Senaste kommentarerna i forumet

är man inte till slut inte till hjälp för någon. Så brukar jag tänka. Är inte en officiell person på samma sätt som du, men ändå en förebild för många, inte minst i mitt arbete, vilket genererar ett visst ansvar.

Jag brukar jämföra med syrgasmasken på planet. Du måste först sätta på den själv för att sedan kunna hjälpa andra på med den.

Ta hand om dig och glöm inte att du i första hand är den viktigaste personen i just ditt liv. ?

Kram

Vi vet ju att det bara är de typ första två glasen som ger det vi vill ha för stunden. Sedan öser vi på med många fler och släpper in ångesten med full kraft.

Skönt om du vill prova att vara utan alkohol. Det underlättar betydligt att slippa förhandla om ett glas hit eller dit, exakt mängd, regler om när och var. Mycket energikrävande.

Som sagt, en dag i taget räcker bra.

Så glad för din skull. ? Grattis till 70-dagarsrekordet. Det är du sååå värd.

Fint att festen var kul. Och att du visade att dansgolvet kan intas utan alkohol i kroppen. Dags att göra om Ugglas klasiker: ? Dansar alltid nykter... ?

You go girl!

Kram

Vad jag känner med dig angående sonen. Har själv barn som fått ärva mycket av psykisk ohälsa som finns i släkten. Det finns inget jobbigare än att se dem må dåligt, när ångesten attackerar dem. Just då spelar det ingen roll att de är vuxna, mammahjärtat håller nästan på att brista.

Önskar av hela mitt hjärta att du fått din beskärda del av elände nu. Det är dags för lite ljus. Kanske kommer det med våren.

Skickar massor med styrka och kramar. ?

Tänk så mycket styrka man har emellanåt så att energin räcker åt allt och alla och sen är vissa dagar helt bara tomma och väldigt kämpiga. Man vill ha balans men känner ännu att det svajar alldeles för mycket med ångest, sug och ibland vill man bara kasta in handduken. Dock är dessa energirika dagar de man får fokusera på och lägga lite extra i reservtanken till mer tuffa dagar!

Ha en underbar vecka ?

Kram PimPim ?

Grattis! Åh, det är något speciellt med barnbarn. Först när de är pyttesmå och man förstår knappt att deras förälder varit lika späd. Sedan kommer den fantastiska pratåldern. När de själva ber att få ringa och det första de säger är "Mormor/Farmor, slå på facetime,så vi kan se varandra". Då svämmar hjärtat över ännu lite mera.

Skönt att det gick bra med den ofrivilliga alkoholen. Snacka om. En lättnadens suck.

Nu njuter vi av vårsolen!

Sammanlagt på ett helt år har jag haft 115 nyktra dagar nu iallafall varav detta uppehåll är mitt längsta ✌?
Jag öppnade mitt konto här i mars 2018 och forumet var något jag helt slumpartat snubblade in på och det har hjälpt mig, massor! Tack vare er! ❤️
Helgens baluns var väldigt energikrävande. Igår kände jag mer så bakis fast jag var ju vara extremt trött. Jag var den enda på galan som inte drack något men också en av dem som var mest på dansgolvet ??✨

?Tack för allt ert stöd?

?Kram PimPim?

Har varit och blåst på kliniken. Åttonde dagen utan alkohol idag. Och är så sugen på ett glas rött. Men klarar mig utan. Åtminstone idag.

Fenix, Nystart, Crna Macka och Anders. Jag bockar och tackar även om jag varken har tillverkat eller fött fram henne. Ja detta är magiskt. Hon är så galet fin. Pytteliten, mörk, SÅ magiskt SÖT som en honungsburk, tyst. Dvs inte alls lik mig ?

Livet är bra och jag så glad att Du Anders ❤️ står på benen trots sådana jobbiga motgångar. Du får dela lite av min glädje. Skickar massa. Du är stark!

KRAM
MMM

Den värsta ångesten är borta och veckan börjar som den brukar med Härlig dag på jobbet med goa kollegor, så det som hände i fredags var nog inte så farligt! Ööö JO!! Därför går jag tillbaka och läser mitt första inlägg för man skriver inte hör om man är orolig över sina alkoholvanor! Sen har jag öven pratat med min man om att min helg ska bli vit! Han tycker inte det var då farligt men jag tycker det och vill inte hamna där igen! Men han förstår mig och stöttar mitt beslut! Ha en fantastik måndag ☀️☀️

Du har kommit fram till att om du och din man ska ha en framtid är det ett måste att en förändring sker gällande hans alkoholvanor. Nu funderar du på vart han kan få behandling. Lite beroende på vad han själv vill och vad som då finns som kan motsvara det. Det finns lika många sätt som människor att förändras och just det, vad vill han själv.

