skrev Liten tjej i Nu äntligen
tänker jag ta steget och försöka ändra på mitt drickande som är helt över styr och som smular ner mig bit för bit. Jag är i stort sett säker på att en bara förändring inte kommer räcka utan att jag kommer behöva avstå alkohol helt men jag börjar såhär, blir för stort för mig annars. Så hej alla kämpar som slåss mot alkoholdjävuel, grymma är ni allihopa?
skrev Strulan65 i Div åsikter eller...?
Önskar dig en fin midsommar och tack för du tittar in innan helgen, de ger oss andra styrka// kram Strulan
skrev Adde i Div åsikter eller...?
afton....
Visst hände det väl i början av min alkiskarriär att jag söp på midsommarafton men senare så såg jag till att vara nykter då. Varför då ? Inte alls säker på det men förmodligen att jag skulle ryckas med och köra en "SSIB" (Sup Skallen I Bitar) och avslöja mitt rätta jag.
Jag kan inte undgå att se den den hårda trafiken till div "måste"platser på midsommar och jag undrar hur många liter alkohol varje bil innehåller och hur många som kör bakis, för att inte säga småfulla, dagen efter. Jag tycker det är otäckt att vara ute i trafiken dessa dagar.
Och hur många är det som efter denna supahelg "bestämmer" sig för att sluta helt med alkoholen ?? Och hur många lyckas hålla upp längre än 14 dagar ?? Jag har ju ett antal gånger efter en rejäl karatefylla bestämt att hålla upp och det har ju gått sisådär, värst har ju varit de tider då fyllan varit svår flera dagar i en följd. Kroppen har skrikit efter nåd och vila men jag har slagit dövörat till och kört på.
Idag känns dessa helger extra sköna eftersom jag inte behöver ha alkohol som en krycka i livet. Och självklart inte bara helger.... Mitt val att inte dricka är det bästa val jag någonsin gjort och jag vill inte på nåt sätt komma tillbaka till det gamla livet. Så därför tar jag inte det första glaset och njuter av mitt nyktra liv.
skrev Miss Hyde i Första dagen mot FRIHETEN
Det är så befriande att vakna utvilad och utan skuld för att ha druckit a dagen före. Men - fortfarande är jag kvar i "en kaffe och en till cigarett" till frukost. På jobbet röker jag inte, villl inte förstöra bilden av att vara så där härligt hälsosam, som mina kolleger tror att jag är. De skulle bara veta..!
Finns det någon som har lyckats bryta både nikotin- och alkoholberoendet samtidigt? Är det dumt att "go all in"? Jag skulle vilja bli fri från båda demonerna, men frågan är om det är klokt att skippa båda grejerna på en gång. I botten ligger ju ångesten kvar; separationen från min man, dåliga självkänslan osv. Hur ska jag orka tackla livet utan min bedrägliga snuttefilt till hands?
skrev Carolina i Campral o antabuss
Hej, ja började aldrig min kur med antabuss , va inte tillräckligt motiverad den gängen som ja är nu?. Just nu äter ja bara campral , som fungerar mkt bra på mej. Tar den de värsta suget o tankarna kring att försköna alkohol. Antabussen vill ja mer ta som ett engångsbruk, om ja känner risktillfälle, som nu i midsommar. Tar man en tablett så vågar man inte dricka på ngn vecka .Därför mon fråga.
skrev Ångestmoln i Jag kommer alltid på andra tankar ett en tid
Idag är det dag 20! Har knappt aldrig klarat så här länge helnykter innan, vet knappt vad som är annorlunda den här gången! Är fortfarande livrädd och har ännu inte börjat tänka att”det inte är så farligt” etc. Tanken på vin gör mig till och med lite lätt illamående. Tiden har gått snabbare än jag trott.
skrev Bina86 i Jag är en äcklig alkoholist!
Vad har jag gjort med min kropp dessa dagar? Vaknar upp på nätterna svettig och med världens hjärtklappning. Som tur ät har jag förberett och köpt öl och vin som står på sängbordet!
Har såklart läst alla fina långa inlägg och konmer att återkoppla.
skrev Christina111 i Misslyckad
Jag ör sen värsta människa! Vill så mycket och klarar så lite! Förlåt att jag delar detta men jag ör så kass och jag orkar inte öns kolla min stavning. Lovade mig själv och mina barn att inte dricka en droppe
.
