Senaste kommentarerna i forumet

Dag 3 idag, har inte behövt kämpa för att falla tillbaka än, fick dock en impuls att ikväll är det väl dags för lite vin. Detta var på lunchen, kom från ingenstans, lite skrämmande. Gick dock snabbt över då jag direkt tänkte, och sen då, har ju saker planerade för kvällen, ska jag bara hoppa över dessa!
Skrämmande med att man aldrig kan känna sig säker fast man vet bättre...känns som man är ute på fritt fall.
Verkar som du har något planerat för morgondagen som kan kullkasta dina planer. Tänk på vilken härlig seger det skulle vara för dig att skriva Dag 6 här i din tråd, att du visat för dig själv att det går, en dag i taget!

Tack Sofia för välkomnandet! Efter en hel vecka med många prövningar och sjuka barn på det så tycker jag endå att jag är på rätt spår. Kunde dessvärre inte ta mig förbi helgen utan stressen tog över och jag köpte två flaskor som dracks upp på 3dagar. Det jobbiga i detta var att när fredagen kom så var jag inte ens sugen på vin men vanan och rutinen i mig sitter i , precis som när man ska sluta röka. Helger har alltid förknippats med vänner och vin och detta kommer bli svårt att bryta känner jag. Jag är endå glad att jag gjorde valet att köpa 2flaskor och inte en bag-in-box plus 2flaskor som det lätt blir på en vecka. Men känner endå ångest över mitt val men jag är bara människa och stressen är alltid närvarande när man är själv med två barn hela tiden. En dag i taget och jag kämpar dagligen med hjärnspökena som säger köp vin efter jobbet så går tiden snabbare men jag har faktiskt tagit den andra vägen hem ifrån jobbet så jag inte åker förbi. Och jag har mer energi , känner mej gladare och inte lika trött även om jag ibland blir väckt flera gånger per natt. Kämpar på och är ute och går på luncherna och lyssnar på alkispodden. Dag två avklarad igen

Jag har läst lite i dina trådar och du har kommenterat en del här och där,ofta med bra och tydliga formuleringar.
Eftersom du skriver här inne så antar jag att du i grunden har en problematik som du inte riktigt bemästrar.

Nu är du på gång att kolla om dina vingar håller och se dig om lite i världen då du kanske? har kört fast lite här i Sverige.

Jag spontant som inte är beroende av alkohol tänker:
Varför leker du med tanken när du bejakar så mycket annat just nu?

Du har släppt taget om en hel del och flyger fritt.
Kanske känner dig lite vilsen och rotlös och vill hitta lite tyngd med hjälp av alkoholen?

Det var mina spontana tankar.
Om jag skulle skriva om att jag hittat mig en ny alkis och på allvar funderar på att ge mig in i relationen så tror jag att många på anhörigsidan skulle säga:
Men vad är det nudå?

Hur tänker du nu och vad är poängen med det.
Så det är den frågan jag får när jag läser dina rader.
Vad är syftet och målet med att leka med elden?

Tack för era kommentarer, Strulan och Babsan. Känns bra veta att någon uppmärksammar det jag skriver.

Dag fyra idag, har gått bra. Suget inte så farligt, men det kanske blir värre..? Vad är era erfarenheter?

Brottas just nu snarare med ångesten. Försöker rannsaka mig själv. Insikten (så mycket jag nu kan ha av den varan) kring mitt alkoholbeteende skapar en hel del ångest. Framkallar många starka känslor när jag så sakta börjar erkänna för mig själv hur jag har hanterat alkoholen. Hur jag har prioriterat den och prioriterat bort relationer. Relationen till sambon är just nu minst sagt frostig; jag har sårat henne och det sårar mig. Jag har missbrukat ett förtroende. Går det att reparera!? Jag hoppas det. Vilka garantier kan jag lämna, mer än mina ord? Inga. Bara tiden kan utvisa om jag verkligen klarar detta. Vad talar för att jag klarar mig? Att jag sökt hjälp på beroendemottagning? Att flera i min närhet nu känner till problematiken (fast ändå kanske inte hela omfattningen)? Att jag ”bestämt” mig? Att jag nu faktiskt börjar erkänna att jag har ett problem? Frågorna är många, och därmed även oron. Oron att misslyckas och faktiskt förlora det jag håller kärt.

