Senaste kommentarerna i forumet

Tack för ditt meddelande och vad roligt att höra från dig. Hoppas det går bra för dig. Angående vad du skriver så slår du många huvuden på spiken. Mycket strul just nu, både familjeliv och alkohol samt arbete. Jag letar efter vägen framåt, men det är inte lätt. Tack för att du bryr dig. Kramar som fan till dig Sisyfos.

Studenten håller till i ”det vidare livet.”
Du kan också söka om du går längst ner på sidan under fråga så hittar man en sökfunktion. Hittade Zorro-tråden.., hmmmm vi har hängt här länge både du och jag. Tycker att det är så trist att du intalar dig att du är misslyckad när du falller. I och för sig är det ingen vinnande strategi heller att förlåta sig själv snabbt och förtränga... vi grejar det här nu tycker jag.

Idag har det varit en riktig skitdag...känt mig så ledsen för att jag inte får ordning på mitt liv å sätter mig själv i främsta rummet....men nu lägger jag den här dagen bakom mig och hoppas att morgondagen blir bättre????

Hej. Har ofta läst här på forumet, men aldrig skrivit själv.
Jag bara känner att jag måste skriva nu, för nu har det eskalerat så långt att jag är rädd att dö. På riktigt.
Har inte jobbat på två veckor, förutom några timmar i torsdags och fredags, efter att ha lyckats hålla upp så jag blåste noll på morgnarna då.
Men har supit hela helgen nu. Är livrädd för abstinensen och kramper osv. Samt att jag får abstinens fast jag blåser över 1 promille.... Fy farao. Har aldrig nånsin mått så här dåligt av A. Och aldrig varit så beroende som jag är nu.
Har varit inlagd för avgiftning tidigare men då har det inte varit så här illa.
Skit samma, om jag inte grejar att blåsa noll i morgon måste jag nog lägga in mig iaf.
Det är inte rätvist mot min dotter och anhöriga det jag håller på med liksom. Bättre ta chansen och bli avgiftad först och främst, sen lösa andra problem.
Så resonerar jag med mig själv iaf…. Nåvon som tycker annorlunda?
Någon som har erfarenhet av avgiftning via primärvården?

Godnatt alla goa vänner härinne! Dag 4 avklarad och jag ser med tillförsikt fram mot dag 5 som blir min första helnyktra arbetsdag på ett tag.
Ni är alla underbara! Trots alla era egna demoner, ställer ni upp och delar med er och stöttar. Inte bara mig utan alla som kommer hit och behöver stöd, stöttning och råd.
Jag har sagt det tidigare i andra trådar med säjer det igen. Man kommer till ett forum fullt med alkoholister och människor som på något sätt har en dålig relation till alkohol och det är de mest fanstastiska människor jag mött på ett forum! Det säjer en del! Kram på er alla!

Helt säker på att du har rätt Manda, och du beskriver det så bra! Helt klart är det sorg och saknad. Vad gör man med sorg? Jo, genomlider det! Vet inte om det lugnar mig så mycket men i alla fall! :-)
Helgerna är värst. Många säjer att man måste ersätta den "hobby" man haft i många år, med något annat. Så är det säkert också.
Men om jag nu klarar kommande veckan, så skrämmer mig den kommande helgen faktiskt. En grå, trist, regning söndag utan att kunna ta sällskap av A! Ingen munter tanke! Men som också har sagts och upprepats i hundratals trådar..... en dag i taget!

Det här med att livet känns grått och trist utan alkohol har jag också funderat på. Jag har inte heller upplevt någon större glädje av att hålla upp med att dricka, inte denna gången iallafall. Särskilt svårt är det på helgerna, när jag inte har nåt trevligt inplanerat. Men jag kom att tänka på tiden efter, när jag slutade röka för mer än tio år sen, så var det någon som sa att det kan bli som en slags sorg, efter cigarretterna. Det stämde ganska bra in för min del. Blev emellanåt väldigt nedstämd och såg ingen mening med nånting. Men det gick över. Kanske är det samma sak med alkoholen? Så det gäller att hålla ut och försöka tänka på.alla positiva saker med att inte dricka.. ?

Då ligger man här igen och kaskadspyr. Får inte behålla någonting. Varför gör man så här mot sig själv? Dricker ikte dagligen men alldeles för ofta och för stora mängder. Sist klarade jag mig nykter i tre veckor. Och sen skulle man bara ta några glas men slutade väl med 12, 13 öl.

Har tappat räkningen på dagar och lägger inget fokus på det längre. Min uppfattning att dagligt räknande, gör så att jag tänker mer på alkohol då.
Dagarna rullar på i allt snabbare takt utan tanke på att dricka, oftas kommer bara tankarna flyktigt.