Ändå sitter jag här!!! Vill inte mera. Behöver inte er hjälp men vill skriva och vara ärlig mot något!!
skrev miss lyckad i 10 dagar utan vin
Och välkommen..Mina tips till dig är att ta en stund i taget när det blir jobbigt..Planera din tid väl. Tänk på dina sämsta fyllor när det är som värst..Och läs och skriv med dom som du tycker är intressanta på forumet..Det brukar bli mycket aha-upplevelser..Starkt jobbat....Fortsätt så..
skrev Femina i Första dagen på resten utav mitt liv
Nej, jag går inte på några kvinnomöten utan blandade möten och det är jag tacksam för. Det blir en bra dynamik och jag tror jag lär mig mer när båda könen är representerade. Nu är det sovdags!
skrev Miss Hyde i Första dagen mot FRIHETEN
Strulan65 och Glasögon-Smurfen. Känns så skönt att kunna prata "öppet" här på forumet och få ur sig ångesten istället för att välja a. Vi sitter i samma båt:)
skrev jagvillmåbra i Förlorar min familj
Varför vänta? Då vill du kanske inte ändra på ditt drickande? När du säger efter sommaren så är det ju bara en ursäkt för att förlänga allt. Sluta nu och btottas med spritguden.
Det är inte lätt men det går.
skrev Miss Hyde i Förlorar min familj
Skulle du kunna tänka dig att överväga att göra slut med alkoholen omedelbart, istället för att skjuta på det till efter sommaren?
Återuppta joggingen.
Visa ditt jävlar-anamma.
Vara stolt och glad över att du kan om du vill.
Överraska familjen.
Det finns så mycket elände som kan hända i sommar om du dricker - är det värt det?
Lycka till oavsett hur du gör. Vi finns här för att stötta och peppa. Kram!
skrev IronWill i Nu äntligen.. ska jag sluta på riktigt.
Kändes skönt att säga för alltid i mitt fall. I alla fall första månaderna. Var lite som en sten som föll från axlarna. Skönt att känna att jag aldrig mer skulle behöva få ångest beroende på alkohol. Men nu tänker jag mest att jag får men inte vill, tills vidare. Behöver inte förnya varje dag längre. Bara när det finns alkohol i närheten.
skrev Strulan65 i Förlorar min familj
Finns bara en sak vi kan styra det är nu, inte igår eller imorgon.
Håller helt med DetgårBättre och tycker du skall söka hjälp akut. För är så mycket som hände runt dig att du kommer behöva hjälp och stöd// Strulan
skrev DetGårBättre i Förlorar min familj
Skjut inte upp att efter sommaren ska du sluta. Du kan lika gärna säga att du ska supa varje dag hela sommaren.
Det är nu det gäller, nu du ska göra dina val. Inte efter sommaren.
Lätt? Nej! Men de flesta lyckas inte som ska ta tag i saker sen. Det är inte lättare då än nu, bara förfluten tid!
skrev Strulan65 i Första dagen mot FRIHETEN
Det kommer bli bättre, en dag i sänder och det blir lite bättre för varje dag// kram Strulan
skrev BEATNGU i Förlorar min familj
Har druckit varje helg sen jag fyllde 18. Nu är jag 38. Behöver nog inte säga hur det har blivit under åren om gått. Nu förlorar jag mitt jobb, hus och familj. Barnen får jag träffa när jag är nykter. Har en plan för mig själv. Efter att jag flyttat och efter att sommaren är över, så vill jag börja med Antabus och ett program. Har rätt bra viljestyrka fortfarande. Sprang en mil för två år sedan, så jag vet hur lätt jag kommer i form om jag bara vill. Men det är den där jävla alkoholen som knackar på dörren hela tiden.
skrev Miss Hyde i Första dagen mot FRIHETEN
Huvudvärk, trötthet och apati - abstinens är ingen barnlek...
Men jag har tagit mig igenom den här dagen också!
Njöt lite av promenaden med hunden i sommarkvällen. Alla är så glada, ungar badar och skrattar.
För ett år sedan hade jag aldrig trott att jag skulle hamna i det här beroendehelvetet.
Det går fort utför.
Skrämmande fort.
Stolt över mig själv att jag stod emot a trots att det var svårt idag.
skrev DetGårBättre i Nu äntligen.. ska jag sluta på riktigt.