Går snart in på dag fem. Imorgon är en skör dag, möjlighet att avvika från min inslagna väg finns. Jag måste försöka kontrollera så att möjligheten att inte falla för frestelsen finns.

Så bär det iväg! Nykter och allt. Känner mig rätt lugn nu och har jobbat bra med mig själv. Fortfarande mycket funderingar om alkohol i Ungern. Men det ska nog gå bra.

Intressant om jag får några ångestpåslag framöver. Nu ser jag fram mot att flyga. Väldigt härlig känsla. Men utan kontroll och inte expert på området hur allt fungerar gör ju en viss tvekan. Men har alltid velat upp igen så fort jag landat. Ska bli gött detta. Helt nykter :)

Min bästa vän är tillbaka. Sa upp kontakten för ett par år sen och jag minns känslan av hur bra jag mådde. Tränade, gick ner i vikt, var en otroligt bra mamma, en bra sambo. Jag har lagt upp ett Facebook- inlägg på en snygg tjej där jag skriver hur jag inte ens går på marken, utan svävar fram. Av lycka.

Nu är min bästa vän tillbaka och hen har mig i sina klor. Jag vill inte umgås med hen, jag svävar inte längre fram utan kämpar mig fram i smutsig lera. Ändå ljuger jag mig blå för att kunna umgås med min bästa vän, som gör mig och alla i min omgivning så illa. Jag smyger för att min omgivning inte ska märka något, då hade de kickat ut hen och det vill jag inte.

Min bästa vän heter alkohol och jag undrar hur jag ska förklara att jag inte vill att hen ska finnas i mitt liv längre. Jag vill sväva fram igen, av lycka.

Tack för att delade med dig. Jag hatar verkligen alkohol. Den kidnappar verkligen hjärnan. Starkt och modigt av dig att vara ärlig mot dig själv och din omgivning. Man pratar ju om att man måste nå sin personliga botten innan man kan tillfriskna. Hoppas detta var din botten. Jag kan verkligen starkt rekommendera AA och att skaffa en sponsor. Det är ingen lätt match att vinna själv mot alkoholdjävulen.önskar dig all lycka till! Var rädd om dig och ta hand om dig själv och familjen

Hej

I mitt umgänge är det människor som jobbar inom krogen, restaurang, och samt musiker. De är mycket för att ha alkohol med i alla situationer man ses så därför måste jag välja bort många av dagar då jag träffar dem.jag har försökt fått med flera av dem på promenader, cykla någon mil till ett cafe mm men det slutar med att jag får göra det själv.
De är inte intresserade av att göra sånt som inte inkluderar alkohol.
Det är tragiskt men jag har vant mig vid det. Det finns en person i mitt liv som ibland kan ses på promenader men jag saknar fler sånna vänner och det är inte lätt att skaffa nya sånna.

De som känner mig vet att jag vill ha kontroll på drickandet och kan ibland kläcka ur sig att jaaaa jag skulle också behöva göra som du, men de tar inte tag i sina problem. Jag är omringad av flera som har grova problem med alkohol Allt från att de fixar jobbet men hälsan och relation krockar, till att en kan inte vara tillsammans med nån tjej för den dricker sig full och ljuger om allt. En går till kvarterspubben efter sitt jobb o dricker en 4~5 öl varje dag i veckan förutom att det blir riksfylla på de lediga dagarna. Det här umgänget är över 20 pers och flera umgängen i stan ser likadana ut. Det här jag skriver är livet här, det är normalt för dom o tar inte det seriöst.
Jag har tex vänner som dricker så mycket så en av dem fått diabetes och gikt!

Jag lever lite på två sätt, jag väljer noga när jag kan va med några av dem men jag har sen ensamma dagar då jag är med mig och det jag mår bra av.

För att bryta denna dåliga vana och alkoholism så kommer jag att se till så att jag varje kväll gör något jag inte kunnat göra om jag druckit. Jag började igår med att ta bilen till ett närliggande shoppincenter och spenderade kvöllen kikandes i affärerna och avslutade med att äta med en kompis som var på besök i staden. Känndes väldigt skönt att svänga in på garageuppfarten kl 22.30 helt nykter. Sov lite blandat med många konstiga drömmar, har den klassiska tröttheten man får när man lägger ner skiten, men den är så mycket bättre än bakisheten.