För att hitta behandling finns lite olika vägar, utöver vårt forum här finns Alkohollinjen 020-844448 som man kan ringa för stöd eller få tips om vart man kan vända sig. Många går till vårdcentralen som ett första steg och går vidare därigenom. I de flesta kommuner/landsting finns beroendemottagningar, går oftast att googla på kommun + alkoholberoende eller liknande så kommer det upp vad som finns där ni bor.
Det går alltid att ringa till kommunen anonym och höra vad de ger för stöd. Det är alltid bäst om han själv ringer.
Nu fick du lite information, vet inte om något av detta var nytt eller hjälpsamt för dig?

Han har valt att ta stöd av en coach, kanske är det de han just nu är redo för. Vad säger han när du tar upp detta hur du känner kring det?

Vad tror du att du behöver för att parallellt med detta ta hand om dig? Jättebra att du skriver här och använder dig av anhörigstödet.

Varma hälsningar,
Rosette

Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Vart vänder man sig för att hitta behandling för en närstående med alkoholproblem?
För nu har jag landat i att den enda chans jag och min man har till en gemensam framtid är om han söker och tar emot hjälp för att sluta missbruka alkohol.
(läs min tråd "Dags att bestämma mig" på anhörigforum för att få bakgrunden).
Själv har han bestämt sig får att gå till en coach som vi känner för att jobba med sig själv. Jättebra, men jag vill att han söker hjälp hos de som är specialister på just alkoholmissbruk.

Tacksam för svar och kram till er alla som kämpar!

Ja, ångesten släpper och gör det möjligt att falla dit igen. Så den funkar inte i längden. Jag älskar mornar när jag varit nykter kvällen innan. Det är vad jag vill ge mig. Den andra rösten får helt enkelt hitta något annat att rocka loss på, klura ut någon annan njutning så den blir nöjd.
Bra tankar du bidrar med!

Jag ska också bli morfar om nån månad. Nu börjar en fas i livet när barnbarnen börjar göra entré. Jag tycker det ska bli superkul med små kids i familjen. Appropå "Babyshower" så är jag tacksam för informationen. Har hitintills bara hört talas om det men inte förstått vad det innebär.?

/Mrx

Snedsteg arkiverat✔️!
Dag 2 av nykterhet ?! Nu kör vi?!
Önskar dig en fin och nykter vecka!
(Kan ingenting om värden ,normalnivåer etc.)
Kram
/Fibblan

Tack för info om "Babyshower" ... Har ju hört talas om det men inte fattat att det gick ut på att överraska.
Är dessutom lite allergisk mot nya, i mitt tycke ytliga, trender som går ut på att konsumera ännu mer...?

Hjälp vilken hemsk känsla och obehaglig överraskning att få i sig alkohol utan att vara beredd?..
Jag tror också att du får ha ett eget glas i fortsättningen, din fru får se upp var hon ställer sitt???

Kramar
???

Alltid skönt att få en pepphälsning!!?
Kramar tillbaka?
???

Du ska inte låtsas att allt är som innan. Det är det inte. Du skahantera situationen som den är nu. Med acceptans verkar det som. Sen får du jobba mentalt, för det sitter bara i ditt huvud. Enkelt sagt. Kämpa på med allt!

Har någon koll på peth värden av levern?
Ska ta nytt prov i morgon, senast va det på 2,00, eller 2,14.. minns inte exact. Va trött och lite borta när läkaren gav mig beskedet senast ?

....ert stöd betyder mycket - men jag fixade det inte i torsdags "ensam" - beroendet "drog snabbare" i denna beroendets Vilda Västern. Jag tog ett glas och sedan två, kanske tre och fyra. På natten mot fredagen kunde jag inte sova alls, mådde så otroligt dåligt rent psykiskt först. Vaknade med ångest och huvudvärk ( för första gången någonsin = fysiskt. Sjukskrev mig. Drack igen efter lunch. (För jag var ju så värdelös som sjukskrivit mig, som inte kunnat invänta svar, som inte...som inte...)

I lördags var lådvinet - inköpt sent på tisdagskvällen slut. Maken gör sig ärenden och och berättar att han tänker köpa "mer vin" till mig. Han köpte vinet i tisdags åt mig och åker iväg på lördagen då han ser att det är slut, men aldrig, aldrig, aldrig att han skulle konfrontera mig med mitt drickande.

