Senaste kommentarerna i forumet

Julpyssel och uppesittarkväll med dottern och kompisen. Ser fram emot all matlagning och julafton med barn och barnbarn. En envis hundförkylning har hindrat min träning i två veckor men nu har det vänt och jag hoppas bli bra snart. Måste komma igång med träningen igen.

Och en bil. Vi var ute och gick på en liten skogsväg bara några hundra meter från mitt ställe när jag såg något skymta bland träden. Nyfikna som vi är lade vi all oro för våra fina skor och torra tassar åt sidan och travade ut bland kvist och sten för att upptäcka. Mycket riktigt, där låg ett hus mitt ute i skogen, i en liten glänta, omringad av granar. Vid första anblicken såg det riktigt fint ut, men när vi kom närmre blev det uppenbart att ingen har bott i det på mycket, mycket länge. Det där gröna, som jag tror är någon slags mossa, växte långt upp på fasaden och det fanns varken gångar runt huset eller någon uppfart. Till skillnad från de övergivna hus som ligger närmre samhällen hade detta alla sina fönster i behåll. Med lite jobb tror jag det skulle kunna bli beboeligt igen. Tyvärr lär väl ingen vara beredd att göra det, så med tiden kommer det att så sakteliga transformeras till en hög ruttna brädor och alla de minnen det har burit kommer att vara ett eko i världsrymden.

På vår väg tillbaka kom vi till min tomt från en ovan vinkel, vi närmade oss baksidan av garaget. Och si; där stod en bil, eller åtminstone vad som har varit en bil en gång i tiden. Nu är bara karossen kvar, allt mekaniskt såsom motor, hjul och inredning har hamnat på okänd plats, kanske som reservdelar i något annat fordon av samma modell. Vilken modell det rör sig om är svårt att avgöra, den är definitivt amerikansk; mer än så kan jag inte säga baserat på den hög med rostig plåt jag undersökte lite på avstånd. Nu återstår att avgöra vad jag ska göra med den, att sälja den till någon veteranbilsentusiast är uteslutet; därtill är den i för dåligt skick. Återstår att ta fram kapmaskinen antar jag, såga ner den i hanterbara bitar och köra den till skroten. Jag tror inte ett gammalt bilvrak någonsin kommer att bli betraktat som ett minnesmärke värt att bevara.

Jag vaknade inatt vid ett-snåret och var klarvaken, så jag gick upp och läste en stund innan jag åter intog sängens välkomnande, varma famn. Det är helt normalt enligt vissa forskare, folk lär ha gjort så förr i tiden under den mörka årstiden. Det har med sömnmönster att göra har jag fått för mig, vi är genetiskt disponerade för att sova i kortare intervall än vad som är kutym nuförtiden. Hur det är med den saken lär väl vara föremål för debatt bland sömnforskare ännu en tid, själv kan jag bara konstatera att jag visserligen vaknade en timma senare än vanligt, men kände mig helt utvilad. Go with the flow, som jänkarna säger.

Ha en fin dag allihop!

Ha Underbar och nykter jul!

Intressant läsning. Man har tänkt i många år att dra ner på drickandet. Då var det ändå bara på helgerna. I nästan 8 år blev det nästan dagligen. Jobbade tränade. Jag gav mig belöningen o nedvarvning med tre fyra öl på vardags kvällen. Anledningen till mitt dagliga drickande kom var när en nära anhörig dog. Det som gick mig att verkligen vakna var att jag blev så full på julafton förra året att jag inte kom ihåg någonting av kvällen. Jag hade givetvis gått o pimplat lite hela dagen så det behövdes inte så mycket för att bli full. Så kvällen var inget jag vill uppleva igen. Dagen efter fortsatte jag att dricka så jag slapp bakfylla nästa dag blev ett par öl. Nästa dag skakade jag o mådde så dåligt att jag trodde jag skulle dö. Då tog jag mitt beslut att nu får det vara nog. Om en vecka har jag varit helt vit i ett år. När jag dricker nu då blir det alkoholfri öl eller vin o funkar bra för mig. Det var jobbigaste de tre första dagarna. Om jag någongång bara tänkt på en öl eller ett glas vin så tänker jag hur sjuk jag var för ett år sedan. Tränar löpning o på gym o mår jättebra. Har sprungit en del lopp under året o ska springa ett lopp på en mil på nyårsafton. Var utomlands i två veckor i höstas o endast alkoholfritt. Jag är jätte stolt över mig själv. Hoppas det går bra för er oxå. Ta en dag i taget så ska det gå med lite envishet. Hitta nya vänner t e x andra intressen. Kanske någongång i framtiden kan man ta ett glas men jag kommer att tänka efter mer än en gång innan. Jag tänker klarare än innan mina levervärden är bra. Hade jag fortsatt hade det kanske blivit katastrof. Alla nära mig är glada. Jag har varit på pubar o fester. När folk blir fulla o jobbiga så kan man köra hem när man vill. Man har kontroll på vad man säger o gör. Har inte haft problem med sömnen o orkar mycket mer. Lycka till alla ni klarar det. Ha en bra jul! Kommer suget så aktivera dig med något. Gå spring simma baka. Jag är betydligt lugnare i kroppen nu än någonsin. Det kommer med tiden

Kursen är här på forumet! En kbt där jag kartlägger mig själv ! Sätter mål vad jag vill uppnå!
Är ofta i valet och kvalet om jag ska söka hjälp och kanske få ngt mot suget. Men jobbet måste jag ju göra ändå! Känns så skönt att detta forum finns att vända sig till! Läsa, ventilera och reflektera!