Den känsla ångest/oro/svårt att somna/livet är skit har försvunnit i veckorna. Tacklar dagliga problem mer normalt idag jämfört med tidigare, då alkoholen skulle ta bort problemen men gjorde dem värre. Fick lite tips av terapeuten på att inte ta med mig jobbet hem, i alla fall tankar på jobbet.

Med när suget väl kommer så kommer det med all kraft. Fick ett sådant sug igår, visste inte vart jag skulle ta vägen. Började resonera med mig själv att jag ”klarat” det och att ett par öl inte spelar någon roll, börjar bara om imorgon. Lyckades på något sätt övervinna suget efter ett tag.
När jag senare försökte analysera vad som triggade det kraftfulla suget så kom jag fram till tristess. Hade inget att göra, tyckte jag (som ett barn). Nu i efterhand så blir jag lite rädd för hur suget känns, den kraften. Tur att sambon var hemma.
Vilket bara visar att man är som ett nyfött barn som behöver vård och omtanke dagligen, inte släppa ur sikte någon gång.
Att bryta en vana/beteende som pågått i många år, tar längre tid än 2 månader.

Dock så har jag också tankar på om det går att dricka på tillställningar/resor men inte hemma. Men jag vet inte, med tanke på suget igår. Om man släpper efter lite så lär det inte dröja länge innan jag är där igen. Hjärnan romantiserar situationer med alkohol. Känner att det måste gå längre tid och fler gånger med nyktra tillställningar innan jag ens överväger det.
Just nu är nykterheten på obestämd tid, det jag vet bestämt är att jag är nykter idag.

Är dessutom bättre tränad idag än jag någonsin varit, tänk att man skulle vara det när man närmar sig 40. Den enda skillnaden i träningen är att jag inte hinkar i mig öl 2-3 gånger i veckan. Förut tränade jag för att inte ha A-problem och att inte få ölmage, nu tränar jag för att må bra.

Mvh Broken

Fibblan, det hade varit sååå himla kul om du också hängde på????
Håller tummarna??

Så himla strongt av dig!! Grattis till dessa dagar! När det går bra för andra så inspireras jag och tänker...det var väl sjutton jag ska väl också klara det här! Idag är det en bottendag för mig men det kan ju bara bli bättre eller hur?

Kram:)

Så himla strongt av dig!! Grattis till dessa dagar! När det går bra för andra så inspireras jag och tänker...det var väl sjutton jag ska väl också klara det här! Idag är det en bottendag för mig men det kan ju bara bli bättre eller hur?

Kram:)

Så otroligt roligt att höra av dig Sisyfos. Du skriver att det går upp och ner med att sluta, men vad jag kan se har du stannat kvar. Jag har inte det modet när jag faller tyvärr. När jag inte klarar att låta bli ölen känns det som jag ljuger för mig själv och hela världen. Jag vet att det är feltänk, men svårt att komma ur.
Jag har inte direkt letat efter "Zorro-tråden" och det finns ingen vidare sökfunktion här. Det är lite synd för man skulle vilja hitta gamla vänners trådar för att se hur det gått. 2 av dessa som jag funderar mycket över är vintanten och studenten som jag blev god vän med då.
Ärligt känns det rätt hopplöst nu. Tror inte på mig själv längre. Det längsta jag klarade var då. Tror det var 2 eller 2 1/2 månad.
Jag är livrädd och väntar bara på att förhandlingen med A ska börja. Jag kan ju inte vara alkis. Blir ju aldrig redlöst berusad!! Livet är så trist och tråkigt utan alkohol! Nu är det jobbigt och jag klarar bara ett enda flak, sen slutar jag igen, osv........
Jag VET ju att allt jobbigt som jag dövar med alkoholen i princip uteslutande orsakas av alkoholen. Visst tänker man rationellt!!
Funderar på, och har varit inne och läst lite om AA. Problemet är att även om nitt nick inte längre är Zorro så ÄR jag fortfarande just Zorro! Synd att tappa ett så perfekt nick! ;)

Nurture, du undrade om jag kan känna någon glädje överhuvudtaget. Svaret är att utan öl, vet jag inte. Var så många år sedan jag provade.

Återigen Sisyfos, så otroligt roligt att höra av dig igen! Många kramar.

/ fd Zorro :-)

Både vill och inte vill. Hade varit så fint att få träffa er IRL, samtidigt som det kanske känns lite för spännande..
Jag får fundera några varv till?! Har ju lite tid på mig..☺️
Tycker det är ett superbra initiativ iaf?!
Stor kram!
/Fibblan ?.

Så spännande och pirrigt ?