Maken köpte en till box med vin som jag öppnade igår. Drack idag under söndagen. Vi skulle på gemensamt styrelsemöte. Hade druckit nästan tre glas innan i smyg (förutom ett av dem "öppet". "Ska vi iväg någonstans, eller kan jag ta ett glas vin till resterna av gårdagens goda Take-away-mat?".
Vinet får mig att känna mig "fokuserad" och "närvarande". Jag vågar hålla ögonkontakt, lyfta frågor och vara aktiv på ett sätt som jag upplevs uppskattas. Faktiskt (på riktigt) så tror jag inte det märks att jag är lite berusad. Jag ställer de där frågorna (i den mansdominerande gruppen) jag annars har i mitt huvud. Ger fokus åt den som kanske, liksom jag, känner sig "liten" inuti. Det uppskattas. Jag har energi, fokus och närvaro till att göra detta. Jag får kramar, uppskattning och kärlek tillbaka. Jag får beslutanderätter och mandat. Efteråt är jag dränerad på energi för egen del. Behöver tanka, återhämta mig....och hur gör jag det tror ni? (Tror ni vet). Jag och maken handlade mat efter mötet. Direkt när vi kom hem så smågrälade jag med maken som kritiserade mig när jag skulle börja laga mat. "Ok, fine...gör det du då....såååå....".... "Så tar du ett glas vin?" kontrar maken. Och det precis vad jag gör. Från den box han själv köpte till mig dagen innan.

Jag är så förvirrad i detta.

Jag har aldrig fått så mycket kärlek och respons, byggt så många sociala kontakter och gemenskap som när jag druckit lite/mer än lite.
Den jag delar mitt liv med sedan 26 år tillbaka - både köper min alkohol och småpikar mig kring nyttjandet av det.
Jag vet att alkoholen bryter ner mig, men hur ska jag hantera detta ensam - det är min "Dunderhonung". Genom den "styrkan" den ger mig så har jag ork att bära andra.

Jag har ett enormt stort "forum" ( i sociala medier) där jag agerar som stöd för många i jobbiga processer (jag ensam med närmare 30.000 individer) När jag druckit lite/en del mer så har jag lättare att på ensam kammare nå alla ord. Jag skriver svar, kommentarer, inlägg, kåserier som andra säger "får dem att finna klarhet i sina liv".
Jag får även möjlighet att i nyktert tillstånd bemötas i media på olika sätt, men allra tryggast känner jag mig i skrift. Mina följare ger sin feedback åt mig, berättar om vilka rent fysiska och psykiska förändringar de gjort i sina liv på grund av de råd de fått av mig. De går vidare, steg för steg...blir stärkta och ger sin uppskattning tillbaka till mig. För att orka ge mer så dricker jagkanske mer. (Och ja-a...jag gråter lite när jag skriver detta, för jag förstår hur skruvat detta ter sig, men....det är så komplext detta. Räddar jag mig själv, kanske jag förlorar tio - hundra andra?) De kan nu gå vidare i sina liv på så många olika sätt (som jag inte kan beskriva här).

Det är så svårt att beskriva detta - men ALL egentid jag har lägger jag på att besvara andra, bemöta andra i olika medier, sitta i olika möten och bekräfta andra.

Jag ser att jag kan göra skillnad för många. Men för modet krävs det "rus".
För att återhämta mig krävs det "rus".

Sååå förvirrad. Mentalt förstår jag att detta inte är bra, fysiskt, för mig eller maken.

Våren stapplar lite, man vet inte vad man möter varje gång man öppnar ytterdörren.
Ska man behöva skrapa rutorna på bilen, eller sopa av ett tjockt snölager.
Idag var vädret så fint att det vore skam att sitta av dagen inomhus, så vi tog en sväng med dottern, jyckarna och frugan.
Solen lös vacker genom fönstret, men var bitande kall om både nästipp och öronen.
Gångvägen kunde vara belagd med ett tjockt knöglig islager som satte vår känsla för balans på prov, och bara några meter senare vara helt bar med lite vatten mellan gruskornen.
Så våren fanns visuellt men temperaturen var i isbjörns nivå, en fika blev välförtjänt i soffan samtidigt som tjälen gick ur våra fötter.

Den här helgen har legat i ett planeringsplan under lång tid, vet inte om ni känner till vad en babyshower är?
Barndusch, nej ett överraskningsparty man har för blivande mödrar, ett nytt påfund som säkerligen är importerat ifrån det stora landet i väster.
Ska ju bli morfar om någon dryga månad, och min dotters kompisar har planerat detta under lång tid, och vad hon har längtat?
Hon hade ett för sin kompis för ett litet tag sedan som låg lite före, och nu väntade hon på vederhjällning.
Det skulle ske här hemma i föräldrahemmet, så vi var högst delaktiga, och jädrar vad svårt det var att inte försäga sig.
Frugan lockade med att hon skulle komma hem när pappa (jag) åkte på båtmässan (vilket jag också skulle) och hålla henne sällskap.
Ett par timmar innan invandrades vi av ett femtontal tjejer som helt riggade om hela huset med ballonger och uppblåsbara böbisar, girlanger blöjtårtor, hembakade tårtor med dockhuvud som kommer ut genom.....ja ni vet.
Fantastiskt vilken energi de hade lagt ner, kreativa brudar...
Jag lämnade hemmet medans förberedelserna fortgick och kom hem flera timmar efter och kalaset fortsatte likväl.
En dotter som fortfarande var chockad och helt slut men ofantligt lycklig, med tävlingar, gissningslekar och pinjatas.
Idag fick hon med sig en hel flyttlåda med barnkläder och en massa bäbisgrejer.
Så idag blev det en väldigt lugn och rogivande dag, för oss alla, hon behövde smälta alla händelser.