Tack snälla för ers kommentarer. Känns skönt att inte vara ensam. De kommer inte anmäla utan de ville skrämmas. De vill att vi vill själva begära hjälp för våra barn.
Känns bara konstigt nu när jag förutom mitt återfall varit nykter 13+21 dagar.
Ja ja måste vi ge barnen samtal så får vi väl göra det.....
Hoppas de tar det rätt bara?! Mamma ful drack och nu behöver ni samtal! Ja herregud hur skall vi lägga fram detta på ett snyggt sätt?!
Suck!
Nu lite mer julstök. Ser fram emot en vit jul! Både med snö o utan alkohol
Kram

Hoppas att det fortfarande går bra för dig! Var ju ett tag sedan jag "såg" dig. Jag har ju följt dig en del på resan.... Kanske gör du som jag - läser härinne ganska ofta, men avstår från att skriva. Kanske har man inte behov av att skriva - eller tycker att man inte har nåt att säga... Hursomhelst så hoppas att allt går din väg, på det sätt du önskar! God Jul på re´

men jag snodde dina alkohol - pods - tips som egentligen var till henne...

Du är en härlig person på forumet och säkert en kul mamma med...Kram

gärna, men är inte detta Lena72:s tråd?

och bra jobbat.
Du är en positiv och frisk fläkt här på forumet.

MM till 70 vita dagar! Jag skickade visst några länkar fel, men det lever vid med:-)
/Fenix

Superstarkt jobbat!! ❤️❤️❤️

❤️

Skriver ditt namn med versaler, det ser finare ut :D

Nä jag vet..

Man blir rätt ensam när man inte dricker, många har valt bort mig ur sitt liv...
Trött på att folk inte fattar: Men en öl kan du väl ta?
Trist då jag är 100% trevligare nykter men det räknas inte.
Men då får jag vara ensam istället. Det handlar ju i mitt fall om att leva eller dö
med tanke på hur mycket jag dricker, när jag dricker...

När du blev irriterad på glögg-tanten hehe..Jag håller med. Har en ny vikarie på jobbet som undrade om hon kunde ringa mig någon gång för att vi skulle dricka lite vin?? Nä sa jag, jag dricker inte vin.. Fan, va du va tråkig då, sa hon .. Tänkte för mig själv att jag är faktiskt inte alls tråkig, men behöver inte dricka för att ha kul. Sen hade jag ändå inte valt henne i mitt umgänge oavsett. Men det sa jag aldrig...Bättre att barnen skäms över en nykter mamma som fräser ifrån någon gång, än att dom skäms över vårt supande..

jag tackar ändå.
Det blir perfekt att lyssna på när jag är på gymmet :D

Tack o Kram

MM

Här är länken till första programmet
http://t.sr.se/2hDvgC1
och här till det andra
http://t.sr.se/2gx7Imj
Bra dokumentärer tycker jag, även om vi förstås vet det allra mesta är det stärkande att höra om människor som sakta men säkert åkt längst ned och ändå lyckats ta sig upp.
ha de
Fenix

Hej Solvargen

Jag tror jag förstår dina känslor. Min och en del andras erfarenhet är att man får en sorgereaktion när insikten kommer att man måste lämna flaskan.
Kanske är det vad du känner.
MEN sorg kan bearbetas och man kommer över den.

Jag känner en person som anordnade en egen liten begravning för flaskan. Sista buteljen han hade druckit ur fyllde han med vatten och grävde ner. Till och med en liten sten lade han dit. Han är död nu men han höll sig nykter i 9 år.

Sedan tycker jag nog att det är väl tidigt att kasta in handduken nu. Julen blir en prövning men tänk om du klarar det! Det är i motluten som styrkan prövas.

Lycka till
Ikaros

...känner igen mig mycket i din historia.
Jag hade samma känsla och önskan som du gällande ork, energi, glädje, mening etc. och levde mycket för helgerna.
Jag valde att stiga av för ca 11 månader sedan och har inte druckit någonting sedan dess. Mitt månde utvecklas hela tiden fortfarande och jag är gladare, mer närvarande, mer utvilad och skarpare än jag någonsin varit i mitt vuxna liv :)
Många fd alkolister blir nästan andliga i sin nykterhet och jag känner faktiskt att saker och ting börja falla på plats för mig med med en ny öppenhet och skärpa för livet och allt fint det för med sig.
Håller tummarna för dig Solvarg!
/C

Så skönt det är med självvald ensamhet. Och att vara frisk!! inte minst. Jag går runt och tänker, småplockar, skriver till någon eller bara till mig själv.

Tja, började oroa mig för mitt höga alkolintag efter sommaren, och efter många års dagdrickande är jag nästan vit i veckorna. Utöver alkoholen har man jag ju tutat i sig Zoloft i åratal, och nu mängder med alvedon (skulle funka så bra enligt läkarna) pga diskbråck. Skulle operera men fick nobben pga för höga levervärden. Detta trots vita vardagar sen augusti. Checka levern ... hett tips... kommer få mig att sluta helt antagligen. (Tror jag ja)

Hej Tombor
Ett komplement till det här forumet kan ju vara att söka gemenskap där andra men nyktra alkoholister finns.
vänligen
Ikaros

Har du någon läkarkontakt? Medicinering kanske som tar dig genom det värsta? Ibland är medicinering det humanaste sättet att rida ut stormen har jag märkt.

Stor kram till dig Skamsen. Känner så väl igen mig i den där känslan. Alla lögner , smygandet, rädslan att bli påkommen och ertappad. Skulden och skammen av att man skadar sig själv och de man älskar mest.
Men viljan att förändra finns där. Den starka längtan av att kunna se sig själv spegeln utan att känna avsky. Viljan kan ta oss oändligt långt om vi är bereda att kämpa, att ta striden.
Vi gör det tillsammans .