Senaste kommentarerna i forumet

Två dagar utan alkohol - inga problem! Jag är bara så besviken att det e JAG som förstör. Tack, Sofia, för ditt inlägg men jag bor i ett litet samhälle om 1500 så vad tror du mina barn skulle utsättas för?

Tack snälla ni för era posts. Jag måste säga att bara logga in här o läsa gör mig faktiskt spyfärdig - jag känner sån ångest och skuld. Jag har inte druckit ngt alls sen inlägget. Men idag fick jag en flaska av sauvignon blanc av kollegor, som jag inte kunde låta bli. Som ledde till after work..

Haha Swewild, jag är fött 78.
Då fick man inte knarka heller, man fick inte ens raka sig på huvudet.
Utan att ses som nazist, kriminell...eller åtminstone en bråkstake ?

Jimmie, du är ung och det är inte ovanligt att hinka i sig lite whiskey när man blir singel.
Bara att du googlat dig fram till det här forumet, säger mig att du är ung, stark och du kommer Lyckas med precis vad du vill.
Skit i spriten och lev som du säger att du vill ?

Känner så med dig, inte för att mitt liv är/ varit det minsta lika... men för att Du är en människa, precis som alla oss andra, med sina egna problem.
Du är 27 år... DU har hela livet framför dig vännen, vad jag läser in så har du inga barn än!???
Du har SÅ många fler problem med beroende än många av oss andra... Jag är född -69... Då ”fick” man ABSOLUT inte knarka ( som mina föräldrar sa) ... du lever i en värld där de andra gör det lätt för dig, de ger det t.o.m till dig..
Om du vill ha råd från en precis fyllda 50- åring, som har fyra barn 22-32 år är de, jag har två barnbarn...
Bara snälla, tänk efter... Du, som har bra jobb( du kan mista det om allt kommer upp) .... du är ung, säkert vill du ha familj och DET kommer du få om du tar dig ur ”skiten” innan det är försent. Det är JÄTTE bra att du skriver här och jag hoppas du har någon i riktiga livet du kan prata med ❤️
Jag vill dig allt gott ? jag hoppas så att du kommer finna styrka här och att vi kan hjälpa dig att komma fram till ett liv som funkar utan droger ?❤️ Varma kramar / L

Då har man klarat en helg till, nykter och glad.
Varit igång sen 5 i morse, avslutade eftermiddagen med cheerleading tävling i Solna.
Kul och riktigt bra tryck i hallen, men sjukt varmt.
Jag tror ärlig talat att den här dagen, är den första dagen jag känt mig helt återställt.
Jag Har fungerat precis som jag gjorde innan jag fick mina problem, iaf som jag minns att det va innan ?
Vi får väl se om det va bara idag, eller om det kan fortsätta i morgon med.
Nu snackar jag enbart om det fysiska och att jag inte är trött.
Suget och allt sånt kommer och går..och lär väl göra det hur länge som helst antar jag.
Ciao

Välkommen hit! Jag orkade läsa allt du skrivit. En sorgsam historia men du verkar väldigt medvetet om dina problem. Insikt och vilja behövs för att ändra sitt liv. Här inne finns många som kämpar och vill förändra. Tillsammans kan vi hjälpa och stötta varandra.
/mrx

Mitt hjärta brister nästan på ditt rop på hjälp! Vad har du för stöd utanför detta forum? Har du ngn du kan vända dig till? Jag är oxå i limbo men bestämde mig att nu räcker det!! Kanske för jag har barn o man som jag inte vill lämna.det har varit tufft,en del återfall men Vad vet jag!! Hur tänker du? Kramar

har jag blivit nykter.... nej.
har jag blivit smartare...nej.
har jag fortfarande viljan att bli nykter... ja.

Det kommer gå bra, känns som du oxå bestämt dig och det ör bra med mål! Och ja man Kan vara utan A helt det finns faktiskt goda alkoholfria alternativ som bubbel och öl! ?? Vi måste peppa varandra så kommer det gå bra? ha en fin kväll!

Jag har haft fyra år med turbulens i mitt privatliv och det har verkligen gått snett många gånger med alkohol. Jag vågar inte lita på mig själv längre, svårt att hålla fast vid lagom. Jag vet inte när jag trampar på en mina nästa gång.

Så det där med att begränsa sig till vissa tillfällen kan jag inte just nu. Senare vet jag inte.