Mycket mer hände inte, självklart kollade vi in finalen på mellon med vår favoritfamilj, tio pers med hämtmat och ett dividerande om vilken låt som var bäst, men när vi hade bettning med 1:an, 2:an och 3:an så hade alla rätt på 1 och 2 men tonårskillen satte trean och tog potten på 200 spänn.
Så frågar ni mig, ja rätt låt vann, och jag kan ge mig attan på att vi får arrangera mellon nästa år igen i Sverige, för den kommer att vinna.

På alkoholfronten då...?
Visst svepte en rejäl klunk gin&tonic i fredags kväll.
Frugan envisas med att vi ska ha likadana grogglas och under tiden jag fixade maten så ordnade jag varsin till oss.
Efter middagen ställde jag mitt glas på köksön, och kom tillbaka efter en stund där frugan bakade till babyshowern, och jag frågade är det här mitt glas?, och hon svarade ja.
Drog i mig den sista klunken ur mitt glas och när den åkte ner i halsen så kom den igenkännande brännande känslan...fan!
Spände stint ögonen i henne och hon tittade förebrående på mig ...vad?
-Nejmenvänta, det där är mitt glas, jag ställde ditt på diskbänken.....förlåt!
Jag sade ingenting utan ställde glaset hårt i diskhon och gick ut ur köket, förbannad..
Satte mig soffan och kallsvettig väntade jag på kroppens reaktion, skulle den trigga igång något som jag undanhållit den i dryga tio år?
Lite varmt i magen men det kom inget behagligt surr i kroppen, jag klarade mig även den här gången.
Svor tyst för mig själv, nästa gång....ja då j..vlar tar min form på glas, oavsett vad hon tycker, jag kommer att sticka ut...
Tänker inte trigga igång något av en olyckshändelse, jag måste hela tiden ha en totalkontroll, alltid vara vaksam, t.om i mitt egna hem.

Att hålla garden uppe, aldrig slappna av och tro att allting är över, en gång alkis, för alltid alkis, om än nykter...
Kroppen minns, hjärnan minns, har lyckats hålla alkoholdemonen inlåst i den mörka fängelsehålan långt nere i de djupaste valven.
Men vid ett sådant tillfälle är det som om man tappar nyckeln alldeles intill gallren till porten nästan nåbar för demonen att få tag i den.
Släpper jag lös den en gång till, då förgör den mig helt och hållet.

Ett livsöde jag håller i min hand, en bägare med vars innehåll som avgör min framtid, läskigt faktiskt.

Berra

Bra att du kunnat ladda batterierna.
Hoppas din son får bra hjälp och att det kommer gå vägen för honom ?

Hejja dig, kämpa på, tillslut går det ?

Kramar till dig ?

Förstår hur du tänker. Jag får också inspiration av att läsa om andras livsöden här på forumet. Jag själv har dragit ner rejält på min konsumtion. Efter 7 månader med låg konsumtion med allt vad det innebär i form av förhandlingarna med sig själv. Börjar jag tänka mer och mer på att avstå helt. Jag mår ju så mycket bättre när jag spolar kröken oavsett mängd. Men visst blir det väldigt tomt efter alla dessa år med A-djävulen som sällskap. Tiden får visa vart jag jag landar i mitt förhållande till alkoholen. Just nu lever jag efter principen en dag i taget..

Så jobbigt du har det runt omkring dig . Så skönt du haft en skön o vit helg . Nu ser vi fram emot en bra vecka , utan alkohol . Jag är på dag ett igen .
Kram

Tack Grönablad, PimPim och Jasmine?
Jag är ok och redo för veckans nya utmaningar.
Som jag sagt tidigare så är problemlösningar en stor del av mitt liv.
Och utan alkoholen så är det ju mycket lättare att ta itu med olika svårigheter.

Så idag har jag tränat och laddat även det mentala batteriet. Mina benhinnor verkar nu ha läkt bra, tack och lov?

Nu kämpar vi vidare, ???

Kramar
???