God morgon alla
Jag har gått i flera år och sneglat på den här sidan och velat skriva av mig lite
Hur mitt liv ser ut men inte vågat men man blir nog inte uppäten om man lättar sitt hjärta lite
Pausar lite och ber om ursäkt att jag är dålig på att stava punkt och komma har aldrig sagt mig nått var och i vilket sammanhang det ska stoppas in i texter men hoppas det går att läsa ändå

Jag är en kille på år har villa och en liten underbar fru
Och 2 fosterbarn som jag älskar och de älskar mig med jag tror det är få fosterfäder som blir kallad pappa så det
Är eTT fint kvitto på att jag gör ett bra jobb
På den fronten
Jag träffade min fru en påskafton mitt ute på en sjö för 6 år sedan och vi firade 2 år som gifta den 30 mars och tiden tillsammans med henne har bara försvunnit det känns som vi varit ilag 6 månader
Så jag anser att jag har ett ordningsamt liv
Med fast jobb sedan 19 år en god lön

Men det här med alkohol har smugit sig på mig lite eftersom fem till år 2007 drack jag i princip aldrig alkohol tills jag råkade
Började spela datorspel (wow) de vänner
Som jag hade där drack alltid när vi spelade tillsammans och man blev trött av att alltid få vänta på att de onyktra vännerna skulle komma ikapp ja så provade jag ochså det och drogs sakta men säkert med i deras livstil och tillslut
Kunde jag inte tänka mig att sätta mig ner vid datorn utan att ha nått att dricka till
Det blev värre och värre för mig tillslut kunde jag inte sköta mitt jobb svarade alldrig i telefon och skärmad av mig från alla till och med min familj så jag kom till en punkt då jag bröt ihop på jobbet och förklarade allt för min chef som ordnade nån att prata med via företags hälsovården
Efter det kändes det rigtigt bra jag slutade nästan helt att tänka på A
Och det kändes skönt det helt fantastiskt att vakna upp på morgonen pigg utvilad
Och med en längtan att åka på jobbet redo för en ny dag med nya problem att hitta lösningar på och att på fritiden sticka ut tidigt på morgonen på hojjen eller fara till skogen för att jaga älg på hösten som jag gjort tillsammans med min far sedan
Jag var 5 år gammal
Min pappa har för mig varit en av mina bästa vänner då det inte fanns så.många jämnåriga att umgås med i den lilla by jag kommer från så man var lite vilsen när man flyttade hemifrån vid 16 års ålder och det var besvärligt att uppfinna sig själv och finna sin plats i tillvaron men det gick
Livet rullade på och som sagt 2013 träffade jag min fru och fick en halv gård 2 barn 2 hundar och en bit som jag alltid saknat i mitt liv en egen familj att sörja för
Livet gick vidare hade inget större behov av A drack lite när vi hade fester och så hos vänner och bekanta fram tills jag 2015
Fick se en snabb och dramatisk försämring i min fars hälsa som slutade i att han hastigt avled utan att jag han vara med
Detta tog mig fruktansvärt hårt och sakta började jag dricka mer A och det visste jag att jag gjorde tillbaka där jag började
Halvdöd vara morgon värk i knän rygg
Leder pga A livrädd att bli stoppad av polisen varje morgon men inget hände då
Tillslut lyckades jag vrida tillbaka livet lite grann mot en nyktrare kurs men lyckades alldrig helt min fru har varit orolig och sagt åt mig flera gånger att ta det lungt med A
Men har ju mer jag druckit lyssnat mindre och mindre på henne
Och grotta ner mig i den här jävla soppan mer och mer
Min soppa består av såg och ångest som jag är något av en mästare tycker jag själv på att dölja fast det skiner igenom överallt på mig som en soltorkad träbåt
