skrev Heimdal i Allt eller inget
Starkt av dig att klara av det där måttfulla drickandet. Jag har försökt otaliga gånger men alltid hamnat i samma spår. För 2 veckor sen insåg jag helt plötsligt att jag inte klarar av alkohol alls, aldrig. Det blev ett uppvaknande för mig och det har gjort hela processen så mycket lättare. Jag vet att det kommer bli kämpigt men jag behöver aldrig längre tro att jag kan sänka 4 bärs med polarna och sen dra hem, jag har inte den förmågan.
skrev Vinäger i Otroligt
Du är grym, behöver inte säga mer. ?
Kram kram
skrev Vinäger i En nykter framtid!
Minns ditt första inlägg, som råkade hamna i min tråd. Så många blev berörda. Fint att höra att det gått bra för dig. Så glad för din skull.
Önskar dig fortsatt lycka till!
Kram
skrev Stormenlilla i Samma sak om igen
Går från att vara bestämd, mår toppen på morgonen - sen har jag en rövarkväll. Men vi är båda här, det är en bra grej. ❤️
skrev nystart i Nystart Version 2
Glömde tacka för era meddelanden Sofia och Mirabelle. Tack. Ska försöka skriva något vettigt och svara er men jag är mentalt slutkörd och orkar inte. Är iallafall nykter.
skrev Virvla i 1 år.
.. hur kommer man dit? Tror det är lättare att helt ge upp tanken att kunna dricka måttligt igen. Lättare så man slipper tänka på det hela tiden.. men hur gör man det? Någon som har tips?
skrev Soffi i Samma sak om igen
Du har hittat till en bra plats med mycket värme, hjälp och stöd!
Vill du göra programmet så är det bara att anmäla sig. Sedan betar du av rubrik för rubrik, läser, tänker till och svarar så gott du kan, går tillbaka och ändrar om du vill och behöver.
Jag tyckte det var jättebra!
Lycka till!
skrev Soffi i Steg för steg, nu MÅSTE det hålla
Mer än så kan jag inte säga. Även om vi alla här kämpar mot samma djävul så är vi ju olika och har olika historia.
Jag känner så väl igen mig, jag frågade också i början "När släpper tröttheten?", för jag gick som i ett töcken. Jag kan riktigt säga när det släppte, det var ju inte så att jag vaknade upp en dag och var pigg som en mört plötsligt, även om en del vittnar om att de får uppleva det, utan orken har nog mer kommit smygande genom att jag märker att jag orkar mer och mer och blir klarare och klarare i huvudet.
Så håll ut, energin kommer!
Gällande glögg så saknar jag också det, dels för att det värmer oslagbart när man varit ute länge och fryser. Då har jag börjat dricka O'boy, löjligt gott!
Och vill jag ha det där julmysiga med glögg så kryddar jag äppelmust och värmer och det är också jättegott. Du får prova dig fram. Vill du inte ha något sött så finns det ju också gott glögg-te.
Kul att läsa att du är på rätt väg och att måendet är stabilt.
Hejja dig!
skrev Fenix i TRÄFF PÅ ALKOHOLHJÄLPEN
boka tågbiljetter till träffen. Ser fram emot den, var givande förra året. Roligt att få träffa dig och förhoppningsvis många andra igen Mrx. Ha de, Fenix
skrev nystart i Nystart Version 2
Finns bara mörker. I förmiddags fick man värsta utskällningen igen med alla tillhörande förolämpningar, vi skulle ner till en affär och vi var där en halvtimme innan de öppnade. Hela dagen förstörd då vi slösade bort en halvtimme (2 timmar enligt henne) då vi kunnat gjort massor med jobb hemma. Hela eftermiddagen full med glåpord, i normala fall hade jag nog dränkt mig i sprit men är på gymmet nu istället. Vet faktist inte ens om jag klarar att åka hem efter detta.
skrev Lantliv i Steg för steg, nu MÅSTE det hålla
Hej alla kämpar där ute!
Ännu en helg har förflutit i ett töcken. Jag är så löjligt trött. Det grå regniga vädret gör inte saken bättre.
Nu är det nedräkning inför vår julresa. Resan ser jag fram emot, men har mycket att fixa innan vi kan stå förväntntansfulla på perrongen.
