Senaste kommentarerna i forumet

Go måndag på er!
Dag 20 här. 21-1 faktiskt för jag tog ett glas vin i helgen, för att jag ville faktiskt.
Ärligt talat, det var inte gott. Och jag blev trött och seg i huvudet. Kände att såhär vill jag ju inte ha det så det blev bara ett.
Blev inte ens snygg och underhållande. Toleransnivå = 0.
Annars har jag hunnit med flera långpromenader med hundarna, så skönt att bli kall om näsan.
Sjukt impad av era långlopp…Ultra och Chansen!

Googlade på ”Det här händer i kroppen när du slutar dricka alkohol”
- Levern tackar dig (har inte hört ett ljud)
- Förbättrad sömn (från NÄR?)
- Hyn får tillbaka sin färg – du får rosigare kinder! ( Mina rosiga kinder beror definitivt på en vit månad…snö och kyla)
- Blodtrycket sjunker ( jag har alltid haft lågt blodtryck så detta kan bli mitt sista meddelande till er, vill passa på att säga att ni är en awesome hög! <3 )
- Du går ned i vikt (har istället gått upp 3 kg sen jag slutade)
- Du sparar pengar och kan unna dig något annat (jajjemen-jag har hittills sparat 1400. Jag kan köra mer bil också. Och sen behöva laga den för 2750)

Ha en fantastisk vecka!
Kram, kram, kram!

Eg så har jag bestämt mig för att inte räkna dagarna. Men svårt att helt låta bli och även nu när man passerat 50. Då menar jag dagar :-)
Chansen: Jag tror det är det förädliga belöningssystemet som triggar igång suget. Vi tycker vi har varit så duktiga, så ett litet glas osv osv. Till slut blir det härdsmälta och vi spårar ur.
Jag har kämpat som tusan denna helgen, men det var inte kul. Men det gick. Så gick o la mig igår ganska avslappnad och trött efter den inre kampen. Något som är tråkigt är att jag återigen vet när jag kommer att dricka nästa gång. Ska ha ett kundevent den 25/1 och finns inte kraft till vita lögner eller sanningen. Mycket folk på träffen som förväntar sig att jag ska vara den där glada och trevliga . Ngt jag egentligen inte vill. Men hittar ingen utväg. Vill inte berätta för dem om mina problem, orkar inte med vita lögner . Så blir nog för mig stanna på 61 dagar. Vilket jag tänker vara förbaskat stolt över. Den stora utmaningen blir att börja om, att inte dricka alkohol den 26e. Att resa sig upp, borsta av dammet och sikta på 30 nya dagar.
Kram alla.

Ja när man inte mår bra och inte känner sig tillräckligt stark så är det inte lätt att sluta tvärt. Hoppas ändå att vi kan stötta dig här! Skriv av dig! ?
Varma kramar PimPim ?

...som fått insikt i att vi inte kan dricka ”normalt”. Det håller jag med om!
Skönt att aktivera sig! Jag har samma problem med sömnsvårigheter som dig men i natt har jag sovit som en stock! Tog En tavegyl i går kväll pga av klåda på kroppen (eksem) och dunk sa det i huvudet så sov jag hela natten ❤️. Är väldigt trött nu på morgonen men med lite hålligång skakar jag väl liv i denna kropp inom kort! ??
Ha en härlig måndag!

Kram PimPim ?

Kropp och knopp är orolig idag. Somnar bra på kvällarna men vaknat nu de senaste 3 nätterna/ morgnarna vid 4 och vrider och vänder. Jag har tvingat mig att inte tänka på jobb men oron ligger kvar. Jag är ganska säker på att det är jobbrelaterat och det är ingen skillnad utan A i omloppet.
Helgen var full av hemmafix, rensat ut julen och städat och donat. Bla rensat bland drinkmixerna i specialhyllan, de åkte ut allihop med kommentaren till mannen att de gått ut allihop, även glöggen åkte ut. Däremot fick flaskan med rödvin ligga kvar.
Jag har funderat mer och mer på om jag verkligen vill köra absolutism.
Läste Vinägermammans- resa till ett hälsosammare liv där hon skriver till Admin att det finns behov av ett forum för absolutism och en för förändra sitt drickande.
Hur tänker ni angående ert drickande? Finns rekommendationer på hur länge man ska hålla upp innan man provar???

