Senaste kommentarerna i forumet

John-Erik, tur att Google finns. Min fru har fått ta del av informationen. Hon har artros i knäna, ryggen, axlarna och tummarna. Hon jobbar heltid som undersköterska på ett demens boende. Käkar värktabletter hela tiden. Jag har bara atros höger knä. Idag köper jag hem Kattklo te och testar om det har effekt på oss

du måste läsa Addes tråd också / mt

- du som också är min forumbrorsa som Berra. Så oändligt mycket ni två betytt för mig. Även jag kan bli helt matt när jag ’ser’ eller tycker mig se det jag idag kallar medberoendemönster... jag har också insett min maktlöshet i att försöka visa eller tala någon annan ’tillrätta’.
Jag tror som du, det är svårare att se sambanden och att det ofta sitter djupt. Många av dem jag har närmare kontakt med är ju Vuxna barn och många av dem har inte insett det förrän efter att ha mött andra vuxna barn och känt igen sig.
Jag har insett mina osunda ätbeteende och på vilket sätt de hör ihop med barndomen med en pappa som var alkoholist och förstås en medberoende mamma. Eller jag vet inte vilken ’etikett’ jag skulle sätta på henne. Hon gjorde sig småningom fri och levde verkligen ett starkt, gott och självständigt liv under många år.
Hursomhelst - jag ville vara skriva det här nu när jag för en gångs skull är inloggade. Det händer sällan numera. Så oerhört tacksam att du och Berra var bland de första jag mötte här. Om ni möts på träffen så krama om varandra och känn i hjärtat att ni är mina brorsor som bidragit till att rädda mitt liv. Jaaa, det låter stort men det är så jag känner det. Kram på dej / mt

forumbrorsan Berra? / mt

att skriva av sig. Lätt att förstå att läkarbesöket väcker motstånd. Det är mycket vi ska acceptera längs livsvägen, olika för olika mänskor men för de flesta av kommer problem med hälsan, förr eller senare. Jag försöker, med varierande framgång, påminna mig om att leva en dag i taget och vara tacksam för allt som fungerar här och nu. Hoppas det blir ett besök med goda besked?? / mt

Det är jättesvårt det här'a..! Va inte för hård mot dig själv. Håller med föregående inlägg - du är bra, oavsett?!
Och du fortsätter kämpa på!
Och tar den hjälp som finns! Mer kan du inte begära av dig själv?! Terapeuten imorgon..✊ hoppas det kan ge något och du kan gå därifrån med känslan av att du fått ngt med dig?!

Kram/
Fibblan ?

Heja dig FinaLisa?!
Så glad att du, även om oron ligger tät, känner ett annat lugn rent fysiskt. Kämpa på nu och stå emot?! Det är tufft men med en klar hjärna, är vi ju precis som du säger, mer rustade att möta problemen.
Skickar styrkekramar och lyckönskningar, att veckan som kommer, ska få fortsätta, så som du tänker nu ??!

Vacklar du, så skriv! Tittar inom till dig
då och då?.

Kram/
Fibblan?

Tackar.. Du .. Berätta för din fru att kattklo är från växtriket..Googla...
So no problemo..:-). följer dig med och backar upp när det behövs.

Hörs...

John

Blir ju, som du säger, sällan ett glas. En enhet leder till nästa och så vidare. Risken är ju att ett glas och sen bryt nästan ger mer sug än det gör nytta. Men testa en längre nykterhet och se om du tycker det är lika jobbigt att stå emot. Skönt med en deadline så kan du tänka att sen kan du dricka. Och vi det laget kanske det bara är att fortsätta. Eller så provar du att dricka med väldigt tydliga regler. Köra på ”känn” leder nästan altid tillbaka.

Du har gjort ett grymt bra jobb med din förändrings resa. Vi har många gemensamma beröringspunkter. Följer dig här inne på forumet med stor behållning. Ska testa dina tips inom fasta. Det blev dock rött kort från frun för katt klo te. Hon e en riktigt kattmamma och har alltid haft minst en kisse. Just nu har hon två prinsarna som hon månar om ??

Japp,, så har jag klarat mig i 28 dagar efter trettonhelgen.
Har ett halvt år räknat i nyktra dagar (sedan 15 Juli 2018) nu och
då har jag räknat av de få gångerna jag tagit planerade dryckesdagar.
Några gånger gick det bra men det kändes ändå inte bra och efter
trettonhelgen bestämdes det att min hjärna får rött kort gällande
A-funderingar. Jag har faktiskt inte tänkt på A under dessa 4 veckor
utom vid några flyktiga tillfällen varav någon gång något som liknade,
inte sug men en lockelse kanske.
Känns väldigt bra att ha tagit tag i livet igen..Toppar och dalar finns
men de får man acceptera..Man får ta det som det kommer helt
enkelt

John

Hej!

Stort tack!!
Skoj att du fixar det du med. Toppen..:-)
60 cm har vi.Kört snö 2 tim. idag pust.
Måste ploga min väg själv
Men i sommar är det glömt..:-)

Ha det vännen, vi kämpar på..

