Senaste kommentarerna i forumet

Jag ägnar mig åt lagom verklighetsflykt genom att läsa böcker. Botar rastlöshet och rensar huvudet med promenader. Slappnar av med varma bad med eteriska oljor. Smuttar på olika hälsobrygder jag fått pippi på att koka ihop, tex iste med ingefära. Ligga på spikmatta och domna bort är också ett sätt att finna ro...

Hej Miss Hyde! Jag beklagar det tuffa besked som du har fått, som kommer att påverka dig under lång tid framöver. Du funderar över vad man ska använda sig av för snuttefilt när alkoholen är borta ur livet. Det finns säkert många kloka svar på den frågan, men jag kom att tänka på en sak. För många är det hjälpsamt att söka socialt stöd i kriser. Vi är inte riktigt gjorda för att gå igenom svåra saker helt på egen hand. Det är ju någonting du redan gör här, du har sträckt ut en hand och berättar om att det är tufft just nu, vilket ger andra en möjlighet att stötta. I perioder kanske andra runtomkring dig får stå för hoppet och styrkan, medan du får låta tårarna rinna. Ingen orkar vara stark och positiv hela tiden! Här på forumet finns det många som ser och bryr sig, förhoppningsvis finns det kanske någon vän eller familjemedlem som du kan hämta kraft ifrån också?
Varma hälsningar,
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Netflix. Netflix är en bra snuttefilt. Böcker. Motion. Motionen för att den minskar stress och ger en kick även om den inte är lika stark. Men Netflix och böcker är suverän verklighetsflykt. Så jag rekommenderar en springtur tätt följt av Netflix och popcorn (gärna doppade i Werthers orginal). Men förr eller senare måste man tyvärr stå ut med verkligheten, men det behövde man ju till och från med alkoholen också.

När jag väl får sova numera så drömmer jag. Detaljerat och tydligt. Men. Det är Om dödsbesked. Och återfall. Vaknade imorse med en enorm panikångest då jag i drömmen tog ett återfall. Allt var så verkligt att när jag vaknade trodde jag att jag var full. Har haft den där ångesten molandes i mig hela dagen nu.
Trött, rädd, flyktbenägen. Ska försöka att inte vara ensam idag då det är en riskfaktor för mig.

Hej Virvla! Grattis till en nykter och skärmfri semester, det låter som att du både har haft det behagligt men också hunnit reflektera över de problem som finns kvar nu när alkoholen inte längre är något som upptar en stor del av ditt liv. Ångesten finns kvar. Du vill inte dö, men inte heller leva och tänker mycket på meningen med livet. Vad skulle du behöva för att känna att livet var tveklöst värt att leva? Är det ångesten och alla tankar som stör, eller något annat du längtar efter?

Det är inte helt ovanligt att de problem eller känslor som fanns innan eller som kanske fick en att börja dricka på ett problematiskt sätt dyker upp, kanske med tillfälligt förnyad kraft, när man blir nykter. Den tidigare strategin för att döva och lindra ångest i stunden (att dricka) är borta. Det kan kännas skrämmande och överväldigande. Men de goda nyheterna är att det finns jättebra hjälp att få när det gäller ångest och oro. Det är mycket lättare att jobba med detta i en psykologisk behandling nykter, jämfört med om man samtidigt dricker för mycket. En psykolog på vårdcentralen kan vara en bra kontakt när det gäller den här typen av ångest. Har du någon erfarenhet av att söka hjälp för din ångest, eller är det något du kan tänka dig?
Ha en fortsatt skön sommar och lycka till med skogscyklingen, vilket inspirerande tips!
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Det kanske låter futtigt i sammanhanget men jag tror kanske bönen får bli en alternativ snuttefilt. ??

Ni har så rätt, båda två. Jag ska försöka tänka "good enough" om mig själv och titta framåt istället för att gräma mig över det som varit. Ikväll är det möte! ?

Vad i hela friden ska man använda för snuttefilt när alkoholen är borta ur ens liv?