Drack alkohol igår också...men idag är Systembolaget stängt och då ska det nog funka! En av anledningarna till att jag dricker är att jag känner mig ensam. Jag lever tillsammans med min man och har utflugna barn men vännerna är få. Jag behöver egentligen inte en mängd av vänner utan några få nära vänner. När det gäller de vännerna som jag har är inte jag deras närmaste vän utan de finns någon annan vän för dem som är närmare än vad jag är och då blir inte behovet av varandra på samma vis. Det blir lite ojämnt och jag blir alltid den som behöver mest/saknar mest...och för att inte vara den som alltid tar kontakt, skickar sms behöver jag stå ut...stanna i min känsla... i känslan av ensamhet..å det är så himla svårt..det är då det är så lätt att ta till alkoholen. I veckan som kommer är jag hembjuden till en vännina tillsammans med tre andra, vi alla har varit kollegor för några år sedan. Jag både vill komma till träffen och jag vill inte komma...två av de fyra vet om mitt alkoholberoende.....beroende på mitt stämningsläge så kan jag känna mig så ensam fastän vi är vänner...Jag har haft de otroligt tufft med mina barn när de var i tonåren och även efteråt....erfarenheter som jag inte har någon att dela detta med..och de här vännerna ..deras barn har följt "normen"...Ja, ni hör...givetvis kan man strunta i allt detta...för det handlar om min svaga självkänsla...om jag är på topp då bryr jag mig inte på samma vis men så är det inte nu....Hela min tankevärld är upptagen av tankar med alkohol..att sluta dricka...att vilja dricka..sluta...och ibland vill jag bara vara ensam hemma ..inte gå till jobbet...bara äta nyttigt...ta promenader...läsa..lyssna till mitt inre..inte ha några störande moment som arbete, träffa vänner ...men jag behöver gå till jobbet...jag mår bra när jag är där..jag har inte bestämt mig för hur jag ska göra med vännerna men det känns som om jag är i en egen bubbla...ja, vi får se hur det blir.

Ha en fin söndag!!

Har läst de flesta inlägg i din tråd. Har själv skrivit några trådar efter rekommendation av min rådgivare här på Alkoholhjälpen. Jag har druckit under många år och vet nu att jag behöver en längre vit period...kanske för alltid..
Men, som du kämpar...helt otroligt...att du fixar att stå emot alkoholen när det är så tufft runt omkring dig! Du kanske inte känner dig stark ...å du mår skit...men du kämpar...å jag tänker ..har du det så tufft och lyckas ändå avstå från alkoholen så borde väl iaf jag kunna fixa två dagar i rad...söndag är inga problem för då är Systembolaget stängt ..men sedan kommer måndagen...tror att det ska funka imorgon iaf.

Tack för att du delar med dig av din berättelse!

Kram:)

Vilken rolig nyhet. Nu blir jag ännu mer peppad inför träffen. Ska bli sååå kul att ses. Kram kram

Make sense, alltså ?!
För ngn i samma situation, dvs ngn som upplever att de utvecklat ett beroende av alkohol, mig inberäknad, är det en klockren beskrivning! Tack för du delar med dig av dina kloka tankar, Wasabi ?! Du är verkligen på G och jag imponeras av din ihärdighet och övertygelse att denna gång, ta mig fan, typ, få den där känslan av nykterhet som en gåva, snarare än ett straff, att verkligen klicka ner och in i dig fullt ut✨!
För precis som du säger, det är en skillnad när det händer. För visst kan vi båda tänka det. Att det är så vi vill tänka och förhålla oss och så gör vi det ett tag, och mår så bra så i det☺️. Men så studsar tanken tillbaka i gamla mönster, kanske triggat av en scen ur en film, eller något annat. Och då från vi "plocka hem" det rätta tankespåret igen?!
Inte ett dugg flummigt i min värld. Det är så det kan se ut på vägen att bli FRI! Jag känner igen allt ovan?!
Fortsatta lyckönskningar på den resan
Wasabi??!
Vi fixar det här, och vi behöver inte tänka på hela livet, resten av livet nu, eller hur ?! Nu är nu och just nu är vi båda nöjda med att vi väljer nykterhet, inte sant?!
Stor kram
/Fibblan ?.

..vaknar jag utan ångest. Nästan glad.
Såg film med äldsta sonen igår, ingen alkohol alls. Lugn kväll.
Idag vaknade jag först av alla. Utvilad.
Gjorde kaffe, la mig att läsa.
Sen en löprunda medan solen var på väg upp.
Lång frukost med familjen, alla väcktes när jag kom hem från joggingen.
Nu väntar en hel söndag. Utan stress.
Utan ångest.
Lugn.
Frisk.