Mina egna tankar är väldigt kluvna... Tänker mycket på A och har gjort det hela helgen. Men idag är jag nykter!

// Gröna blad ... förvirrad...

Sitter med en kopp kaffe och laddar inför veckans första simpass. På morgonen är det i princip tomt i simhallen, de har sparsam belysning och ljusterapi. Rena feng-shuin.

Veckan som gick har avlöpt nästan enligt plan. Det jag har svårt med är att få tillräckligt med fysisk aktivitet. Konstigt ändå hur man fungerar. Min motivator nu är till 100% att jag verkligen vantrivs med min kropp och verkligen vill gå ner i vikt. Och vips är det ingen konst att ta bort alkohol och äta nyttigt. Men det är fortfarande en jättetröskel att få till motionen. Jag borde ju kunna uppbåda samma motivation här tycker jag. Men men, nu blir det lite simning i alla fall. Vad gäller alkoholen var det lättare nu än i somras. Då fick jag hjärtklappning, oro och ångest de första dagarna. Nu märks ingenting. Däremot sörplar jag enorma mängder Roibos te på kvällarna. Det är vanan, att ha något att sippa på och jag hoppas kunna träna om den. Kanske behöver man inte sitta och sörpla alls på kvällarna. Hur gör du IW, som varit utan A i snart ett år? Uppenbarligen har jag inget fysiskt behov av A i alla fall och det känner jag stor tacksamhet över. Stress däremot, det är livsfarligt för mig. När jag är pressad, känner oro över att man inte klarar av en situation, då blir det farligt för mig. Och tippar jag över ryker hela paketet med häsla. Hoppas jag kan hålla i den balans jag känner just nu LÄNGE.

Några ord till ADMIN också förresten: Det kommer av och till synpunkter på vilken målsättning man har här inne. En del ser bara att 100% avhållsamhet livet ut är lösningen för alla och jag upplever irritation om man inte sällar sig till den skaran. Vi är ju alla individer, med olika förutsättningar och målsättningar. Denna avdelningen heter ju "Förändra sitt drickande" och det toppen. Ni har nämnt att ni skulle se över möjligheterna att starta en avdelning för de som strävar efter Absolutism. Tror det skulle välkomnas av många. För mig blir det ofta att jag väljer att inte "skriva av mig" här eftersom jag inte vill l"reta upp"/såra de som kanske har en mycket besvärligare situation än min.

Debora, hur går det med ditt täcke? Kom genast att tänka på de täcken som fanns förr i tiden (vi hade sådana på landet) som var blytunga. Du kanske kan få fatt i ett sådant om du inte hittar på annat sätt?

Önskar er alla en bra start på veckan och att ni får må bra!
Kram

Min inre oro förstör och förtar mig...
Hade ju byggt upp ett försvar och en enorm stark övertygelse om att jag aldrig skulle behöva dricka mer.
Men tyvärr, det räcker tydligen inte i mitt läge just nu.
Att få slippa min oro några timmar med hjälp av vin vissa dagar är nu min verklighet igen.

Och det handlar om människor i min närhet som är sjuka, en nära döden och en annan som riskerar att dö av sitt missbruk.

Jag fixar att hålla mig nykter i flera dagar men då har min oro och ängslan byggt ett berg inom mig som jag måste få bort med hjälp av vin.

Så jag får väl avvakta läget och se om min styrka och beslutsamhet kan återvända så småningom.

Kramar till er alla kämpar!
???