John

Hej John
Härligt att läsa om din hälsostrategi. Samt att du verkar leva i en väldigt bra harmoni med både hälsa och nykterhet. Otroligt jäkla bra kämpat. ????
Hälsningar från ett icke insnöat västkusten, men ändå jäkligt vitt i levernet :-)

Jag ser dig framför mig.. Lite skör kanske med pianofingrar, helyllekille raktigenom.
Ja vilken soppa... Tror att du funderar lite för mycket. Efterklokhet leder ingen vart men
jag anser att du inte skulle sagt något om otroheten.
Men nu är det som det är och kanske det är så att din otrohet drabbade dig själv värst.
Du var otrogen för att du behövde ha utlopp för dina behov som din fru
inte kunde tillgodose. Något lite förmildrande.
Förslag: Skit i hennes mobil och sluta vara misstänksam. Det ger inget
tillbaka mer än mer negativism. Man skriver puss och kram numera
utan att det betyder något. Tänkte då på mailen du läste i hennes mobil.
Kanske ska ni vara ifrån varandra ett tag och typ börja längta tillbaka
och själva var för sig utvärdera i lugn och ro.
Nu låter jag som att jag är nån ävvlans hjärnskrynklare. Men icke.
Men ditt långa inlägg måste få lite feedback härav vill jag svara
rakt upp och ner hur jag tänker. Har levt ett långt liv så jag
har lite livserfarenhet typ "Old school" och vet lite om detta
med otrohet och annat av egna erfarenheter. Därmed inte sagt
att det är jag som varit otrogen, eller? :-)
Du verkar ha det jobbigt. Försök att lösa detta annars går du under av dina
funderingar. Hoppas jag inte skrivit något sårande ovan.. Menar väl..

John

Jag läser alltid dina inlägg. Bland de bästa här på forumet. Adde är också mycket läsvärd.
Mycket tänkvärt i dina inlägg som manar till eftertanke många gånger.
Att du har lyckats så bra är inspirerande.. Tror att många tar dig för given och glömmer
lajka.. Du börjar bli en inventarie här Berra :-)). Fortsätt skriv...

John

Jag är så mycket piggare och gladare utan a. Vill inte tillbaka dit. Vill sluta sakna det.

Ja, jag vet att det blir svårt även för mig. Jag har funderat på vilka regler jag skulle vilja ha. Men det är ju bara det, att en person som behöver regler, egentligen inte ska dricka.

Jag saknar känslan av första glaset. Men mår nästan illa när jag tänker på bakfyllan och ångesten som följer. Jag kan ju inte dricka ett glas.

Men om jag skulle klara det. Dricka ett glas el två. En gång i veckan. Så vill jag ha det. Men kanske när jag först slutar längta som jag skulle kunna klara det.

Nästa v skidresa till alperna. Hur ska det gå tänker jag på.

Jag följer din tråd och uppskattar dina inlägg. Du skriver många tänkvärda ord som är nyttiga för mig att läsa. Fortsätt med det du gör.

/ Mrx

Luddrigt, saknar dig här på forumet. Hur går det för dig?

/Mrx

När jag går in på forum ibland tittar jag alltid efter dina inlägg och läser dom. Men eftersom jag sällan loggar in utan läser ändå så kan jag inte klicka ”likes”. Det är också sällan numera jag skriver eller kommenterar men jag brukar ibland kolla om mina ”gamla bekanta” skrivit nåt. Jag tror det finns fler som jag så keep on! Dina inlägg är mycket uppskattade!

Det kommer att gå bra imorgon. Vad fint att din man följer med dig. ❤️

Med din nyktra tid och ditt nya liv..1 dag i taget, ibland en stund i taget..Det går jättebra att hålla nykterheten med bra redskap och mycket egen vilja..

Det är lätt att säga att det kommer bli enklare ju längre du är utan a, det kommer det att bli men vägen dit är svårare. Jag håller med Joyo, får du inte stöd hemifrån så ta kontakt med nån som kan ge dig stöttning.
Skammen och oron kommer att minska ju längre tid det går. Tror vi alla känner skam fast vi egentligen inte behöver det.
Jag berättade för en vän igårkväll och han berömde mig flera gånger under kvällen. Tyckte att det var grymt starkt att jag insett själv och tagit tag i beroendet. Var samtidigt lite chockad/förvånad att han inte sett eller förstått det då vi är ganska tighta.
För mig funkar godis och motion istället för a, tar ids oxå en stund att komma in i att det är skönt att träna men väldigt bra när man kommit så långt. Börja med lite längre promenader om tiden tillåter.
Vet inte om du blir klokare av mitt svammel men du skall veta att dununge är ensam och härinne finns enormt med kunskap och många fantastiska kämpar och stöttepelare!
Fortsätt skriv här!
Styrkekramar!

Imorgon kl 11 har jag ånyo läkarbesök hos min doktor på KS i Huddinge. Min man följer med. Jag har haft ångest hela helgen. Min läkare är jättesnäll. Han kommer fråga hur jag mår, sen tar vi nya blodprover och sen ses vi väl om ett halvår... Jag vill inte gå dit! Jag hatar den där skylten på dörren: MINNESENHETEN. Fattar inte logiken. Det är ju sådana som tappar minnet som ska dit! Så kommer han fråga mig hur jag mår. Jag orkar inte förklara. Ibland när jag blir extra trött i huvudet så känner jag av "tröttheten" i ena armen. Det var det som gjorde att jag sökte läkare från första början år 2012. Tröttheten i armen satt då i flera veckor och gick sedan över för att förflytta sig till den andra armen. Sen känner jag mig extremt stressad mentalt. Jag vet att jag kommer vara helt utslagen imorgon efter besöket. Men det är ingen som förstår.
Förlåt, jag borde inte ens vara inne på forumet och skriva här.
Ta hand om er.

Jag är 39 år och har försökt sluta dricka i flera år. Höll i mer än 50 dagar för snart 2 år sen. Nu går jag hos en terapeut som är specialiserad av beroendeproblmatik. Det tar tid men det krävs att man börjar från botten. Inser att jag behöver hjälp utifrån. Oron och skammen är svår, darrig och svårt att sova. Tid utan alkohol är det enda som hjälper. Mitt tips är att kontakta en terapeut! Du har insikt och vilja! ?