Sommar inbillar mig själv att ingen ser
Så receptet då för att lindra de mörka tankar jag har starkt öl vare dag den biffigaste sorten de säljer på bolaget
Det lindrar ångesten tar bort bakfyllan från igår och den dåliga prestationen på jobbet och gör att man känner sig normal
För stunden tills det är dags för ångesten att göra sig påmind att det är för låg A konsentration i mitt blod och detta har bara fortsatt och accelererat tills jag inte styr över det själv längre det enda som sätter begränsningen nu är att pengarna är Slut
för 2 månader sedan fick min mor besked om att hon hade canser i magen och det kom som ytterligare en smocka som gjorde att jag kunde dricka ännumer
Hennes operation gick bra och läkarna sa att det fanns mycket goda utsikter att hon skulle bli fullt frisk vilket jag blev hemskt glad för och då skulle mitt drickande kanske avta pyttsan i helsike Heller min fot var redan tungt på gasen i samma veva
Började mina syskon bråka om vård hemma av mor och penga tvister och annat skit som gjorde att jag måste dricka sanslösa mängder med A för att allt sådant tjafs och skit skulle blekna bort och tystna i mitt huvud trodde jag samma visa
Direkt efter jobbet bolaget skynda mig hem.supa.mig full och försöka dölja hela skiten för min fru och barn
Priset kom dock för allt jag gjort igår
Utan att jag tänkte på va jag gjorde samma rutin bolaget efter jobbet köpte öl men kunde inte vänta tills jag kom hem
Utan sopade i mig 2 öl i bilen på väg hem
När jag kommer nästan ända hem står en polisbil och väntar på mig och de båda poliserna kliver ur och säger lungt tull mig du har druckit alkohol idag va
Total.ras och panik inom loppet av en sekund men säger lungt att jag erkänner
Får blåsa och får följa med till stationen för provtagning och förhör vilket resulterade i 0.7 promille i blodet
Indraget körkort och och helt enorm elefant av skam på ryggen när allt var klart så ringde min fru och frågade varför jag inte kom hem till middag nån gång ?
Jag tog ett djupt andetag och erkände allt för henne och allt varför det blivit såhär som jag igenteligen har nått bra svar på själv bara hur jag tagit mig dit jag är just nu
Jag ringde även min chef ach berättade vad jag gjort och min mor alla var förstående och alla lovade att vi ska hjälpas åt tillsammans att ta oss ur det här
Min fru hämtade mig hos polisen och gav mig en kram och hon påminde mig om
I nöd och lust
Med facit i hand av att behöva äta min äckliga soppa inget av det här var värt en enda droppe A inte på det vis jag okontrollerat hällt i mig det varken fysiskt eller psykiskt
Nu funderar jag på vad jag ska få för straff för mitt handlande kommer jag att få köra bil igen ?
Kommer jag att få jaga älg igen ?
Knappas men det hoppas jag
Jag är så otroligt ledsen att jag låtit det gå så här långt det är sjukt nu när jag ser tillbaka 1 dag som nykter på.många år
Jag ska börja idag med att reda ut mitt liv ta mitt straff och stå som en man när klubban faller och styra min livs skuta åt ett tryggare och lugnare hav bort från det här slukhålet jag så länge varit på väg ner i jag prisar all8 de högre makter att jag inte skade någon när jag körde rattfull
Och att jag blev tagen av polisen presis i rättan tid innan det gick överstyr totalt
Jag ska uppdatera lite eftersom tiden går
Och va ärlig med vad det blir för påföljder av det här
Önskar alla en sund och nykter dag gör något roligt och ta hand om varandra

