Senaste kommentarerna i forumet

En nykter trevlig måndag. Vad bra Helle.
Och det fina är att det kommer många fler sådana möjligheter.
vänligen
Ikaros

Ännu en dag nykter.. Känns bra i kropp och själ. Tankar på a finns där titt som tätt. Det skrämmer mig, ska det alltid vara så här? Det är tankar som jag har.. Men fast besluten. Vill vara nykter och närvarande , slippa ångest. Första måndagen på länge som jag slapp städa och sopa igen spåren efter mitt helgsupande. Känns bra. Idag blev det istället julklapps shoppande med min mor och dotter. Livet utan har sina fina stunder.
Kram till er alla och kämpa på.

Gredos
Jag känner också självförakt. Tror ibland att jag tar mina perioder för att visa vilken usel människa jag i själva verket är. Men det är inte alltid så. I bra stunder när jag lyckas komma i balans kan jag nästan ta till mig att mina närmaste tycker om mig. Jag vet dock att detta självförakt inte har saklig grund.
Jag liksom du Gredos har ett stort värde. Ett människovärde. Vi har bara råkat ut för en svårbehandlad men behandlingbar sjukdom.

Något inom mig säger att du kommer att lyckas. Jag anar det i texterna du skriver, du vill inte längre förgifta ditt sinne. Du förmedlar hopp mitt i det svåra.
vänligen
Ikaros

Till er alla. Jag har inte hunnit in och läsa eller skriva de sista dagarna.
Barn och barnbarn har varit här och vi har firat jul (utan a) :-)
Jag är på min tredje nyktra vecka och jag mår hur bra som helst.
kram till er alla underbara människor här inne.

Kämpa på Gredos. Du har allt att vinna. Kram

Tja Marianne

Dag 12 för mig. 40+ år och äntligen insett att det måste finnas något bättre än botten på vinflaskan.

Kämpa!

Hej Marianne
Jag vill bara hälsa dig välkommen här på forumet. Vi finns här för varandra.
vänligen
Ikaros

Alltså det är så jäkla konstigt att tro att man är så förbannat ensam om sitt spektakel. Så läser jag t.ex i din tråd Monday, och det är alltså jag börjar nästan skratta för det är ju precis som att läsa sina egna ord. Eller andras om sig själv. Det där med tygpåsen fick mig faktiskt att frusta till lite av magknipande igenkänning. Där står man som en mupp och skäms med sin fräsiga tygpåse som om... alltså vad skäms man ens för? Man ÄR väl det där som man skäms för, eller? Man hystar ner vad man nu köpt och vet att kassören vet för ALLA med problem jobbar ju på samma sätt nästan, men sin lumpiga lilla väska. Undrar om man inte hade varit hyggligare mot sig själv när man va mitt upp i det att liksom fuck this, ja jag är alkis ge mig min sprit i plastpåsen så slipper jag iaf den biten av pusslandet.

Så sjukt inspirerande att se hur länge du varit nykter. Jag är själv på den där nivån just nu att inte gå ner på stan för här hemma har jag iaf inget systembolag i garderoberna längre. Tack för man får läsa dina ord och resa!

Dag 2 i förändring och bryta mönster! Göra en förändring varje dag för att ändra hjärnans mönster! Idag tog jag en härlig promenad på lunchen!
Skulle undvika vissa saker! Undvek att gå förbi systemet! Har bestämt mål! Undvika! Alternativ!

Vill bara skicka en stor kram till dig. Kämpa på!

Bara tanken av att jag gjort framsteg gjorde mig lycklig så de räckte som firande :).
Har haft besök hela helgen så har inte hunnit uppdatera mig här.
Nu är de måndag igen och nya möjligheter att utvecklas! Denna v ska jag på avtacknings AW på ons men sen ser jg fram emot en lugn helg, ska vara hundvakt och landa lite i allt det här. Utmaningen efter det blir nyårsfest, men det är ju ett tag kvar tills dess.
Jag är likadan, kan också dricka en flaska själv utan ngn speciell anledning och inte må dåligt över det. Det kommer säkert inträffa på fre när jag ska vara ensam hemma, ser fram emot det efter mkt utmaningar det sista. Tycker inte du ska ha dåligt samvete över det om du har kontroll och inte dricker till vardags :).

