Senaste kommentarerna i forumet

Igår drabbades jag av ett för-sug. Jag kan inte komma på ett bättre sätt att uttrycka det, det var ingen önskan att direkt gå till bolaget och handla, eller att gå på krogen och dricka öl. Mer en förväntan. Min plan är ju att mitt nya hus ska bli det första boendet någonsin som jag inte inviger med en fylla, den första helt nyktra plats jag kan kalla min. Demonen har andra idéer dock: - Tänk att sitta framför brasan med ett glas vin i handen, eller varför inte skapa ett bibliotek med ett barskåp, ett sådant där som ser ut som en jordglob. - Tänk att sitta där, i läderfåtöljen vid bokhyllorna och läsa med ett glas whisky inom räckhåll.

Romantiskt så det förslår, men jag vet ju att det är inte så det kommer att se ut i verkligheten. De första två kvällarna kanske, men tämligen omgående kommer det att ske som har skett så många gånger förut, det som skedde för knappt ett år sedan. Jag försöker göra allt det där på en och samma kväll; jag dricker mitt glas vin, sedan går jag direkt vidare till whiskyn, sedan börjar jag blanda drinkar och snart nog halsar jag direkt ur flaskan. Alla planer försvinner ner i avloppet och mitt liv blir åter en ändlös räcka av bolagsbesök, bakfyllor och ångest.

Första veckan kommer att bli värst, när flytten väl är avklarad och jag sjunker ner i min soffa för första gången börjar det; det kommer att bli en eller ett par veckor som i mångt och mycket liknar min första vecka här på forumet, en ändlös berg- och dalbanetur mellan hopp och förtvivlan. På min sida finns min långa nykterhet och mina förberedelser; jag vet vad som komma skall och jag lär inte bli överraskad. På demonens sida står tiden; det var ett bra tag sedan jag upplevde äkta, bedövande ångest, jag börjar känna mig trygg, alltför trygg. Men jag tror att om jag bara kan ge mig in i det här med en positiv attityd så får jag positiva resultat. Och så vore det ju kul att prova på att vara den där gubben som går och påtar i trädgården hela dagarna och sedan sitter med en god bok och ett glas grönsaksjuice framför brasan på kvällarna. Ska nog ta och köpa en råsaftcentrifug som inflyttningspresent till mig själv.

Ha en bra dag allihop!

Tack Nystat.
Hotelldöden och konferenstraditionerna är inget bra när man ska dramer eller sluta med alkohol.
Men det finns dom som inte dricker i dessa sammanhang.
Borde funka för mig med.
Ska i alla fall get en schanns.

Tack!
Blev inget drickande i dag.

Jag vill dock gratulera dig till din dubbla tidigare vinst med middagen hos väninnan och när du hällde ut tetran! Superstrongt! Kram

Vi är många som följt tråden och är oroliga och undrar.

Hoppas på ett meddelande snart

<3

Vi vill ju se dig lyckas här :). Alla vill bli kvitt ett sitt beroende eller lära sig hantera alkohol.
Jag tror att egentligen så är det de känslomässiga personerna som lätt hamnar i alkoholproblem. Det är så himla skönt att ta några glas och bara glömma vardagen!
Jag ska försöka ha den kvar som ett prov, att hålla mig ifrån den ;). Men jag gillar inte att ha alkohol hemma egentligen om jag inte vet att jag ska dricka.
Kram

Superskönt att de snart är helg, och ja ska försöka hålla mig från vinet, även de känns väldigt trist..! Sensation om ja lyckas men ja vet att min sambo skulle va glad om han såg att ja faktiskt kan avstå alkohol! Han har fått stå ut med så mycket tack vare mina dåliga vanor...
En hel månad, din kropp måste varit väldigt glad, även om man känner sig utanför på festen.
Jag har inga vänner som ja umgås med då vi gör annat med än att göra saker som involverar vin på något vis. Kanske skulle man ta sig en funderare och skaffa sig lite nya vänner som man kan göra kreativa saker med, eller träna?! Skulle varit kul..
Vad ska du göra i helgen då Karin01? :)

