Senaste kommentarerna i forumet

Kunde varit jag som skrivit detta dricker också för mycket.

Har också sobril som behovs medicin men varit tvungen att ta varje dag pga ökad ångest vilket säkert beror pga av jag dricker.
Idag är min första nyktra dag rädd för abstinens men ska klara det.

Jag känner igen mig så väl i dig! Jag dricker inte heller ofta, men när jag gör det så blir jag alltid full, minnesluckor, otrevlig, ramlar mm. Jag får stora konsekvenser av detta. Ändå ska man prova igen o tro att det ska gå bra... men det gör ju inte det, förstår inte att man ens törs prova. Jag trodde inte heller att man var beroende då man dricker så sällan, men tydligen. Vi är allergiska mot alkohol! Jag har nu börjat gå på AA-möten, vilket är hur bra som helst, alla människor, olika bakgrunder, unga, gamla, svarta, vita, men med samma vilja, att bli nykter. Det är en otrolig gemenskap. Underbara människor. Jag rekommendera att gå på ett möte, du kommer bli varmt mottagen! Det är jättebra att du får hjälp. Lycka till o hoppas att du finner din hjälp.

Jag tar i alla falla inte illa upp, tvärtom. Du visar att det går att ändra sitt liv till det positiva. Ha det fortsatt bra!

Jag hoppas inte att någon blir sårad av det jag tänkte skriva nu, i så fall ber jag om ursäkt i förväg.

Det jag ville skriva var iaf att jag har snart varit nykter 200 dagar. Jag har ändrat livsstil helt och hållet. Min personlighet var väldigt förändrad efter många års missbruk och beroende men nu känner jag att det börjar bli bra. Jag har hittat något som jag tycker är jag, som jag tycker om.
Alla aktiviteter har de senaste åren varit totalt ointressanta, ingenting har varit kul, endast alkohol har varit roligt. Så är det inte längre, jag älskar att hitta på saker och jag blir riktigt glad av det.

Jag mår så mycket bättre, inte alls den ångesten och nedstämdheten som jag upplevt tidigare. Självklart har jag dåliga dagar nu också, men det är inte alls på samma sätt.

Kroppen mår också mycket bättre rent fysiskt. Har slutat med olika mediciner, sover bättre, orkar mera, rent generellt bara så mår hela jag bättre.

Jag ville egentligen bara säga att jag är extremt STOLT över mig själv och oerhört glad att jag gett mig själv chansen till ett värdigt och fint liv, för det hade jag inte innan jag slutade dricka.

Som sagt innan, hoppas ingen tar illa upp. Hoppas istället att ni kan se detta som en inspiration. Fortsätt alltid kämpa, tillslut går det!! Kram till er alla.

Kämpar på Jasmine Läste att du hade klarat, var det 50 dagar ?, det är ju otroligt bra! Minns det nu när du har startat om igen även om John-Eriks tanke lät som dum....(att inte fokusera på att du började på dag 1 igen...)
Kram Lusios

X

Tack för ditt svar IronWill. Jag mår bättre idag än när jag började skriva här. Har landat lite i situationen.
Tack även Luddrigt för din uppmuntran.
Det kommer gå bra i helgen. Jag har mina barn med mig och för både min och deras skull så ska jag inte dricka och vara full i deras närhet någonsin igen.
Ha en fortsatt bra kväll ?

Tack!! Nu fick jag nytt hopp! Kommer följa dina råd.

Till 34 dagar! Du verkar ju utåt sett må mkt bättre om man jämför med dina första inlägg?
Tror inte kräftskivan blir några problem. Du vet ju vad du vill. Man måste igenom några traditionella suparhögtider innan man verkligen får in att man inte ”måste” hinka då. Det är ok att äta kräftor, prata, ha kul och kanske avvika när alla börjar dra samma storys för andra gången för att sen vakna dagen efter i fantastiskt mkt bättre skick än de andra, som ofta undrar vafan det skulle drickas så mkt för. Se upp för ”dåliga kräftor bara” :)

34 dagar ??