Jag har kommit in i en period med massor av drömmar där jag hamnar i konfliktfyllda situationer. Antar att det är hjärnan som är på träningsläger.
Jag saknar glögg, inte för fyllans skull utan för det är julmysigt. Förr gjorde jag egen glögg, flera olila smaker och där jag kunde reglera socker- och alkoholhalten sjäöv. Den som finbs att köpa färdig är för söt för mig.
Jag har rannsakat mig själv en del. Det är längesedan alkohol innebar något festligt, inga speciella och festliga sammanhang att förknippa den med, utan bara hemmadrickande för mig.
Alltså har alkohol bara förstärkt mitt flyktbeteende. Vad är det jag vill fly ifrån? Det är nog där jag kan finna svaren till mitt drickande, förutom att jag har osund alkoholkonsumtion i generna.
Slut på dagens grubblerier!
Måendet är ändå stabilt, dag för dag längre bort ifrån alkoholanvändande.
skrev TessMa i Samma sak om igen
Har svarat på frågorna och fick 21 p. Men nu vet jag inte hur jag går vidare?
skrev TessMa i Samma sak om igen
Tack så mycket❤️Det märkliga är att när jag inte druckit på kvällen så mår jag oftast bra dagen efter och är så nöjd. När kvällen närmar sig så är det som bortblåst....Jag kommer använda mig av detta forum varje dag/kväll. Det är hit jag ska komma när mina tankar börjar planera mitt nästa drickande och när suget kommer.
skrev Mrx i TRÄFF PÅ ALKOHOLHJÄLPEN
Jag hoppas få se både bekanta och nya ansikten på träffen den 8 februari. För mig var det första gången jag deltog på träffen förra året. Lite nervös och pirrigt innan men det släppte fort när jag kom till träffen.
/Mrx
skrev Mrx i Första dagen på nykter oktober
Jag tycker ni har hittat en bra strategi tillsammans. Jag har aldrig smygsupit men drukit för mycket. Har lyckats bryta detta mönster och det är bra. Jag blåser alltid i alkomätaren efter att jag druckit både på kvällen och på morgonen. Detta gör jag för min skull och med humor. Men jag tycker det är bra att ha sten koll på läget.?
skrev Mrx i Snart helg igen
Jag har inte varit så aktiv på forumet den senaste tiden. Jag missade därför att gratulera till giftermålet i rätt tid. Jag tror du gör helt rätt att jobba 50% och fokusera på att må riktigt bra. Stressen och pressen är min värsta fiende här i livet. Det gäller att skapa tid för reflektion och eftertanke. Nu jobbar vi vidare med våra liv utan själv medicinering. En dag i taget ?
/Mrx
skrev Soffi i Ny i klassen
Jag är mållös i dubbel bemärkelse.
Först, jag kan inte fatta att jag faktiskt nått över 100 dagar nykter. Jag trodde ju faktiskt inte speciellt mycket på det här "projektet". Så jag har lyckats göra mig själv mållös. Nja, inte på det där sättet att jag blir stum utan snarare så att jag famlar efter ett svar med rent svammel.
Hur gjorde jag egentligen? För att vinna fortsatt framgång behöver man ju inte bara lära av sina misstag utan också ta till sig det man gjort rätt så att man kan fortsätta på rätt väg.
Minns så sent som i våras då jag inte klarade två dagar nykter fast jag var TVUNGEN. Skulle på läkarundersökning och hade fått rigorösa förhållningsorder bland annat om att man inte fick dricka alkohol eller ta några mediciner två dygn innan då det skulle påverka undersökningen. Jag insåg allvaret men klarade det inte. Det stod också att kontinuerlig medicinering mot annan allvarlig sjukdom kunde fortgå. Så jag hittade naturligtvis ett kryphål i att "Jag dricker ju varje dag och det är väl att se som kontinuerlig medicinering, eller? Och jag kan ju dra ner till "bara" en flaska vin per dag i två dagar..." Jo, jag fick lida av följderna av det... Ändå fortgick och eskalerade mitt drickande hela sommaren...
Så vad var skillnaden när jag skruvade på korken 5 september? Jag vet faktiskt inte.
Har det gått lätt? Ja och nej. Kanske har jag klarat det för att jag periodvis mått så dåligt av att vara nykter och insett att det är sjukt. Att JAG är sjuk som behöver alkohol för att må bra. Vad jag vet så finns inte alkohol med i Maslows behovstrappa. Alltså borde jag inte behöva det.