Och där tog mina tre veckor semester slut. Och inte en droppe alkohol. Har haft en underbar semester med min pojkvän och hans barn. Ändå har ångesten funnits där som en gammal vän. Kikar fram då och då. Varför kan den inte släppa mig?! Trodde allt skulle bli bättre när jag gjorde uppehåll med alkoholen. Men icke. Sen har det väl blivit lite bättre. Men har insett att det inte bara alkoholen som varit problemet. Jag tänker mer på ångest nu. Varje dag. Gör jag det här kanske jag får ångest. Tänk om jag bryter ihop mitt på gatan? Vad ska folk tycka och tänka? Och så vidare. Hatar att ha så mycket tankar. Mycket tankar på döden. Känslan jag har är att jag inte vill leva men inte heller dö. Men jag tänker allt som oftast på vad som är meningen med livet? Jag har ett bra liv. Jag älskar min kille nåt så fruktansvärt och han stöttar mig i detta. Han säger att har man bara tron på sig själv så klarar man allt. Hitta styrkan i sig själv. Han tror även att jag kommer att kunna ta ett glas i framtiden om jag hittar nåt annat att fokusera på. Jag har inte läst nåt om alkohol eller psykisk ohälsa på semestern. Vi kom överens om skärmfri tid. Det har varit skönt. För det påverkar ju faktiskt hjärnan. Och inte kollat på tv heller. Men nu när vardagslivet drar igång igen, vad gör jag? Sätter mig här och börjar läsa... ? det är därför jag inte varit så aktiv men det har gjort nytta också. Jag börjar närma mig 9 månader utan alkohol. Trodde jag aldrig skulle gå.. ändå har jag festat och så. Klappar mig på axeln. Det sa mon kille, du måste ge dig själv cred för de framsteg du gjort och inte tänka bakåt. Lev i nuet och tänk på de framsteg du gjort. Och det tar tid. Det är väl det man måste ge, tid. Men är en otålig person. Köpte en ny cykel sista dagen på semestern, så nu ska det cyklas i skogen! Se om det är nåt för mig att grotta ner mig i.
Hoppas ni andra har en skön sommar!
Och jag kan rekommendera schweppes alkoholfria mojito dricka, så god och svalkande!

Mycket läsvärt! Och från en veteran. Du sätter fingret på det. Rent teoretiskt skulle man säkert kunna ersätta hela forumet med ettt flödesschema och en FAQ. ”Dricker du så här?” ”Och gör du så här?” ”Och händer det?” ”Då har du problem.”
FAQ: ”Kommer jag kunna dricka x vid y tillfällen?”
Svar: ”Nej”.
Osv.
Men hela värdet ligger i att bli sedd och coachad av någon till dessa (till synes) självklara svar. Därför är det extra fantastiskt att ”vinnare” som du orkar vara kvar och upprepa det ni sagt tusen ggr förr :)
Varje gång det behöver upprepas är en chans att ge någon ny en möjlighet att få in lite ljus i en hopplös situation.

Så tråkigt med tuffa besked... Ju tuffare resa, desto viktigare att hålla sig nykter. Så man har en sportmössa att orka igenom med hälsan i behåll. Men jag är fel person att snacka. Vinflaskan var min snuttefilt genom familjens trauma som pågick i flera år... Sen kom ju utmattningsdepressionen som ett brev på posten också när faran var över. Och sviterna av det eländet är långvariga. Tänker att det kanske hade kunnat bli annorlunda om jag haft en hälsosammare snuttefilt under de där åren ? Det gläder mig att du fattar klokare beslut. Önskar dig styrka, kraft och mod! Kram

Tack Vinäger för din värmande kommentar.
I dag är jag så ledsen att jag inte vet vart jag ska ta vägen.
Vill inte gå in närmare på vad det handlar om just nu, men ett chockartat besked i morse kommer att innebära en lång, tuff resa framöver...
Vill vara stark, positivt inställd - men tårarna bara rinner utmed kinderna.
Så lätt det skulle vara att bädda in sig i ett moln av berusning i dag, bara för att...
Men nej och åter nej.
Jag avskyr självömkan... SKA resa mig igen - utan att ta till flaskan!
Hoppas att du som läser detta njuter av en fin och nykter tisdag. Krama om dem du älskar och ta vara på tiden.

Tack för uppmuntrande kommentarer Mirabelle, Crna macka och IronWill ??
Känns som en bergochdalbana av känslor. Vissa dagar känner jag mig stolt men oftast känns det bara hopplöst och tråkigt. Är deprimerad.
Jag hoppas jag orkar fortsätta stå emot och att det ljusnar mer och mer framöver.
Tack för att ni finns! ??

Försöker vara i nuet, i alla känslor.
Ibland undrar jag om jag lider av en underliggande depression. Inom mig finns ibland en djup sorg. Jag tänker vara i den, alldeles lugn, när den visar sig.
Oftast är jag livsglad.

Jag ser många runt mig med omedvetet(?) alkoholmissbruk. Vad är det vi dämpar? Vilka känslor är det vi människor inte orkar vara i?

?

Du är här! Du har insikt! Du är på väg!
Förlåt dig själv. Se din ångest som en väckarklocka! Din kropp och själ väcker dig ur det destruktiva drickande. Starka känslor ger dig driv. Du vill inte tillbaka till ångesten. Kan inte få saker ogjorda. Men du kan påverka framtiden.

Sätt upp målbilder i tankarna.
Hur vill du vara?
Ta små steg ditåt.

Vi behöver stöd för alkoholism är starka krafter. Vi måste ständigt vara i nuet, vakna och alerta för känslor och tankar inom oss. Ofta är vi impulsstyrda och en känsla/tanke kan få oss att ta det första glaset nästan automatiskt.

