inte hur det kan vara så svårt för en människa att respektera andra. Om jag inte lämnar snart så kommer jag att bryta ihop totalt, det är totalt nere på botten och det känns som alkoholen är det ända som får mig att klara av att stå ut.

Bra steg att gå in här, här finns en massa härliga människor som stöttar och ger råd. Flera av oss har hamnat i fällan att vi tror vi kopplar av med alkohol, finns nog inget som stressar hjärnan och kroppen så.
Tipset är väl att göra ett uppehåll och se hur du mår efter det.
Det finns ett riktigt bra självhjälpsprogram här som ger en bra insikt vilka alkoholvanor man har.
Så dela och läs och du kommer få flera råd// kram Strulan

Jag är en man som har ett arbete 2 mindre barn och en fru som jag älskar mest av allt, mitt problem är att jag alltid dricker på helgerna och alltid för mycket. Nu vid långledigt har det blivit alkohol flera dagar i rad. Jag är helt slut och så trött på att alltid vara ”bakis” när jag är ledig. Alkoholen får mig att bli avslappnad och glad ( en stund) sedan övergår det i att jag sitter själv och dricker till jag somnar.Måste ersätta alkoholen med något annat som inte skadar någon! Vad föreslår ni? ?

Jag är en man som har ett arbete 2 mindre barn och en fru som jag älskar mest av allt, mitt problem är att jag alltid dricker på helgerna och alltid för mycket. Nu vid långledigt har det blivit alkohol flera dagar i rad. Jag är helt slut och så trött på att alltid vara ”bakis” när jag är ledig. Alkoholen får mig att bli avslappnad och glad ( en stund) sedan övergår det i att jag sitter själv och dricker till jag somnar.Måste ersätta alkoholen med något annat som inte skadar någon! Vad föreslår ni? ?

Känner fler igen sig i det? Hur gjorde ni för att återfå en hälsosam kontroll?

Jag är dig tätt i hälarna. 2 veckor vitt i morgon?Nya tag nästa år Frissan och en dag i taget! Vi kämpar på så gott vi kan?Kramar! ❤️