Det tog över 70 dagar att få tillbaka en skaplig, om än inte bra, sömn. Det ger ju också en insikt om hur illa däran jag varit.
Efter ca 90 dagar börjar minnen komma tillbaka. Inga trevliga sådana, utan just sådana som man bara vill glömma - helst dränka i massor av sprit. Att jag lyckats så väl med att förtränga den typ av minnen just med hjälp av alkohol ger också en skrämmande insikt, det plus att det tog så lång tid innan de vaknade igen. Jag kan börja idag och försöka dränka de där minnena igen, men då kommer de alltid att finnas kvar där under ytan, obearbetade. Och, det kommer att behövas en ständigt ökande mängd alkohol...
Fast, jag kanske redan har fått min livsranson av alkohol? Med ett intag LÅNGT över riskbruksnivå i över 20 år och dessförinnan "bara" riskbruk i ett antal år...
Eller finns det kvar någon liten mängd att fördela till "normaldrickande"? Det vore ju trevligt! Eller?
Det leder vidare till att jag är mållös också i den bemärkelsen att jag inte vet vad jag har för mål nu när jag passerat 100 dagar.
Jag tror att jag skrev någon gång i början av min resa här att jag inte slagit i botten. Att jag aldrig upplevt att konsekvenserna av mitt drickande blivit för stora. Det var sant då. Jag har aldrig gjort bort mig fatalt på fyllan, aldrig skadat mig svårt, aldrig åkt in för rattfylla osv.
Men, jag undrar om jag inte nu, under min nyktra period, insett vilka konsekvenser mitt drickande haft och vilka konsekvenser jag riskerar om jag börjar dricka i samma omfattning igen. Kan man slå i botten som nynykter? Jag kan ju hoppas.
Så, med eller utan mål, jag har inte haft någon lust att fira min seger med alkohol, suget fanns, men jag ville helt enkelt inte, och jag vill inte dricka idag heller.
Tillsvidare får det bli en dag i taget. Kanske rätt? Kanske förödande dumt?
Önskar er alla en trevlig tredje advent!
skrev Mrx i Allt eller inget
Vi har alltid friat jul utan alkohol. Hela vår släkt har haft samma uppfattning att julen är alkoholfri med tanke på barn och barnbarn. Däremot brukar vi alltid fira in det nya året i glada vänners lag. Förra nyåret friade jag in spiknykter och det gick hur bra som helst. Det var första gången i vuxen ålder som jag var nykter på nyårsafton. Den kommande julhelgen blir lika nykter dom vanligt för min del. Vi kommer att få besök av våra vänner från Norrland över nyår. Det innebär nog att jag kommer att dricka lite måttfullt men absolut inte som tidigare utan tanke på morgondagen. Jag vet att jag mår bäst när jag inte dricker. Jag har inte haft som mål att avstå helt. Jag har strävat efter att bryta mitt slentrianmässiga intag av drogen alkohol. Det har jag lyckats med genom att skriva och läsa här inne. Har även haft hjälp av alkispodden och böcker. En dag i taget ??
/Mrx
skrev Humle i Första dagen här
Ja det känns så lugnt inom mig - tidigare har det mer varit av en kamp varje dag. Jag har inte alls den känslan nu. Det är bara en slags lugn beslutsamhet. Kort tid den här gången, men några års process innan jag hamnade här. :-)
Tack för att ni finns.
<3
skrev Heimdal i Allt eller inget
Vad kul att höra att du också är i början av resan! Vi får fortsätta och se till att hålla huvudet högt, vi har ju jul och nyår framför oss, tänk vad skönt att vakna utvilad och pigg på nyårsdagen, det har jag inte gjort på 22 år. ?
skrev Fenix i Allt eller inget
läsa dina positiva rader om livet utan alkohol. Jag är nu upp i tre veckor, och har hittills inte saknat alkohol alls. Konstigt när det varit livsviktigt nästan varje dag de senaste åren:(
En nykter söndag framför mig, fantastiskt.
Ha de
Fenix
Hälsar till Mrx, vi kanske ses på träffen igen!
skrev LoloK i En nykter framtid!