Jag har skrivit inlägg tidigare, men hittar inte
Riktigt vart man fortsätter på sin gamla tråd. Hur som haver.
Jag har alltid missbrukat alkohol. Det finns så många minnesluckor, så många felsteg och så mycket ångest över vad jag gjort. Men ändå hittar jag tillbaka till de små, små ögonblicken av lugn det ger. De första ölen, första skratten, lugnet som infinner sig att allt kommer bli bra, det sociala, det acceptabla. Jag är 26 år och hittar alltid anledningar till att ta tag i mitt alkoholliv senare och njuta lite till. Det jag kallar njuta när dagen efter handlar om att överleva. Andas, äta, blunda, förneka, tänka, rasera. För att byggas upp på tre dagar för att fallera igen. Jag frågar så många gånger under dessa dagar varför jag behandlar mig själv såhär. Men varje gång lyckas jag glömma och få undan det. Trots att jag var nykter ett åt, vet vad det innebär och vet att jag kan. Jag känner mig svag och maktlös. Trots det är jag är en stark person. Som tränar, jobbar, ska börja plugga till socionom för att hjälpa andra, kämpar, äter bra. Men jag har någonting annat som tar upp och förstör hela mitt liv. Och om jag Kunde gå tillbaka hade jag aldrig tagit drogen mot min mun. Precis som jag hade inpräntat i mig att aldrig testa andra droger, tack och lov. Men denna drogen är lika stark trots den är accepterad. Och den plågar mig, dag som natt, i min tystnad. Och jag kan inte skrika den rakt ut, även om jag var öppen med att jag blivit nykter. Så skäms jag lika mycket över att jag inte klarade det, även om jag kanske kämpade tusen gånger hårdare än många som satte det första glaset mot sin mind

...intet nytt att förtälja, eller?

Jo jag har anmält mig för forumträffen, Carina svarade att de hade börjat undra när det tog en sådan tid, härligt att de har kollen.
Annars då?, och bilen går bra?, som killar brukar fråga när de inte vet vad de ska prata om...
Och apropå bilar...
Jo jag har stora skälvan just idag, hjärtat går i etthundratio och i magen känns det som om det krälar runt en massa ormar.
Jag har precis beställt en ny bil, min andra nya bil i mitt snart 56-åriga liv, och jag undrar så om jag fortfarande har gjort rätt.
Har jagat runt sedan i oktober och pillat, provsuttit och testkört bilar i omgångar, jag vet precis vilken typ av bil jag behöver.
Och det har väl kanske funnits ett tjugotal olika modeller, har varit öppen för flera förslag men snävat in till slut på ett märke och modell.
Och därefter alla tillval och utrustning, det är fasiken inte lätt i dessa dagar med maluskatt, dieselzoner och miljöcertifikat.
Försöker i det längsta att väga för och nackdelar medan bilförsäljaren står bredvid och pressar mig att alltid välja det dyrare alternativet.
Och det fanns endast en bil kvar för direktleverans i Sverige och trycket blev till slut för hårt, jag gav upp och signade.
Så med dubbla känslor av att vara både själaglad och jätteorolig så kan jag inte riktigt vara helt tillfreds med mina tankar.
Det brukar inte gå över förrän man har haft bilen ett par månader, kroppen är på helspänn att något inte kommer att bli som man hoppas på.
Aldrig får man vara helt nöjd, jag kan inte glädjas helt och hållet, men jag borde.
Min gamla mor bara skrattar åt mig, ”du är precis lik din pappa”, inget i världen kunde bli värre än om bilen inte fungerade.
Hans vankande där hemma i väntan på att verkstaden skulle ringa och berätta om vad det skulle komma att kosta var som att se någon vänta på ett cancerbesked, svår att konversera med, lite irriterad och med pulserande tinningar tills dess att han hade fått ett svar.
Och skulle jag vara som han?, men morsan...

Ja kanske det, visst har vi varit en motorintresserad släkt, men inga utsvävande grejer, bara vanliga standardbilar.
Så, så var det med det, en bullrig mage och förhoppningsvis en mindre bullrig kommande bil.