En människa som inte tagit sig ur sitt beroende dricker ju mer och mer för att få samma effekt.
Ett återfall börjar ju ofta med ett par glas vin och sen blir det mer och mer, oftare och oftare. Igen.
Perioden efter ett återfall blir mer intensivt drickande än innan. Ofta för att återfallet ger en ångest.
Jag tror att jag med många andra kan intyga att det är just progressivt.
Man börjar ju där man slutade sist varje gång.

Svensk forskning av Jan Blomkvist på Stockholms universitet
som går ut på att man kan lära en missbrukare dricka.
Vet också att Riddargatan stödjer denna forskning.

Då kanske man kan hoppas på att kunna dricka måttligt och normalt trots allt?
Kan man öva sig i det tror ni?
Och hur lär man sig det, om man efter ett glas inte kan sluta dricka?

Hur är det med dig Evert?
Ikaros

Forskningen om hjärnan som ni beskriver ger en delvis korrekt bild av hur alkoholen påverkar och leder till det som vi inom vården kallar beroende. Dock finns det inte forskningsstöd för att den är kronisk och progressiv. De flesta som någon gång får alkoholberoende blir "friska" i meningen att de inte längre uppfyller de kriterier som finns för diagnosen. Många av dessa människor har gjort förändringen på egen hand (Svensk forskning av Jan Blomkvist på Stockholms universitet). Vi vet idag inte om hjärnan kan repareras från de skador som uppstår eller om den anpassar sig genom att personen ändrar sitt beteende. Om man en gång har haft ett beroende så är alltid risken för alkoholberoende större än för en person som aldrig har haft det.

De som säger att en alkoholist aldrig kan dricka alkohol igen har oftast med i definitionen av "alkoholist" att man aldrig kan dricka alkohol utan att helt tappa kontrollen. Så är det för en relativt stor grupp av de som är alkoholberoende även om man inte kan säga att det stämmer för alla. Om man upplever att det är så för en själv och man har hittat en lösning som innebär att man avstår alkohol helt så finns det ingen anledning att ompröva det beslutet. För många är det den bästa vägen.

/magnus
alkoholhjälpen

Blir så tacksam att ni ser mig, då jag gör detta utan att någon vet i familjen. Behöver verkligen pep känner jag.
Nystart jag håller fullständigt med dig. Jag ska inte sitta uppe när han lägger sig, jag kan faktiskt läsa eller kolla telefon i sängen också.
Jag måste nog börja där.
MondeyMorning det är så bra skrivet. Jag känner nog att jag inte slutar för mig utan för att mannen sa hålla tyst.
Jag måste börja bejaka mig ta hand om mig.
Det är svårt, förbannat svårt, vill inte svära, men jag gör det ändå, att vara människa.
Det där att skriva in sig, skulle vara helt perfekt, där finns ingen alkohol, ingen man som är superkontrolerande,
då skulle jag kunna ta hand om bara mig.
Jag känner ju att jag har en hel som jag inte tar tag i, sånt som gör mig illa och sånt som jag vet att jag gjort illa.
Dåligt självförtroende är nog nått som hela livet förföljt mig och att känna sig oälskad, känt mig annorlunda alltid.
Nånstans måste jag börja bejaka mig, på rätt sätt.
Nu tar jag nya tag igen!

Står med champagne i handen och skriver här....
Klarade mej i ca 1.5 min
Önskas champagne? Ja tack!

Skall på mässa, där flödar det av champagne! Önskar inte ta något men har bara varit nykter sedan i lördags. Orolig för att det bara går av vana. Men skall försöka att inget ta.
Men ingen ser, ingen vet.....
JO JAG! Måste se det så! Det är jag som känner mig misslyckad i morgon!