För ganska precis ett år sedan skapade jag ett konto på detta forum. I samma veva gick jag också på mitt första AA-möte och fick en AA-sponsor. Om jag ska summera mitt första år som tillfrisknande alkoholist så ser jag tillbaka på ett år som bestått av en del svårigheter men till största delen positiva erfarenheter. Jag har under året haft ett återfall plus att jag har vid ett par tillfällen provat att dricka bara ett glas vin eller bara en eller bara en eller två öl 3,5. Det är nog min absolut största erfarenhet: Jag kan dricka ett glas vin eller en öl men jag vill inte. De få gånger jag provat känner jag mig bara otillfredställd. Ni som har problem med alkohol förstår nog precis vad jag menar.
Jag har under året druckit ytterst minimalt med alkohol. Jag har förbättrat min hälsa och mina värden är bra nu. Om jag hade känt att den mängd alkohol jag druckit gav mig något hade jag varit helt nöjd och nog tänkt att jag kan fortsätta så. Dock är jag inte nöjd utan vill såklart ha mer. Därför är den enda utvägen för mig att avstå helt från all alkohol i alla lägen. Det visste jag ju tidigare också men som säkert många känner igen är hoppet det sista som överger en. Det känns lättare nu eftersom jag redan gjort grovjobbet. Jag har ju ett år bakom mig då jag avstått från alkohol alla storhelger och semestrar m.m.
En annan positiv sak jag upptäckt under året är att jag nog är ganska stabil psykiskt ändå. Jag har trott att jag har både svår ångest och en lättare depression men jag har märkt att problemen till största delen berodde på alkoholen. Mina barn är så glada och nöjda över min förändring. I och med att jag gjort 12-stegsprogrammet så har vi pratat en del och jag har nog inte till fullo förstått hur illa de mått av mitt beroende. Vi har fått en mycket bättre relation. Mitt självförtroende, som var helt kört i botten på grund av alkoholen, har vuxit. Jag mår baske mig ganska bra. ?
Nästa år blir för mig helnyktert och jag måste även ta tag i motion och en del godisätande som tyvärr ökat i och med att vinintaget minskat. Har t.o.m. kommit på mig själv att tänka i affären: Har jag nu choklad så att jag klarar mig tills på söndag? Precis som förr med vinet. Helt sjukt. Jag vill önska er alla som kämpar lycka till och en god jul och gott nytt år. Det blir bara bättre ju längre tid man är nykter och låter man bli helt slipper man riskera att trilla dit. Kramar till er alla. ??
skrev Heimdal i Allt eller inget
Nu har jag klarat 2 veckor! ?
Jag mår bra, har även tappat 2kg! Har kommit igång med träningen igen. Förr tränade jag jämt, cyklade Vätternrundan, cykelvasan och simmade vansbrosimmet flera gånger. Jag är påväg dit igen, äntligen är jag stolt över mig själv. Jag kan prestera nåt igen och vågar satsa.
Det är helt enkelt en väldigt bra dag!
Mrx: ja vi har en väldig tur som har stöd hemifrån, förstår att alla inte har det.
skrev Milliemus i Ljuset typ försvann
Välkommen?
Tredje advent redan. Jag hänger inte riktigt med i svängarna...
Vi har firat dottern som fyllt 20 år. När hände detta? Hon var ju liten nyss...?
Det blev inget mer med jobbet efter intervjun förra veckan. Det kanske var lika bra.
Jag har haft en lite tuff vecka med mycket ångest. Delade ju min "life story" i torsdags. Mycket känslor och minnen som kom upp. Prästen i gruppen erbjöd mig efteråt att jag ska komma och samtala med henne privat framöver. Det gör jag gärna. Jag behöver hjälp. Jag har ångest dagligen nu, från och till. Även om jag är nykter vissa dagar.
Skjutsar och hämtar båda barnen. Det är mitt "antabus".
I fredags blev det dock för mycket vin. Tappade omdömet och gjorde det jag lovat mig själv att låta bli - skicka sms.
Idag följde både dottern och min mamma med på en fin Lucia-konsert i kyrkan. Nog för att det är mysigt men Gud vad jag längtar efter dagsljus och sol! Jag orkar inte med dessa mörka, grå dagar med regn.
När jag mår som sämst försöker jag ta myrsteg framåt. Kram på er! ?