Av bra läsning finns här när det är svårt att stå emot.
Klokt av dig att inte sätta för höga mål direkt. Men försök också att inte ”försöka”. Bestäm dig en dag i taget. ”Inte just idag!”
Och var samtidigt inte för hård mot dig själv om du halkar dit. Ta nya tag direkt i så fall.
Jag tror att det ligger mycket i vad man säger till sig själv, ska, eller ska försöka. Lämnar man lite utvägar här och där är det lättare att gå på impulsen när den kommer. Hur som helst har jag inte alla svar, men jag tror inte att idrottsmän säger till sig själva att ”idag ska jag försöka vinna”. Jag gissar att de säger ”idag ska jag fanimig vinna”.
Hoppas det går bra för dig!

Av bra läsning finns här när det är svårt att stå emot.
Klokt av dig att inte sätta för höga mål direkt. Men försök också att inte ”försöka”. Bestäm dig en dag i taget. ”Inte just idag!”
Och var samtidigt inte för hård mot dig själv om du halkar dit. Ta nya tag direkt i så fall.
Jag tror att det ligger mycket i vad man säger till sig själv, ska, eller ska försöka. Lämnar man lite utvägar här pch där är det lättare att gå på impulsen när den kommer.
Hoppas det går bra för dig!

Det var banne mej den bästa parlören jag nånsin läst, Mimmi ! Gapskrattar bakom båset på min konferens. Ska köra 8 vita dagar med början idag. Ok. Men jag är på affärsresa - jag måste..så jag tankade i mej lite igår, på flygplatsen. Tur att jag inte hade kortet till loungen med mej, då kunde det gått illa...

Styrkekramar ?

Mitt i allt dyker en massa tankar på EN öl upp. Ett glas vin. Bara en burk medan jag packar flyttkartonger. Bara ett glas när jag är ute och äter med vänner. Varför? Vart kommer dessa tankar ifrån? Jag försöker tänka steget längre och se vart det där första glaset leder och för tillfället känns det bra, men jag antar att det här är tankar jag kommer få brottas med framöver.

Jag vet att det här är tankar som kommer återkomma. Turligt nog har jag lite verktyg för att hantera dem. Dels försöker jag, som jag skrev tidigare, tänka steget längre (spela hela filmen) och se vart det första glaset leder mig. Mest troligt kommer jag kunna hålla mig till ett eller två glas vid det första tillfället men helt ärligt, varför dricka ett eller två glas? När jag dricker vill jag bli berusad, de hjälper inte ett glas vin till middagen. Dessutom kommer det där första tillfället leda till jag dricker en gång till och sedan en gång till och sedan är vi tillbaka i eländet igen. Mitt andra verktyg är att komma hit. Att läsa och skriva. Att påminnas om vart jag började och varför jag gör det här. Det är ett av mina viktigaste verktyg just nu!

Nej det behöver du inte göra!
Träning och rörelse är bra, det får oss att må bra och må bra är precis vad vi behöver. Tyvärr finns en startsträcka till rörelsen som är lite motig att ta sig förbi, i vartfall för mig just nu.

Tack Fredde för dina visa ord. Dina kommentarer betyder mycket!

Igår under mitt drickande hittade jg den hör plats under mitt drickande kände jg en behov av att jg behöver ändra mitt liv jg är 51 känner att kroppen orkar med det + att man skall jobba, känns allt tungt.
Vet inte riktigt vart jg skall borjar.
Men typ 60% bestämt på å göra en vändning.
Vill tack alla här i förskott

Men är väldigt my här har inte fatta hur det plats funkar... men vill gärna följa dinna kommentarer

Det funkar nog för somliga men inte för andra. För dig verkar det ju ha funkat en gång i tiden så då bör det väl fungera igen.

Men den adresserar ju inte ett skvatt varför du dricker till att börja med. Livskris eller annat. Precis som medicin mot depression. Det är en symptomkrycka, inte en hel lösning. Den är väl tänkt att på lång sikt hjälpa mot beroendet (guldgruva för läkemedelsindustrin och i detta fall en aktiv lobbyorganisation). Men med utebliven ”effekt” så kan det ju vara så att du borde kombinera detta med terapi, det behöver ju inte vara bara beroende som får dig att vilja dricka. Om du dövar något med alkohol behöver du säkerligen också hitta nya strategier för att hantera det i kombination med en medicin.
Just den du går på blockerar ju enligt utsago njutningssensorerna så den enda faktiska effekt du kan förvänta dig på kort sikt är att alkohol (om den funkar) inte ska ge dig någon positiv upplevelse.