Vi umgås verkligen mycket med våra barn och deras gelikar, de har varit väldigt mycket hos oss under den gångna veckan.
Inget speciellt, bara att vi gillar att umgås tillsammans, vet inte om vi indirekt binder upp våra barn runtomkring oss, men de tvekar sällan om vi hittar på något att göra, och vem sitter inte gärna ner vid ett dukat bord och därefter ett soffhäng?
Ibland kommer det fram små hemligheter vid middagsbordet, sådant som barnen kanske inte har velat säga enkom till oss fullvuxna.
Många dråpligheter och ett sätt att tömma den tyngande ryggsäcken, t.ex att de var mera fulla på senaste festen än de velat ge sken av tidigare, det gör ingenting och de vågar säga sådant trots min nykterhet, jag försöker inte predika utan säger bara att ta det lugnt.
Det är nog en fas de behöver ta sig igenom i sin ungdomlighet, och mer och mer lär de sig var gränsen går och oftare tar de en nykter kväll och blir frivilliga fyllechaffisar, det är inte som det var på min tid, en nykter fest var en spolierad fest.
Men så gick det som det gick också, en överkonsumtion som ledde till total nykterhet.
Inte vad jag hade önskat mig, jag hade hellre valt att kunna dricka alkoholen på ett reglerat och sansat sätt.
Så jag har en känsla av att jag är en av min tid, där man drack alkoholen för att bli full, där procenten räknades och urvalet var enkelt, man drack det som fanns oavsett smak och tillfällen tills pengarna var slut eller man kräktes.
Att avnjuta ETTglas vin till maten var uteslutet, och EN kall öl i den varma solen var bara ett slöseri med ett utmärkt tillfälle för en fest.
Och fest, vilket namn, det borde innehålla så mycket mer än enbart alkohol, men finns det alkohol så heter det fest.
Avsaknaden av mat och annan tillställning är och har varit försumbart.
När man blir nykterist så vaknar tankarna om vad annat innebär ordet fest, har man glömt bort allt det där andra.
Att umgås och vara intresserad av varandras berättelser, inte bara skrika och ta billiga poäng på andras bekostnad.
Okey inte backa tillbaka ända till barnkalasen, men mera exakt, vad var det som var kul innan alkoholen tog all plats?
Jag kan inte minnas det, men umgänget är viktigt, i samtalet, kroppsspråket och minspelet.
Alla dessa grejer blir överdrivna när man är på fester med andra som dricker för mycket, och jag var en av dem.
Skäms jag, jo det gör jag, men kan jag förändra det som har skett?
Nej knappast, det skulle mest se löjligt ut om man skulle be om förslåtelse för allt man har gjort på fyllan.
Det som har skett, det har skett, ingen kan backa tiden för att få det gjorda ogjort, hur mycket man än önskar att man kunde det.
Så vad kan man göra då?
Jo förändra att det inte återupprepas igen, att välja en annan väg, att göra det dåliga bättre, att inte göra som man gjorde förra gången.
En utveckling i sig, har fortfarande vänner som är väldigt förutsägbara, efter en viss mängd alkohol börja de sluddra, upprepa gamla händelser som man har hört till leda och borde ha begravts för länge sedan, de blir lättirriterade och utstuderade.
Hela situationen blir enbart pinsam och som nykter i sällskapet vill man just då enbart ta sig därifrån.
Det känns som att åka hem och vattna blommorna plötsligt har blivit en väldigt bra ursäkt för att bryta upp i sällskapet.
Tänk då vad barnen får se och höra, de är ju alltid nyktra och har svårt för att kunna avkoda miner och uttal i sin ålder.
Alkoholen skrämmer mig allt mer, och hur vi tillåter oss att gömma oss bakom den, och hur den tillåter saker hända som inte skulle hända i nyktert tillstånd.
Man ser så mycket mer när man inte dricker, de jag umgås mest med dricker inte så längre, har jag sållat runt omkring mig tro?
Jo så ör det nog, medvetet eller omedvetet.