Skära ner är lite som att lova att bara sitta och köra 30 i en formula 1-bil. Letar fortfarande efter den perfekta liknelsen. Men hur som helst, det räcker att slinta till bara lite så är du iväg i full fart. Eller efter att ha kört ett antal varv så känner du att ”fan jag har ju koll på det här nu, klart jag kan dra på lite” och så är du i väg 300 och pang rakt in i sargen. Sen några vändor med att klistra ihop skallen och ut och puttra igen and repeat.

Många trådar här på forumet är skrivna i tårar eller blod gällande att man testat och halkat igen. Men visst några kanske klarar att puttra runt i 30 med foten stelt spänd över gasen i resten av sitt liv. Du väljer själv.

Men jag fastnade för att ”du gör vad som helst för att behålla din älsklig”? Då vet du antagligen vad du behöver göra. Jag insinuerar egentligen inte att jag vet, utan att om det är viktigast för dig och du har analyserat ditt problem och dina vanor, så tror jag att du vet hur du ska göra.
Det som krävs.

Kämpa på, finns bra information och gemenskap här.
(Jag var i en liknande sits som du för ett drygt år sen. Kunde inte sluta när jag börjat. Testat att dra ner flera ggr. Ful-fyllor. Fick ultimatum).

Hej alla!

Nu har 29 dagar passerat, och den sista veckan har varit den absolut enklaste. Jag har varit och rest för jobbet (i sydeuropa!) med mycket vin iblandat men hållit mig till alkoholfri öl. Det har varit en otroligt skön vecka, där jag inte ens med avundsjuka har tittat på människor som i solen tar sig ett glas vin eller en öl. Men paradoxalt nog så är det också farligt; det blir enkelt att intala sig själv att "ett glas är ju ingenting, jag är ju inte ens sugen!". Farligt farligt. Mitt mål är som sagt att återgå till ett väldigt återhållsamt drickande, men utan att bli absolutist. Och där är jag inte än. Kanske om en månad, kanske inte. Jag får se när jag känner mig trygg. Än så länge litar jag inte på mig själv.

Men vilken härlig vecka det har varit, som sen avslutades med en nykter helg med min son. Jag är väldigt nöjd.

Jag måste säga att forumet är väldigt dubbelt för mig. Å ena sidan har det varit extremt hjälpsamt att läsa om andras kämpande och peppande, å den andra så är det ett ständigt påminnande att man befinner sig mitt i en kamp. För mig är det nog viktigt att inte vara här för ofta!

Så fint svar!?Tack! Jag kan föreställa mig den där sjön med skog runtomkring. Bodde i en skog en sommar. Älskade storheten, lugnet, livet! Styrkan.
Det är sant som du säger, vi känner och lever och växer av det här! Kram??

Har själv kämpat med mitt förhållande till a i ett antal år nu. Känner så väl igen mig i det du skriver.
Har nu tagit steget och blivit medlem här och bara det tog lååång tid, ville ju inte riktigt erkänna för mig själv hur det var ställt...
Även jag har skött mig utåt med jobb, familj och allt, men har börjat få tankar på att det snart kommer att braka ihop om jag inte gör något.
Dag 2 för min del, tänker inte så mycket framåt utan försöker njuta av de a-fria dagarna.
Kämpa på och skriv hur det går!
Styrkekram!!

Så när man vet att man inte ska dricka mer. När man vet alla fyllor tar någon del av livet. Att de skadar nära och kära. och ändå inte förstår. När man vet att detta är sista chansen. Och ändå. Inte kan...

Ett bra första steg att skriva här, finns många som kan ge stöd och pepp.
Du skall inte vara rädd för att be om hjälp, det är en styrka.
Så styrka och kram Strulan

Hej, om jag får ge ett tips så gå till en beroendemottagning och be om antabuskur? Om det är så att du har utvecklat beroende (fysisk allergi och eller mental besatthet som det brukar kallas verkar det nästan omöjligt att klara av förändring själv av allt jag själv upplevt, läst och träffat andra med problematik. Det ger dig längre stunds nykterhet och chans att tänka klart.
Tips två; läs skål ta mig fan, kul bok men bra fakta från folk med problemdrickande till folk med problemdrickande.
Tips 3: testa AA möte, inte så farligt som det kan verka
Tips 4: om du halkat dit på ”sjukdomen” så är den progressiv, dvs även efter längre uppehåll så fortsätter du på samma ruta du pausade nästa gång.

Lycka till! Det händer mycket bra saker med måendet och relationerna om man lyckas hålla sig nykter.

Jag har själv försökt sluta massa ggr men fallit tillbaka värre o värre för varje gå g. Nu är jag över 100 dagar nykter med hjälp av antabus.

Nådde nog den beryktade botten i fredags. För andra gången. Nu har jag bokat tid på beroendemottagning. Tre dagar utan alkohol än så länge, en vecka till nybesök. Det går fint, jag kan nog klara mig några dagar. Det jag är mest orolig över är hur det kommer bli i det långa loppet -på lång sikt. Kan jag klara mig utan alkohol!? Det teoretiska svaret är inte det samma som det reella. Tre dagar...

Det värsta just nu är skammen. Jag har blivit konfronterad av min sambo som ställt ultimatum. Jag skäms över att erkänna mitt problematiska förhållande till alkohol. Jag skäms för den skada jag åsamkat vår relation. Jag skäms över tanken på hur detta har kunnat påverka min dotter. Jag skäms över att andra utanför familjen har fått insikt kring mina svårigheter. Jag har skött mitt förhållande till alkohol ”snyggt”. Inget som märkts utanför familjen, vilket gjort att jag har kunnat hålla på såhär i några år. Jag är dock ”ung”, 33 år. Känns skamligt att erkänna att jag redan vid denna ringa ålder har ett så pass problematiskt förhållande till alkohol att jag behöver beroendevård. Vägen till acceptans och förlikning känns lång.