Jg känner mig i mesta du skriver...
Ä här inne å hoppas på å få lite hjälp med mig.
Väldigt gott å höra att du fixa det å har det gott jg vill komma ditt.

Det är verkligen mysigt på nått sätt att hänga här. Det känns som en familj av människor som är så lika. Där vi förstår, respekterar varandra och sticker hål på den hårda enkla ytan av en alkoholist som bara är svaga människor med dålig självdisciplin.
Jag ser människor som är djupa. Dricker för att tänka mindre. Människor som är stressade. Dricker för att kunna varva ner. Människor med höga krav på sig själv. Dricker för att se enklare på livet. Människor som vill vara någon annan de tror passar bättre i samhället. Dricker för att bli en annan personlighet.
Så vad kan vi börja med? Ja, steg ett skulle kunna vara att stå upp för den vi är! Men då måste man inners inne sluta känna att någon annan typ av person, samhällsnorm eller beteende är bättre! Men det är inte lätt! Därför det lättsamma, utåtriktade, sociala, "rakt på sakiga", kallpratiga.. har alltid varit det som ses som det finaste och bästa.
Så hur står man upp mot den bilden då?

Hahaha! Kämpa!

Vaniljsmak.. jag känner nästan att jag vill be om ursäkt när jag hör hur du har det nu. Här kommer jag med klämkäcka idéer och får det att låta så lätt att bara träna varje dag. Hade jag varit i din sits hade jag suttit som en barn med napp(whisky)flaksan och inte klarat av någonting. Har det just nu äntligen ganska stabilt omkring mig med fungerade rutiner för vardagen och 8 minuters väg till jobbet. Jag är extremt rutinberoende för att saker skall fungera så du är verkligen otroligt stark som klarar att hålla ihop detta så här pass med så mycket förändringar på gång!

Till dina 2 vita veckor det är starkt jobbat och det glädjer mig att se att det går bra för dig? ?? Ibland måste man ramla ner i botten av ångesthålet och slå sig hårt för att man ska vakna till så man får insikt om sina problem så man kan börja göra något åt dom och du är på god väg nu? Det är i brunnen av all ångest och rädsla som lösningen ligger nyckeln till sin egen frihet finns och man måste lära sig att finna mod och styrka att våga möta allt det destruktiva för att kunna hantera det och bli av med det till slut för att bli fri och må bra igen och det gör man bäst som nykter även om det känns skrämmande. För när vi dricker så flyr vi bara från problemen och ångesten växer sig bara starkare och blir mer skrämmande och den finns ju kvar så länge vi flyr från den. Ja visst är det märkligt att det kan gå flera veckor och man känner sig stark i sitt beslut att inte dricka och man känner inget sug alls och helt plötsligt får man en tanke på att dricka från ingenstans och man börjar tvivla på sig själv och sitt beslut. Det är då man måste ta fram styrkan och viljan i sig och försöka stå imot när suget viskar sina lögner i ens öra tills det går över. Det svåra är inte att sluta dricka utan det svåra är att inte börja dricka igen. Jag tycker själv att jag är mest sårbar när jag börjar må bra för då är det lätt att lura sig själv och tro att det går bra att ta några öl och då är det lätt att man faller tillbaka till ruta ett igen. För det är lätt att lova guld och gröna skogar och aldrig mer dricka dagen efter när man mår skit utan den riktiga kampen börjar när man börjar må bättre. Ha en bra dag och glöm aldrig bort att vi alltid är starkare än vad vi själva tror att vi är??

Du har tagit beslutet att göra en förändring av dina alkoholvanor. Sedan sommaren har det eskalerat och du vill nu sätta stopp för att det ska gå längre.
Din fråga handlar nu om abstinens och oro över att drabbas av de värsta formerna. Som du får tips kring här ovan är det alltid bäst att få stöd via vården, dels att det kan vara svårt att göra det på egen hand och för att ge dig själv bästa förutsättningarna även på längre sikt. Om du vill kan du ringa en beroendemottagning och diskutera, om du inte uppger ditt namn är du fortfarande anonym om det är något som känns viktigt. Du kan också läsa lite under vår faktaflik (då gäller det abstinens kopplat till alkohol).

https://alkoholhjalpen.se/akut#abstinens

Fortsätt såklart också skriv och berätta hur det går för dig här på forumet!

Varma hälsningar,

Rosette

Alkoholhjälpen & Anhörigstödet