Mår jag bättre nu då?, ja absolut ingen tvekan om det.
Är det inte ”tråkigt” då?, frågan man borde ställa sig vem det som är i verkligheten istället, jag eller de andra.
Är du inte sugen då?, jo absolut, ingen tvekan om det heller, men vad är alternativet?, inget alls för mig.
Hur ser framtiden ut?, hur bra som helst, så länge jag tar ansvar för mina handlingar, och det kan jag bara göra nyktert.

Att vara nykter är inte enbart en livstil, för många är det en livsnödvändighet.
För mig är det det, alkoholen tog livet ifrån mig, det som jag skulle ha levat fanns där men alkoholen byggde en mur runtomkring det.
När inte muren underhölls så raserade den, och där bakom fanns det, det obarmhärtiga livet utan verklighetsflykt.

Och ännu en gång, kan jag ligga i min säng en söndagsnatt utan ångest orsakad av gårdagens fylla, och skriva på forumet!
Det är stort, ja livet är stort....

Berra

Tolkar namnet också så. Men bra att du LezPaul kommit till insikt om vad som fungerar bäst för dig (inte sarkastiskt menat). Men med rätt inställning och disciplin så finns det säkert de som klarar att hålla intaget lågt. Beror ju också helt på vad man har för målsättning. Alla förbättringar är ju bra.

Det låter som du verkligen har det tufft!
Har du druckit länge eller har det eskalerat under senare tid?
Har du provat att sluta själv?
Det finns hjälp att få här via alkoholhjälpen, men även av vården eller exempelvis AA. Vad känner du inför det? Jag har också alkoholism i släkten/familjen och vet hur jobbigt det kan vara. Vi är också många här på forumet som varit eller är i en liknande sits så du är långt ifrån ensam. Det kan hjälpa att skriva av sig och få (virtuell) stöttning här på forumet också.
Ta hand om dig!

Söndagkväll. Dagen har varit lugn. Somnade om kanske vid7-tiden och sov till 10. Gick uppo åt frukost o sen gick jag och la mig igen. Har inte mått dåligt men varit slöt trött. På kvällen var jag på konsert. Hade planerat att gå med en väninna men hon fick tyvärr influensa så jag fick gå ensam. Konserten var väldigt bra en pianokonsert med framför allt verk av Chopin. Har planerat in kvällsaktiviteter denna vecka så att det ska gå lättare att avstå alkohol

Hej jag har 3 barn i ålder 9,12,14 och jag vet egentligen vart mitt drickande kom ifrån. Jag smyger med mitt drickande o gömmer gärna alkohol asså vad håller jag på med?? Min pappa var alkoholist o min farmor o farfar o jag vet hur jövla jobbigt allt var. Varför gör jag så här? Min man var otrogen mot mig o det startade allt detta o jag skäms som fan!!vad ska jag göra??

Städning. Det är ju KUL!
Har du kollat på Marie Kondo-serien på Netflix? Så himla bra inspiration. Släng, släng, slääääng. Och när vi ändå slänger och städar kan vi passa på att slänga ut alla destruktiva gamla vanor. Tack och hej till dem.

Boken kunde lika gärna hetat "Är du ihop med en psykopat?" För er som känner minsta relevans rekommenderar jag er varmt att läsa den. För er andra som inte alls förstår eller varit ens i närheten av detta vill jag bara förtydliga att detta är personer med svåra störningar som säkert är delvis medfödda och delvis förvärvade i barndomen. Tyvärr är det detsamma för de kvinnor som fastnar för dessa män. De träffas och blir som handen i handsken! Där får ju delvis jag och min man ta skulden precis som våra beteenden grundar sig på vår uppväxt, osv, osv bakåt i all evighet! Utanpå det kommer ju våra genetiska arv och erfarenheter utanför familjen som att t ex min dotter var utanför gruppen i många år i skolan, en slags mobbing. Det bidrar ju säkert också till låg självkänsla och därför blev hon ett lätt offer för manupilation från en äldre kille med psykopatiska drag. Detta är en mycket stark, sjuk relation som aldrig kan sluta bra. Jag gör så gott jag kan. Allt jag kan! Jag skulle kunna berätta att han ljuger, manipulerar, tar steroider via sprutor, är labil i humöret, hotar med självmord osv, osv. Det är ingen man för någon kvinna. Absolut ingen man för min dotter!