Det näst värsta nu är oron. Oron att inte klara av att avstå från alkohol. Har jag väl börjat dricka har jag svårt att sluta. Ett syfte med detta inlägg är att hantera alla tankar, känslor och - suget. Det där förrädiska suget. Lättnaden som infinner sig efter några glas vin, hur allt känns lite lättare, lite met euforiskt. Kortvarigt, men ack så lätt att falla för. Låt detta bli första steget på min resa, mitt vittnesmål om min kamp.

Stå ut allihopa därute, ni som kämpar!

Vi gråter, skrattar mm vi känner, vi lever för första gången på länge. Ju mer vi känner ju mer lever vi och växer, ikväll skall jag skicka styrka till dig över skogsjöns mörka vatten.
Kram Strulan❤️?

Hungern kommer plötsligt nuförtiden. Fick akut stanna till vid Franks gatukök och köpa en 300-grams hamburgare. Och med dessa hunger- och skräpmatattacker som kommer dagligen följer en kass kagge. Jag släpper väder som aldrig tidigare. Jävla tur att jag har eget rum med öppningsbart fönster på jobbet. Tyvärr är det ganska lyhört.
I övrigt är jag nykter som fan.

Hej jag har läst nästan allt här och som många andra har jag ett jätteproblem när jag dricker, jag kan inte sluta när jag väl börjat och det går ut över mitt förhållande.

Jag dricker tills det svartnar och jag får minnesluckor och blir helt personlighetsförändrad, jag har kontroll tycker jag men sen går det snabbt utför, oftast är jag duktig på att tacka nej eller avstå helt men sen händer det och jag har spårat ur helt, blir jättekonstig har gjort snedsteg bland annat och jag får sån jävla ångest och gör min sambo ledsen och sårar henne, hon är så jävla fantastisk, fin och jag älskar henne mer än något annat. Att hon stått ut med mig förstår jag inte som jag betätt mig, nu är jag dock rädd att hon ska lämna mig, blir sällan full och har under de senaste åren undvikit att hänga med kompisar för att inte riskera att hamna där igen, jag ligger helst hemma med min älskling, det är det bästa jag vet men jag kan samtligt inte vara för på henne hela tiden då hon behöver sitt space vilket jag förstår.

Är det bara att skita i att dricka över huvud taget? Ge upp skiten jag älskar öl och pröva nya saker (men sprit rör jag inte eller försöker undvika det för jag vet hur svårt jag har att kontrollera det) har ett arbete där jag behöver dryckeskunskap men jag har rätt bra koll på det mesta ändå..

Har blivit bättre på att bara ta någon öl då och då bara för att njuta eftersom ja har fått snefyllor förut och är livrädd för det men jag funderar i min ångest på att ge upp allt överhuvud taget, nu har jag redan begått misstag men skulle byta all alkohol i världen för att få ha min älskling kvar hon betyder mest av allt för mig.

Har haft problem med alkohol i familjen på min mammas sida medan pappa som jag växt upp med aldrig en enda gång tagit en öl eller annat när jag har varit med, har inte funnits i hushållet överhuvud taget, första gången jag såg pappa ta en öl var när jag var runt 18 och hade öl hemma så fråga han om han kunde få en liten öl!

Jag vill nog mest skriva av mig, ska göra allt för min grymma flickvän och så vill jag ha det här så jag kan komma tillbaka och påminna mig själv om vilket svin jag blir, all annan tid försöker jag vara världens grymmaste pojkvän/sambo, gör allt hon ber mig om för att jag vill att hon ska tycka att jag är snäll och för att visa att jag älskar henne och kan inte tänka mig ett liv utan henne..

Imorse bestämde jag mig. Jag ska köpa en miniflaska vodka på flyget på fredag då jag åker på weekendsemester. Varför? För att slappna av.

Hos terapeuten idag diskuterade vi det.
Plötsligt handlade samtalet om min mamma. Min barndom. Jag visste inte att hon gör så ont i mig. Trodde att jag accepterat. ”Ja i huvudet, men inte i hjärtat” sa terapeuten.
Jag gick till terapeuten med en ganska stabil känsla. Stress och irritation i kroppen men det är jag van vid.
Vet inte hur hon lyckas men hon trycker på rätt knappar.
Min kropp grät. Jag hulkade ut en bit smärta ur mitt inre. Jag skämdes för min fulgråt men det bara kom.
Efteråt var smärtan från nacke och axlar borta och jag kände mig lättare och kunde andas hela andetag. För denna gång.
Det här behöver jag göra om och om igen... tills mitt logiska jag möter min själ och kan bli ett helt jag.