Kram

Och stöttning och feedback kommer du garanterat få.

:D

Välkommen igen med nya tankar, insikter och positivt stöttande.

Läser vad du gick igenom i vintras ock känner igen mig i mycket. Jag är ute och reser inom jobbet väldigt mycket och det är ju så svårt att hålla alkoholen borta under resor och speciellt när hotelldöden slår till. Nu satsar vi på det nykterhet, välkommen med på resan.

Tar tag i mitt A beteende på nytt.
Jag har nu druckit alkohol sen i våras alldeles för mycket.
har i princip druckit varje dag inte mycket i veckorna men i alla fall något varje dag och till helgerna har det blivit en hel del.
Mycket pinsamt för mig själv.
Jag har inte ställt till med något men det sliter på kroppen och jag tror att omgivningen anar att det är något som är galet.
Så nu ger mig själv en möjlighet att komma i ordning och avstå från detta eviga drickande och planerande.
Jag kommer att skriva här på forumet och jag behöver stöttning och feedback från er här på forumet.

En dag i taget... Läste om er diskussion. När man har druckit sig till ett missbruk och sen slutar och håller upp exempelvis ett år, så tar det inte länge förrän man är på samma konsumtionsnivå som när man slutade. Jag har en bror som jag följt genom sitt missbruk till nykterhet. I hans fall tog det inte många veckor förrän han var tillbaka på ruta ett. Dvs behövde lika mycket alkohol för att bli berusad som när han slutade och lika ofta. Det finns"spår"i hjärnan som missbruket gjort, och som hjärnan snabbt kommer ihåg. I dom spåren märks beroendet och hur långt framskridet det är. Har läst detta om hjärnans belöningssystem.

Farligt läge för mig, att vara trött och ledsen. Fysiskt tung dag idag, dessutom sovit dåligt. Kunde inte hålla mig när jag var hemma på lunchen utan kollade lite i källaren - hittade massa tomma burkar. Totalt destruktivt att göra så - leta menar jag - men kan inte låta bli ibland. Skit! Just nu känns det som att det här inte kommer funka, kan lika gärna ge upp.
Men sen försöker jag betrakta mig själv ur ett annat perspektiv. Det händer mycket nu, klart jag är trött. Och jag vinner absolut ingenting på att dricka, det blir bara skit, det vet jag ju.
Åh, hade behövt min sambo nu - så som han är när han är nykter.

Hej Dionysa

Alkoholberoende är en kronisk återfallssjukdom då det beror på att hjärnans dopamin har förändrats i och med för stort alkohol intag. Man kan idag inte få hjärnan att backa i tiden då belöningssystemet var oförstört. Men man kan medicinera så att belöningssystemet inte drar igång vid alkoholintag. Om man vill......

........................................................................

Citat doktor.com:

Missbruk är en kronisk sjukdom

Beroendesjukdom är alltså en förvärvad, kronisk förändring av hjärnans belöningssystem och till belöningssystemet kopplade områden av hjärnbarken, där minnen av de upplevelser som orsakade beroendet är lagrade. Det finns idag inga effektiva metoder att "backa bandet" när ett beroende väl har uppstått, även om sådan forskning pågår. Det är därför man beskriver de som lyckats ta sig ur ett beroende med termer som "nykter alkoholist" eller "spelfri spelare".

Missbruk och beroende styrs av hjärnans belöningssystem. Signalsubstansen dopamin har en huvudroll och ser till att belöna oss för sådant som är nödvändigt för vår egen och vår arts överlevnad. Tack vare belöningssystemet är det njutningsfullt att äta, dricka, motionera och ha sex, men den kan också leda in oss på missbruk.

Massor av andra, icke livsnödvändiga, aktiviteter kan förstås också vara njutningsfulla, åtminstone till en början. Det kan vara alkohol, tobak, droger eller spel. Problemet är att detta kan leda till att belöningssystemet "kidnappas", d.v.s. att kopplingarna mellan nervcellerna (synapserna) ändras så att den beroende till sist endast upplever belöning, d.v.s. njutning, när hon eller han ägnar sig åt sitt beroende

........................................................................