Hillary...för att svara på din fråga så nej, det tycker jag inte att jag blev, mest psykiskt med irritation och ett konstant sug. ..men jag har läst att abstinens påverkar oss olika.
Det har varit en väldigt skön helg utan alkohol..jag har fått mycket gjort och har varit pigg och glad☺

#Pimpim
Ledsen att göra dig besviken men jag har inte sagt att jag stått emot mitt sug.

Ta en stund i taget när det är som värst..Tänk på dina värsta fyllor..Fundera ut andra strategier mot sug och hur du kan tänka..Den första tiden brukar vara svårast..Jag tänkte mycket på min son och eventuella barnbarn..Inte roligt för barnen att behöva skämmas för sina föräldrar, eller inte vilja ta hem kamrater på helgerna. Vi slutar för vår egen skull, men i förlängningen gör vi livet bättre för våra närstående..Nu fortsätter vi den nyktra vägen..

Det är nästan som att hennes sug att stå emot sitt ex är samma sug som jag har att stå emot A! Skrämmande!

Måste vara skönt för henne att vara nära dig och känna tryggheten er emellan! ??
Sen har ju du ditt ”sug” som mer än vanligt pockar i såna sistuationer!
Så strongt av dig att stå emot!

Kram PimPim ?

Fint att höra ifrån dig <3. Lätt att känna sig misslyckad, men tror att det är bra att inta ett annat känsloläge
om du känner så. Du vet ju att du klarar längre perioder. Viktig kunskap att ha i ryggsäcken. Du kanske kan
förbereda dig för en vit period och köra det när det är mer balans i ditt liv. Supa in våren nykter kan vara en höjdare :-)
Helgen har varit bra och nykter. Funderar på att släppa alkoholen helt för att inte behöva tänka på det.
Men jag vill inte utfästa något ännu, men det lutar åt ett beslut om helnykter tillvaro för mig.
Stort steg men jag vill ta tag i projektet livet för att se vad som finns där med nyktra ögon.
Tack för hälsningen vännen. Kramar tillbaka...Hoppas det ordnar sig för dig i din tillvaro..

Kram

John

Min dotters ex lägger nu ut en massa uppdateringar på Instagram, bl a att han verkar typ köpt förlovningsringar... Det är oroväckande! Han är normalt så egoistisk och så snål att det är obeskrivligt. Jag säger till min dotter att hon absolut inte ska titta på hans sociala konton! Både hon och jag har läst ut boken "Är du gift med en psykopat?" Och den är skrämmande träffsäker. Det visar bara hur desperat han är att få henne tillbaka! Det har absolut ingenting med kärlek att göra! Man kallar inte sin trogna, fina flickvän sin "lilla hora"!

Jag tolkade inte forumnamnet på det viset alls.
Att gå från överkonsumtion till noll är ju också en förändring.
Även om man är helt nykter så har man förändrat sitt drickande.

Tack! Det förekommer ju tillfällen då jag kan dricka normalt. Problemet är att det alltid eskalerar till att jag dricker alldeles för mycket och då händer det ngt. För bakfull, gräl, pinsamma mess eller ngt annat som ger mig värsta ångesten. Tack för allt stöd ?Greta

Hopp ska man ju förstås alltid ha. Men det är ju ändå att alla med problematik ändå (förhoppningsvis) kommer fram till samma sak. Att inse att man faktiskt inte kan förändra nivån måste ju också ge hopplöshet(?) Gå på nit efter nit, liksom. Att leva nykter är ju en vinst, samtidigt som man slipper alla tankar på alkohol och kan slappna av och tänka på annat istället. Underbart.