Nytt beslut. Jag ska möta alla känslor. Vara nykter NU!?? Alltså, ingen vodka på flyget. Jag försökte lura mig själv tillbaka till alkoholträsket, för att slippa känna obehag. Genom att vara i obehag kan känslan bearbetas och försvinna.

Fick Selincro utskrivet för 2 månader sedan och vill bara säga till alla som funderar på detta att det kan ta lite tid innan man märker att det har effekt. Har inte haft några biverkningar alls - och i början inte heller några märkbara positiva effekter.. Men NU när det gått två månader märker jag skillnaden - har inget sug efter alkohol och när jag dricker alkohol räcker det med 1-2 glas, sedan vill jag inte ha fler! Yippie! Hoppas det fortsätter såhär!

Jag ska ge detta 6 månader. Sedan utvärdera! Men hittills känns det helt fantastiskt - allt går i rätt riktning och jag mår bra!

Har haft en annan tråd här som jag startade för runt två år sen. Efter det tog det några månader innan jag inte ville dricka mer. Jag hade försökt kontrollera det otaliga gånger men varje gång slutade det i en flerdagarsfylla.

Har inget sug efter alkohol normalt och det har mest varit enstaka stressiga sitiationer som jag velat fly iväg för en kort sekund. Stått emot och tagit mig framåt.

För några månader sen sa jag upp mitt boende då jag höll på att dö själsligt där. Jag investerade runt 25 000 och begav mig ut och vandrade Bohusleden. Efter 16 dagar var jag nöjd med att ha nått Ljungskile/Uddevalla och avslutade med två dagar på hotell.

Dock utan boende begav jag mig "hem" till en (numera fd) tjejkompis. Vi har haft rätt kass kontakt senaste åren men börjat bygga upp en relation igen. Jag skulle mellanlanda i drygt en vecka innan jag skulle vidare ut i världen. Budapest ör nästa anhalt.

Det fungerade bra i några dagar, sen började hon dricka om onsdagen och efter ett samtal med hennes ex spårade kvällen helt då jag inte ville/orkade vara något substitut. Dagen efter bad hon om ursäkt. Jag hade nämligen blivit helt koko på hennes beteende. Så pressad och stressad att samtluga mina nerver skrek "lugna ner dig med alkohol så blir det bättre". Jag käkade och drack cola zero på en restaurang den kvällen istället. Dessvärre började hon sen även dricka om torsdagen och jag ville inte lägga mig samtidigt som henne och ge närhet. Det slutade i "kaos" där hon kastade ut mig istället. Kl 23.30! Jag begav mig till en kompis i Danmark som dessvärre också är alkoholist. Han har druckit konstant i månader nu och för honom är en.promille på 3 lågt. Han har haft över 6 och ändå varit kontaktbar. Han var uppe och väntade och jag anlände vid 02 ungefär. Inget kaos hos honom då han kan bete sig som tur är.

Miljön var inte optimal och jag kände mig stressad. Begav mig igår till ett hostel och stannar till imorgon då jag ska ut och resa och det är det tråden ska handla om.

När jag gick kring Nyhavn i sommarvärmen om kvällen kastades jag tillbaka till mina Pragresor där alkoholen alltid varit i fokus. Kul resor men en gång hade jag verkligen abstinens på hemresan efter konstant festande.

Nåväl så har jag sällan känt ett så starkt sug som igår att bara vilja sätta mig ner och koppla av. Vilken kraft! Men det har ju också varit lite turbulent på sistone plus att jag nu inte har en fast och trygg punkt i livet. Självvalt då jag hellre ville kasta mig ut och testa nya saker och utmana mig själv i massa.

Nu är ju en resa till Budapest bokad med nio nätter. Därefter är tanken att bussa (eller tåga) mig vidare genom eventuellt följande orter, Zagreb, Wien, Bratislava, Brno, Prag, Dresden, Berlin och Warszawa. Även Vitryssland har jag haft i tankarna men jag får se. Jag kör verkligen allt eller inget även här och tror inte jag kan ändra det i mitt liv.