Skriv dagbok, börja meditera, mindfulness, stanna upp, känn in i kroppen. Vad är det för känslor du har, våga vara i känslan.
KRAM

Hoppas du fick lite sömn till slut....
Vill bara hålla med Rosenhill och Miss Hyde i deras inlägg.
Du har kämpat så himla bra och det viktigaste du har just nu är dig själv och barnen.
När det är dags så kommer du även att ha styrkan att kräva en förändring av din man.
Lycka till!
Kramar ????

med kommentarer i din tråd, så ville bara skriva ett par rader om att jag läser om din historia och känner stor respekt för att du kämpar på. Inne på nionde dagen här, och i natt blir det dåligt med sömn. Mitt största problem är inte sug efter alkohol utan alla eländiga symtom som abstinensen ger. För mig har alkoholen varit medicin mot oro och ångest över allt och inget. Nu får det vara slut på det, men det vore skönt om kroppen, hjärtat och hjärnan kunde lugna ner sig snart.

Klockan är ju jättemycket och jag har inte somnat ännu. Det är många tankar som far runt i huvudet. Sådana tankar som jag inte orkat/vågat känna på länge. Det är bra. Det är dags att tänka och känna nyktert nu, för en gångs skull.
Godnatt ?

att hamna snett, så det tar också ett tag att hamna rätt igen. Jag glömmer till och med bort att tänka på det rätt ofta nu för tiden. Även på fredagar och lördagar.

Bra jobbat med dagarna. Testa alkoholfri öl om du tror att du klarar av det. Brukar vara bra vid grillen och en räcker fint. Du väljer att må bra långsiktigt och hållbart. Men det innebär tyvärr att du måste igenom det tuffa nu. Sen blir det en vana att dricka nått annat eller inget alls.

Har också varit riktigt förbannad och uppriktigt ledsen för att jag inte kan dricka som folk. Det gick över.
Tycker att du kämpar på riktigt bra, ingen idé att slå på dig själv. Upp på hästen igen.

Mvh

Det är plågsamt att se tillbaka, med nyktra ögon, på allt man har gjort som har inneburit skada för både en själv och andra.
Problemen går ju tyvärr inte upp i rök bara för att man har slutat att bedöva huvudet med alkohol. Vad skaver mest hos dig?
Utifrån det du skriver verkar du vara en kvinna som tar ansvar medan maken stoppar huvudet i sanden. Älskar du honom fortfarande eller längtar du bara bort från honom? Eller någonting däremellan? Ekonomin brukar trots allt lösa sig om man tar steget att separera, friheten är värd mycket för ens välmående även om man får leva snålt som tusan. Har du testat KBT redan? Annars är väl det en bra start för att fixa "det psykiska", och få lite råg i ryggen.
Du har så otroligt rätt i att det viktigaste är att du håller dig nykter. Var stolt och glad över dina dagar, du är jätteduktig!
Kram & lycka till med allt

Jag läser mycket böcker om A och just nu boken "Känner du någon med alkoholproblem?" av Isabella Iverus. Jag är inte ens halvvägs men inser att detta är en mycket bra bok för mig. Jag blir förstås nedslagen när jag inser hur mycket vi alla i familjen tagit skada under lång tid. Att vi inte kan skruva tillbaka tiden och" gör om, gör rätt". Hur viktigt det är att jag åtminstone nu fortsätter på den här nya, nyktra vägen. Inte bara för min egen skull utan även för barnen. Dock känner jag den här uppdämda ilskan mot min man som "förstört allt" och fortfarande lever i förnekelse och inte vill ändra sig. Så det här självförakt jag har eftersom jag låtit åren gå, svikit mig själv och barnen. Inte orkat/vågat bryta relationen utan levt i medberoende som sedan utmynnade i eget beroende och förnekelse. I detta kaos ska barnen växa upp utan nyktra, friska förebilder och försöka lära sig hantera sina känslor och klara av att navigera sin väg. Hur ska de kunna göra detta? Det är tur att jag är nykter nu för annars skulle det krävas mycket bedövningsmedel... Jag tror jag måste ta professionell hjälp någonstans ifrån... Men även om jag tar hjälp med det psykiska så är den krassa ekonomiska verkligheten att jag inte får en bostad utan fast inkomst och säljer vi huset och delar upp pengarna blir det inte tillräckligt över till två nya bostäder. Det har jag vetat länge och ser ingen utväg. Det viktigaste är att jag håller mig nykter. ?

Jättebra att du klarade 2 veckor utan alkohol! Det är den kemiska obalansen som alkoholen orsakar som gör att du mår extra dåligt idag. Som andra skriver kommer det faktiskt kännas bättre redan imorgon. Ta hand om dig. All styrka och stor kram till dig!!

Nöjd med mig idag. Fortfarande ingen alkohol idag men jag kommer köpa lite, men ska ner drastiskt. Klappar mig själv på axeln och hoppas kvällen inte spårar :D

Fick en liten smäll runt den 8-9 juli där. Två nära har kanske cancer. Så jag drack ett par dagar, mindre mängd än jag brukar men ändå. Nu är jag på banan igen med nya dagar. Blev iofs matförgiftat igår, natten va hemsk. Mkt värre än någon bakfylla ever. Men det gick över på 3-4 timmar. Är så glad jag iaf va nykter när det hände :)