En i min AA grupp har vart nykter alkoholist i 35 år, han beskrev att han under dessa 35 år aldrig har träffat en enda människa med alkoholberoende som "lärt sig att" dricka måttligt.

Men detta beskriver dock människor med fullt utvecklad sjukdom.
Och många tvistar om det. En del vill nog hellre kalla det allergi.

Hej MM!
Det där citatet om att alkoholism skulle vara en kronisk sjukdom - varifrån är det hämtat? AA? Finns det några vetenskapliga belägg för påståendet månne?

Precis, det är jag som super ihjäl mig, det är mitt hjärta som kan stanna nästa gång jag dricker.
Jag måste göra detta till min resa. För att överleva.

Bara jag kan ta ansvar för eget mående.
Bara jag kan ta ansvar för mina val.

Tack allesammans! skönt att man inte är ensam..
Jag har gjort en liten sammanfattning, för flera år sedan i tonåren hade jag en kille några år och när han gjorde slut med mig började jag festa varje helg. Och innan det festade jag typ aldrig! Så vill jag bli igen. Men hur som haver, tror jag att jag har utvecklat ett beroende där efter. Vilket min nuvarande pojkvän fick/får stå ut med nu. Han är ingen party människa. Hans familj är inte svensk och har en helt annan syn på saker. Han har ännu inte berättat för dom om mig och jag känner en oro i bröstet att när han inte är hos mig så vill jag söka stöd med vin, det är ett bra sällskap. Vi har bråkat flera gånger och jag har blivit svarta fåret i det här förhållandet pga mitt drickande. Oftast blir jag för full och han gillar det absolut inte. Jag tror saker kan bli bättre om vi flyttar ihop och han alltid finns där, men då är frågan om han vågar att berätta för sina föräldrar. Det gör det ännu krångligare att jag ej är muslim, suck.

Mycket bra skrivet, man måste sätta sig själv först och göra detta för sig själv.

"Alkoholism går inte att bota; det är en kronisk sjukdom och därtill progressiv. Om du återupptar konsumtionen efter att ha hållit upp en tid är du på samma nivå som när du slutade dricka. Sjukdomen går däremot alldeles utmärkt att leva med – förutsatt att man inte använder alkohol"

Camilla Kuylenstjärna

LenaNyman skrev i något inlägg att man måste stänga alla dörrar där alkohol kan slinka in.
Så sant. Om man vill sluta dricka.

Livet är inte lätt men igen så är vi inte mer än människor.
Vi är inte några superheroes med varsin quick fix i fickan.
Och
Alkohol finns så otroligt lätt tillgängligt.
Vi håller fast vid ett destruktivt mönster trots att vi är fria att välja annorlunda.
Men det är inte lätt att bryta detta mönster.

Ibland tänker jag att det skulle vara lättare att skriva in sig på något rehab, borta i 3 månader och komma hem som en ny människa.
Ge blanka fan i människor som är runt omkring en. Som påverkar en till att dricka.

Jag tror också på att man måste göra denna resa för sig själv, inte för sin familj (att dom mår bra kommer ju med på köpet), inte för sin terapeut, inte för sina vänner. Jag har tidigare gjort denna resa (många gånger)med tanken att jag gör det för att andra ska vara nöjda och hålla käften. När de runt omkring mig har tystnat och situationen är under K så har jag börjat igen. Nu gör jag det för min egen skull och jag känner en stor skillnad i min motivering att bli frisk.

Den ilskan du beskrev här om dagen. Jag har samma ilska. Ilska mot vad alkohol har gjort med mig under mitt liv. Alla människor jag har förlorat. Jag lyckas vända denna ilska till en styrka.

Vi är många som kämpar tillsammans med dig Gunda.

Stor varm kram <3