Men jag tror det går att vara beslutsam om man är stabil, eftertänksam, planerar och har stöd runtom. Och om alkohol har tillräckligt med positiva bitar som överväger i ett nyktert resonemang.

Men nu är det väl befriande att kunna njuta utan alkohol! Helt utan. Upptäcka så mycket mer av livet... sköt om dig! ?

Helgen känns faktiskt väldigt bra, asså jag har verkligen inget sug av A utan mer romantiserar det som du säger gott till en bok med tända ljus, eller bubbel innan maten. Rött vin till en god köttbit eller ett glas rosé när silen skiner! Mitt problem är som många andras hör att sluta dricka efter ngr glas eller inte dricka så fort! Kommer det att gå? Tror jag fick en tankeställare förra helgen och vill inte vara med om det igen!! Så ska börja med att inte dricka A när vi inte ska göra ngt spec då kan vi faktiskt vara utan! Sen vid middagar med vänner kommer bli intressant och se hur jag resonerar då? hur känns det för dig? ?????

Hur går det att njuta utan alkohol?

Mitt i det som är svårt att se, säga, förstå och handskas med är det en liten tröst att det finns människor som faktiskt förstår.

Provar just bu Ramlösa Smultron. Inte dum. Jag har gjort iordning en laddning shots med ingefära, citron och honung som jag kokat ihop och har i kylen och kan smutta på när jag blir sugen.

God middag och lugn musik. Hur är din lördag?

Känner mig trött på att vara så fixerad vid forumet.
Tänker ta en paus och det är INTE alls ni, kära forumvänner, som jag är trött på utan mig själv och tankarna på A som gör mig helt slut.
Så om jag inte hörs på ett tag så är det ingen fara med mig.
Ha det gott så länge alla ni fina???

Kramar
???

För att ni finns! Det är inte alls bra med mig... (ja, den har man hört förr;)). Har gått upp tidigt och tränat varje dag hela veckan, men också druckit varje kväll hela veckan. Jag hittar inte min motivation... tänker att allt är meningslöst ändå. Behöver bli av med den där klumpen i halsen, yrseln och hjärtklappningen. Men, kraven på mitt jobb är väldigt höga, vi är flera som jobbar på nätterna och jag kan aldrig med gott samvete känna mig "ledig".

PimPim, min dejt är fin… snäll och omtänksam till skillnad från den som jag ägnat mitt liv åt de senaste tre åren. Men, jag vet inte... ser att han är inne på den där dejtingsidan hela tiden trots att vi träffas... Hur ska man tolka det liksom?

Nä, tyvärr finns det inget som känns bra just nu- otroligt stressigt på jobbet, strul med min exman, osäkert förhållande och som grädde på moset bråkar jag med min mamma som hittar på sin egen verklighet.

Men, det blir säkert bättre... någon gång...

Kramar till er alla!❤️

Tjalle till två månader! Bra jobbat.

Vi känns kusligt lika i mkt! Tänkandet, drickandet och sociala?

Tänk om det kan vara så enkelt...? Att förvänta sig bubbelvatten, te, alkoholfri drink eller vad det nu kan vara till helgen istället för att ens tänka tanken på alkohol. Att tänka ”inte” är som bekant inte så enkelt för vår hjärna, den måste föreställa sig vad vi tänker på/tänkt att inte tänka på och redan där finns en bild av det vi tänkt att inte ägna oss åt. Det är nog bra med andra bilder. Den här helgen ska innehålla ett gott nytt te, god mat, tända ljus, spel med barnen... en bok... då jobbar hela vårt medvetande för att det ska bli så istället för att vi ska kämpa mot det vi inte ska ägna oss åt...
Jag förstår att detta inte funkar i alla lägen, eller för den som är fysiskt mer beroende av alkohol. Men innan jag kommer så långt kanske det kan hjälpa mig att vända skutan. Jag behöver planera ännu mer inför tillfällen som jag normalt är marinerat i alkohol. Vara jäkligt medveten och för min del förmodligen antingen eller. Jag har svårt för måttlighet, jag påverkas lätt av alkohol och skiter fullständigt i mitt eget omdöme relativt snabbt.

Nu ska jag ut och jogga ??

... jag inte har oroat mig för att inte hinna till bolaget innan kl. 15. Har ju tidigare varje lördag stressat mellan barnas aktiviteter för att lyckas klämma in tre minuter på bolaget någonstans. Nu slog det mig att jag inte ens har tänkt på bolaget idag. Förrän nu då, då jag kom på att jag inte har tänkt på det. ?