Hur ser din v ut nu då? Julfest mm? Kanske har du laddat batterierna med en hemma helg? :)

Härligt att det går bra, för dig
Ha en fin kväll

Och i vanliga ordning ser jag allt i bilder, så många leende när du låter oss följa ditt liv.
Önskar dig en fin kväll, gå nu ut och gör en snöängel det är lycka

Hej
Jag tror på ärlighet när man försöker bli nykter. Alltså det att du lagt korten på bordet tror jag är mycket bra.
lycka till
Ikaros

Tack! Jag har som ambition att svara så många jag kan personligen, det betyder nämligen oerhört mycket för mig att en främling som inte har någon anledning alls att räcka mig ett halmstrå tar sig tid att bekräfta och se mig. Det räcker med så lite när man ligger på botten och tror att man ska bli ett lik som ingen hittar förrän fem år efter döden kom och tog en. Jag klarar aldrig av att se mig själv eller egentligen orka känna efter någonting, men så fort någon ser mig, säger att den ser att jag kämpar eller att jag har det svårt. Det är som om en tsunami av 20+års smärta vill tränga genom huden på mig och ibland kan jag t.om gråta. Det är så längesen jag grät att när det nästan är på väg att brista för mig nuförtiden så är det en ren fysisk smärta, det är som jag ska börja kräkas istället och sen bara slutar det kännas, alls. Jag är verkligen helt slut. Helt slut.

Jag har svårt att se mig själv som en kämpe. Trots att jag inser att jag levt ett väldigt hårt liv med övergrepp, misshandel, andras missbruk, fosterfamiljer, självskadebeteende på gud vet hur många kreativa sätt, ätstörningar, oerhört disfunktionella förhållanden och konstant eskalerande självhat så... jag kan inte se det. Jag ser bara en gammal fet, patetisk käring som supit bort vad jag kunde ha vänt för 10 år sen till någon slags lyckosaga. Det där föraktet är så stort, äcklet inför sig själv, äcklet och hur enkelt jag tycker det borde vara men aj så väl vet att det inte är.

Redan idag började kohandeln med mig själv. En sista gång ändå. Jag va inte riktigt färdig senast, jag hann inte riktigt ta farväl. Blabla. Fast jag bara för någon dag låg och skakade i sängen och trodde att nu dör jag nu händer det nu är det sista gången hjärtat orkar. Jag t.om städade av en enda anledning och det va för att det skulle vara LITE mindre förnedrande att hämtas av ambulansen. Jag behöver handla en sak i affären som ligger mitt emot ett av de systembolag jag frekvent besökt i mina diverse tillstånd av fylleri. Men jag fick helt enkelt ta beslutet att låta bli, för jag VÄGRAR låta någonting annat än total nykterhet vinna nu. Ingenting annat spelar någon roll, jag har ett par veckor på mig att låta hjärnan återhämta sig och kroppen inte kännas som ett vattenliks. Jag vill inte skämmas mer över mig själv. Jag vill inte lukta fimp, äckel och fylla och komma i trasiga kläder till skolan för jag inte bryr mig om vilket. JAG VILL INTE MER jag orkar verkligen inte.

Jag vet inte. Även om jag inte är en kämpe så ska gudarna veta att jag kämpar. Och önskar och längtar så mycket efter frihet, lycka och kärlek. Och jag är livrädd för att jag är så ensam. Ensamhet, meningslösheten, att jag inte ser poängen är alltid, ALLTID mitt fall.

Ursäkta att jag inte svarade var och en av er, era svar/inlägg betyder mycket, de gör det. Tack igen, kram till er

säger jag också. Bra att du hittat hit, och tack för din läsvärda presentation och intresseväckande entré. Du verkar kreativ, och full av energi och kämparanda, trots att du tycker dig känna tomhet. Men universum lär ju ha skapats ur tomma intet.
Jag tror att du kan göra mycket åt din situation om du använder dina positiva egenskaper på rätt sätt.
Precis som du skriver, så är det en mycket positiv atmosfär här, som har hjälpt många. Ta rygg på oss andra som kämpar här inne.
Förhoppningsvis kan forumandan hjälpa dig också.

Varmt välkommen!