Tidsmål kan riskera att när det är uppfyllt så ska det firas för att man varit duktig. Dag för dag funkar för många. Imorgon kan jag dricka men idag nej, etc.
Själv tror jag det bästa är att sluta helt men inte säga att man aldrig ska eller får dricka igen. Nya beslut i framtiden men oftast vill man inte dricka då man vet om riskerna. Aktiva beslut men du får dricka om du vill.
skrev Virvla i Snart 8 månader.
Ja, det klart att det vore lättast att bara ta beslutet att sluta totalt. Det är den enklaste vägen ur det om man har den viljan. Har man dessutom testat att dra ner och det inte funkar så är det klart att man måste sluta. Och det är bra att man har den insikten. Innan det totalt är åt helvete. Angående min gudfar så nej, inte direkt medberoende, försökte för några år sedan att prata med honom. Frågade hur det gick med alkoholen. Jo, jag kan fortfarande skruva upp korkarna så det går bra. Då tänkte jag att det är ingen idé. Han tyckte inte att han hade några problem när han bara drack på helgerna. Och fine det gör ju de flesta. Bara det att han drack 3-4 flaskor med sprit. Då har man problem. Sen gjorde han en magoperation för att kunna gå ner i vikt. Och man ska inte dricka på ett tag efter det. Men han ville testa. Så bara efter några dagar så satt han där och drack. Och kände inte av den första groggen utan tänkte detta gick ju bra.. men hallå! Det är ju därför man inte ska dricka efter en sådan operation. Sen eskalerade det. Han valde flaskan framför sitt äktenskap efter 45 år ihop. Nu är han pensionär, och verkar inte bry sig längre. Han säger att han vill sluta men har inte insikten att han måste acceptera att han inte kan dricka mer. Inget skrämmer honom. Att hans kropp har hållt så här länge är rätt så fascinerade, alla prover bra förutom nu sist han åkte in, då visade hjärtat på överslag. Det är det enda. Har inte träffat honom sen 2016. Och pratade med honom igår. Däremot har jag en mamma som haft problem med alkoholen så där har jag väl varit medberoende. Men hon mår bra idag, har minskat och kan dricka socialt. Även om det kan gå lite överstyr ibland men det gör ju det ibland. Men hon har inte samma mönster som innan. Och det är ju bra. Hon tänker efter mer nu innan hon tar nåt glas. Vad hon har för känsla och hur hon mår. Känner hon att hon inte klarar ett glas så avstår hon.
skrev MondayMorning i Han ska få en rejäl snyting....
Jo jag vet, jag kommer ihåg hur jag mådde. Och det fanns bara en väg och det var uppåt. Eller supa ner sig och dö.
Jag ville nog helt enkelt inte dö. En tatuering kom till för att jag aldrig ska glömma. På handleden. Jag tittar på den och minns....
Jag var i ett halt djupt hål med djävulen stirrandes på mig. Det är sant. Jag så honom i ögonen. Delirium kallas det. Alkoholpsykos.
För mig var det verkligt.
Ett tips kan vara att skriva härinne INNAN du dricker - så kan andra hjälpa dig att stoppa.
Kanske AA på orten där du bor?
Hoppas du tar dig ur din period snart.
Och att det blir din sista.
MM
skrev Aine i Nästa steg
Lider med dig. Men tror du tar dig igenom även detta utan att förlora förståndet. En stor omställning i ditt liv som inte kan gå obemärkt förbi, behöver bearbetas och sörjas.
Skickar en Styrkekram?
skrev MondayMorning i Första dagen på resten utav mitt liv
Jag ville bara skriva att det är fantastiskt roligt att
läsa om din helomvändning. Du skrev något om
vikten i ett annat inlägg - det kommer.
Du kommer få mer energi och då kommer resten
per automatik.
Det viktigaste först ...
Kram o fortsätt som du gör med dina kloka val.
ps
Jag kanske dyker upp något möte (är det kvinnomöten du går på?)
Inte för att jag har svårt att hålla mig nykter, och inte för att jag älskar AA
men den sociala biten bör jag ändra lite på...
Har mest vänner som dricker mycket alkohol så jag står lite utanför.
Kram
MM
Godmorgon!
Vaknar till ännu en vacker dag! Härligt! Ikväll blir det två möten efter varandra. En ny grupp har startats här i krokarna och då vill jag ju förstås prova att gå dit, nyfiken i en strut! ?