Inget vin idag heller. Känner mig lite stolt.

Vilken resa, känner igen mig i träningen och viktnedgången.
50 dagar är respekt, jag har en månad. Men har haft ett par dagar med återfall mitt i perioden. Men jag struntar i dom just nu ✌??
Lycka till vidare, det verkar gå bra för dig så det behövs nästan inte ?

Jag har sakta börjat förstå att det jag behöver är en ändrad inställning till ganska mycket. Viljan att få berusningen startar långt nere i mitt undermedvetna när jag tänker på tex semestrar, fredagar, att det inte är gångavstånd från stan (krogen, vänner) dit jag ska flytta, om jag har tidiga möten vissa dagar de perioder när jag känner mer för vin, hur tidigt barnens aktiviteter ligger på helgerna... allt är utifrån möjligheter att dricka alkohol, det är som att default är att jag ska ta lite vin.

Jag har provat att byta vin mot öl, det tar längre tid att bli berusad då... och ibland klarar jag att dricka lagom av både det ena och andra. Men jag ogillar alltid att vakna efter en kväll med alkohol. Oavsett om det blev bara 2-3 glas vin så är det något som gnager...

Flera gånger har jag bestämt mig för att bli helt nykter. Det är en underbar känsla av eufori. Tills jag upptäcker att jag inte alls vill besluta mig för det. Att aldrig kunna ta lite rött vin som sällskapet, eller sippa på det med en bok och tända ljus... Det är klart två motsatta önskningar som härjar, och jag har bevisat gång på gång att måttlighet inte håller, kanske fixar jag 3 gånger men den 4:e blir mer eller mindre katastrof.

Och så ruta 1 igen.

I en vecka har jag tänkt på hur det skulle vara att bli helt nykter. Känslorna är blandade... jag har en längtan efter en hälsosam och pigg livsstil. Sen är livet mer än så, och hur skulle jag hantera utmaningarna... igår föreställde jag mig en kopp te i soffan till Talang istället för vin. Det hjälpte. Jag vaknade härligt pigg och nykter. Älskar ju det, så varför vill den andra rösten förstöra så för mig...

Jag har börjat vända på resonemanget, varför dricka? Istället för att tänka på alla anledningar till att vara nykter. Argumenten att dricka är ganska svaga när de granskas. Sen återstår suget efter första glaset... som aldrig någonsin blir det sista...

Nyss kom min sambo och frågade om vi vill ha vin till maten ikväll. Ett kvickt nej från mig. Han förstår... jag hoppas det blir rakt igenom ett naturligt förhållningssätt för mig i framtiden.

Röriga tankar, skönt att skriva ner dem...

Jag har ett beroende på helgerna som är oerhört svårt att bryta. Låter inget vidare med minnesluckor och blåmärken. Kanske dricka mindre den gången du dricker alternativt dra ner på alkoholstyrkan?

Kul att få besvara din tråd! Jag tror beroende kan ha olika sätt att visa sig på! Även om man inte dricker varje dag eller varje helg så har man ju ett beroende av att ta ett , två tre glas och sen mer för att man inte kan sluta! Det måste ju vara något slags beroende? Eller? Jag har än så länge aldrig döljt mitt drickande i mugg eller liknade men däremot svårt att hejda mitt drickande när jag väl börjat! Så det spårar ur ibland och dricker så jag inte minns allt den kvällen. Men det händer inte heller varje gång! Så beroende ja hur ser man på det? ?

Jag är ju inte beroende, kan låta bli alkohol flera veckor. Så, jag behöver ju inte egentligen ändra på nåt... förutom att inte bli aspackad en gång i månaden... ”men sånt händer...”

Eller?

När jag vissa dagar skyndar hem för ett glas vin (i en mugg eller dricksglas så det inte mörks så tydligt), eller när allt fler planer med barn eller vänner har en komponent av ”om jag kan köra då” eller ”yes, då blir det vin”... upplevelsen av livet förhöjs med berusning, och helst inte ett eller två glas. Och fort går det. Tills jag vaknar med minnesluckor och blåmärken.

Behövde en tråd här, jag har läst andra och det är otroligt skönt att kunna inspireras och reflektera. Min tråd kanske blir mest dagbok, men jag hoppas också på gemenskap ??

Din A-hjärna tog beslutet att dricka bärs igår. Hoppas du idag börjar räkna vita dagar igen för din egen skull. Det är en dag i taget som gäller. ?