Stort grattis till dig, har ju följt/läst din resa o måste bara buga o lyfta på hatten till dig o din nyktra tid. Akta dig för adjävulen bara. Han finns där man minst anar. Falsk, listig och stark. Kram

Irritationen kom efter lunch och på väg hem tanken på en halv flaska vin. Känner abstinensen när jag inte förnekar den. Tinnitus (liknande i alla fall), trötthet och uppgivenhet. Jag klarar det. Fy, så dåligt jag mår när jag inte får mitt lilla vin. Fattar att jag är alkoholist. Avstår idag också och hoppas på en bättre tisdag. Ett glas magnesium och en hälsosmoothie, en kopp te och ett varmt bad. Det finns inget vin i huset - jag antar din utmaning M66 - inte slinka in på systemet varken tisdag eller onsdag. Gott nog om jag når det målet.

Japp du låter som en kämpe, det är många kämpar i detta forum. Kämpa på med oss. Välkommen

Hej o välkommen. Jag hade oxå stor hjälp av antabus första tiden, så jag tror du kommer tycka det är bra. Du kan lägga energi på att gå på möten eller annan hjälp som finns, så får du verktyg som du kan använda dig av framåt, när ademonen visar sitt fula tryne. Att du har viljan att sluta dricka är en jättebra början, men rekommenderar verkligen att ta hjälp på vägen. Jag hade oxå viljan, men det var först när jag fick hjälp, som det vände. En sak till... ta en dag i taget, 24h perspektivet är lagom. Ibland kanske en timme i taget är bra oxå. Sakta men säkert kommer du må bättre. Dag för dag. Lycka till

Jag håller helt med dig! Det känns ännu bättre att vara pigg och må bra när så många ligger hemma och är bakfulla. Jag kommer också köra på nykter jul och nyår, tycker att julen är till för att äta gott och umgås med nära, inte att festa och supa. Nyår känns inte heller som någonting särskilt att fira, kallt och mörkt. Nej jag ser fram emot en härlig promenad söndag morgon den 1a januari, bättre start på året än så blir det inte, plus att man kan unna sig lite extra gott att äta när man skippar alla kalorier från alkoholen ;)

Bra att du avstod igår. På söndagen brukar jag må skitdåligt och knyter näven i fickan. På onsdagen, eller ibland redan på tisdagen, svänger jag förbi systemet och handlar lite vin. Inga stora mängder, men dosen ökar mot slutet av veckan för att bli grotesk på lördagen.

Du har kommit till insikt om att det är något som inte stämmer. Gott så långt.

Alla på forumet skriver att man ska försöka ta en dag i taget. Min utmaning denna vecka är att inte slinka in på systemet i mitten av veckan.
Ska vi försöka?

Jag har fått många bra råd. Jag ska ta mig till ett öppet AA-möte ikväll för att se hur det är. Jag har en förening nära där jag bor som har möten nästan varje dag. Fattar bara inte varför jag inte gått dit tidigare. Men bättre sent än aldrig. Ibland tar väl livet vändningar som man inte kan hantera. En del av oss tar till flaskan och kan tycka det är rätt trivsamt. Sen blir man bara ledsen och besviken.

Jag har mailat min husläkare och hoppas få komma dit före jul. Jag hade gärna provat något av de läkemedel du nämner. Tilliten till mig själv är körd i botten och jag har svårt att se att jag kan reda ut mitt missbruk helt på egen hand.

Det känns bra att ha lagt alla korten på bordet, vilket jag borde gjort för länge sedan. Jag har också berättat för några vänner. De blev inte förvånade över det jag sa. Det känns lättare nu när garden är nere.

Hej
Du har lyckats förmedla alkoholhelvetets känsla. Tomhet, meningslöshet lyfter du fram. Så känner jag det också.
Du förmedlar också kampen. Du är en kämpe och är ändå alkoholist. Det är inte så ovanligt som många kanske tror.
Kämpa på och ta all hjälp du kan få inte minst här.
vänligen
Ikaros

Jag hoppas också på ett ljusare sinne och bättre sömn. Och jag vill verkligen ha förändring. När suget kommer går allt så himla fort. De tre första glasen är underbara, sen blir allt bara tragiskt mörker. Jag ska hålla i detta nu. Jag är trött på att filmen om alla mina felsteg rullar i repris inne i huvudet under bakfyllan. Man behöver ju helgerna till vila och rekreation. Det värsta är när jag måste gå och handla tuggummi för att dölja lukten av gammalt vin för min dotter. Det får aldrig mer hända.

Jag ska ofta gå in på forumet framöver. Nu vet jag att här finns stöttning.