Jag är dessutom flygrädd eller vad man kallar det. Samtidigt njuter jag när jag flyger. Ytterlighetskänslor till max. Tankar om att dricka innan flyget har funnits men här ska jag bara möta känslorna. Haft ångestpåslag senaste dagarna. Nu känns det lugnt. Kollade lite klipp på Youtube. Det går upp och ner och imorgon när dörrarna stängs och planet börjar rulla lär påslagen öka. Samtidigt är jag rationell men känslorna vinner enkelt här. Där och då får jag bara acceptera att situationen är som den är och infinna mig i det läget. Försöka fokusera på det positiva. Samtidigt har jag varje gång tidigare när jag väl landat bara viljat upp i luften igen. Märkligt när jag känner obehag. Men det är som att känslorna blir rationella när jag väl är på marken igen och det inte gått så lång tid. Vanan!

Kommer så klart inte dricka innan eller under flygningen men tankarna om att vara utomlands och njuta och koppla av är så sjukt starka till alkohol. Så igår accepterade jag tanken och sa att det kanske blir lite ungerskt vin samt billig och god öl. Det kändes som en tanke som kunde gå.

Detta trots jag vet vilka risker jag utsätter mig för. Skukt alltså! Känns som så stora steg i livet, både att sluta dricka eller att bara ta en öl till maten. Sviker jag mig själv eller någon annan? Tankar om Naltraxon eller vad det heter har också slagit mig för att det inte ska bli okontrollerat drickande. Samtidigt saknar man ruset där vad jag förstår.

Idag är tankarna annorlunda och jag funderar mest vad det var som hände igår. Farliga tankar ju och jag utsätter mig garanterat för risker på resan. Enklare sova på hostel med alkohol i kroppen etc.

Nu får det vara att vill jag dricka där får jag ta det beslutet då. Ska inte lägga mer fokus på det nu. Samtidigt tror jag att jag kommer stå emot och ta fighten ifall det sker konstiga saker i huvudet. Inte dricka på impuls eller känsla har jag sagt. Det ska vara som en vanlig dryck när jag bara vill avnjuta en öl i sådana fall. Men jag får se. Nu är tanken en hel resa utan krökande. En utmaning i sig. Flygturen har jag ju tagit mig an och ser som en enorm utveckling i att möta sina obehag. Kan jag vandra i skogen halvmetrar från ormar så är inte flyga något större utmaning. Min ormfobi är stor men har jobbat med den helt på egen hand och sett en del snok men även huggorm i naturen och stannar alltid upp och kollar då. Infinner mig i situationen.

Nu blev det ett långt inlägg men ville få ner tankar och känslor så jag kan gå tillbaka och läsa. Kommentera gärna ifall ni har något att säga!

Jag vet inte men det känns som jag väntar på att nå en botten, finna den där sista anledningen till att bli nykter. Att hitta den där anledningen att rak i ryggen säga till alla inklusive mig själv att jag dricker inte för att...... Jag kan ju egentligen bara titta tillbaka på de sista 12 månaderna, 5 åren, ja jag kan nog hitta hur många anledningar som helst men inte en riktig botten. Eller jo, det finns nog hur många bottnar som helst egentligen. Kan ju inte säga att det var en topp när jag blev avkastad från ett flyg innan avfärd, ramlade ur en buss eller däckade på hotellrummet på semester. Skriver man ner detta och läser så känns det verkligen att det är dags att tag i det på riktigt. Jag har nog aldrig skrivit hur illa det verkligen är, skäms nog för mycket. På något vis så har jag nog rättfärdigat det hela med att jag har ju alrdig kräkts, aldrig legat där nerspydd, iallafall inte sedan tonåren då. Men kan man utan problem sätta i sig en halvliter whiskey OCH en flaska vin på en kväll och sedan göra samma sak igen kvällen efter är det ju något som kommer gå käpprätt åt helvete till slut.

Har ju försökt så många gånger förut, bara för att falla redan på första dagen. Vad är det som gör att det ska fungera denna gången och att jag inte smiter ner och köper ett ny flaska whiskey och kör samma djävla race igen. Känner mig som ett skämt och att skriva här blir ju också ett skämt till slut med så många gånger jag skrivit att nu är det slut bara för att börja igen och låtsas som att allt gått bra.