Godmorgon FinaLisa!
Visst blir man tagen, berörd och får en klump i magen ibland när man tar del av andras beskrivningar som är mitt i kampen. Man vill så gärna hjälpa till, säga något som i bästa fall skulle kunna vara en liten knuff i rätt riktning. Men det är precis som du säger, det vet vi ju själv, att det måste komma inifrån. Och det gör det ju så småningom och emellanåt hela tiden. Vi har båda gjort många försök, omtag och nytag. Och till sist, händer något som gör att längtan efter alkoholen bleknar. Jag är så glad för din skull att det känns lätt denna gång❤️! Som du kämpat och slitit också tidigare. Du känns så stabil och klar med skiten nu! Glädjeskutt på den ????!
Jag är också mkt så. Övertygelsen är stark, men jag kämpar emellanåt, ska jag erkänna. Men det är okej. Så länge jag har min övertygelse, så ger jag inte vika även om den lismande listiga rösten vill få mig på andra tankar. Jag slår dövörat till, och lyssnar inåt istället. Vad är det jag EGENTLIGEN vill, har behov av nu.. och då blir det tydligt att det inte ens är en längtan efter alkohol. Det handlar om annat och när man tagit reda på vad det är, så kan man försöka göra något som passar för just det. VIN passar ALDRIG in på vad JAG BEHÖVER! Det är en skön insikt?❤️!
Jag är också så tacksam att vi har varandra här på forumet! Det är till stor hjälp!
Och tack till dig, du vackra
medresenär ??️?!
Önskar dig en skön söndag ☀️!
Kram
/Fibblan ?.

Har bestämt mig? och redan bokat tågbiljett! Förstår ni hur peppad och övertygad ni gjort mig som ska våga detta!? ???
Hoppas få se flera kära forumvänner som vågar???

Tycker också att du ska stanna kvar, även om det känns som om man upprepar sig hela tiden. Tror att skrivandet fyller en funktion även om man upprepar sig.
Ibland känns det lite som om er relation påminner om mina föräldrars relation. Mycket gräl, mycket kritik etc, men din fru låter mer elak. Eller så är det så som min pappa också uppfattade situationen. Min pappa grälade sedan på oss barn på liknande sätt när vi blev lite äldre. Tänker nu såhär i efterhand att de borde ha tagit tag i problemet ordentligt och satt stopp. Skilsmässa kanske hade varit att föredra. Ingen mådde bra i den situationen. Å andra sidan lugnade det ner sig senare och de levde ett bra liv tillsammans sen. Tänker att din fru måste kontrollera sina könslor och sin ilska. Nu sitter du i en taskig sits eftersom du dricker och därmed (troligtvis) känner dig rött misslyckad. Och då är man i underläge. Som jag förstod det hade ni ändå pratat om hennes ilska? Ni kanske ändå har börjat något. Förstår att det är svårt att sluta när du har den situation som du har.
Hoppas att ni kan komma på en lösning.

Hade helt missat dina septemberinlögg här. Välkommen tillbaka och det är kul och bra att du är på gång igen. Jag tror jag minns när du lämnade för något/några år sedan. Kändes oerhört tråkigt då, så det är kul att du återvänder igen. Jag gillade dina inlägg vill jag minnas. Själv skriver jag sällan. Det går upp och ner med att sluta men jag ger inte upp. De där 7,2 ölen borde nästan förbjudas tycker jag. För mig är 5,3 or illa. Dricker oftast vin när jag dricker, öl går snabbare att bli berusad på på nåt sätt och det är då det går riktigt illa.
Tristess beskriver du - för mig tig det ett par månader att njutaav ”hör och nu” när jag slutade för länge sedan. Nu har det inte gått några två månader utan på länge, men det är heller inte dagligen, så lite bättre är det.
Det gälller ju att hitta nåt man gillar. Tror Berra här inne har gjort just det...han arbetar på sin stuga, han reflekterar härinne en gång i veckan. Säkert klämmer han in lite annat kil också. Imponerande!
Jag jobbar på med Ljudböcker, radioprogram och träning. Ofta samtidigt. Trivs egentligen oerhört bra nykter, men ändå. Det finns en rastlöshet som är svår att hantera ibland.
Hoppas att det går bra för dig. Har du hittat din gamla tråd? Har för mig att du lyckades en väldigt lång period.

19 dagar utan en droppe alkohol och då har jag ändå varit bland folk som druckit och visst saknar man den där sköna känslan efter att man druckit 3-4 öl det kan jag inte förneka.
Ser dock fram mot att vakna upp pigg och fräsch imorgon (söndag)
Ta hand om er!