Senaste kommentarerna i forumet

Tack snälla fina ni.

Ja jag ska försöka vara modig hela vägen.
Hoppas bara inte på ett återfall innan slutet av nästa vecka då jag ska till läkaren för att få hjälp.
Håller mig flytande med AA så länge.
Vet mina cykler.
20-21 dagar nykter sen kommer han den jäveln och knackar mig på axeln.

Han Alkoholläkaren får göra precis vad han vill. Medicinering, KBT, lobotomera mig, amputera hjärnan eller nått.

Nästa gång (om jag inte lyckas) kommer det bli ett längre och ett mer destruktivt återfall
och
Jag vill inte dö.
Inte än.

Usch, vilken jäkla resa! Att du klarar det så bra trots allt. Själv avskyr jag att resa numera. Föredrar att gräva där jag står. Har blivit alldeles för bekväm med åren. Har flackat runt så det räcker. Ja, det är mycket man gjort så det räcker.

Ville gärna även gå in och skriva några rader på din tråd! Ja visst är det så att man verkligen ser de personer som är i samma sits som en själv. Man förstår vilken kamp de har och kan verkligen inte skratta åt det. Den här sidan har hjälpt mig mycket, jag möter människor som inte skrattar åt en eller ser ner på en utan som förstår. Att ta en dag i taget är riktigt - sedan får man sakta börja jobba på allt annat.

Ha en fortsatt bra dag! Kram!

Gillar som jag sagt tidigare att följa din tråd, du har så levande beskrivningar av din kamp och ditt liv. Bara intressant av hur annorlunda det kan vara. När jag har fullt upp med ljud, jobb och barn då glömmer jag suget, när tystnaden kommer då är det olidligt. Varje dag som vi klarar blir vi starkare.

Krya på dig! Och ha en bra dag!

är nog jätte jobbigt, jag tänker då på omgivningen, föräldrar kanske vuxna barn som man är förälder till. Men deras seende är ju även om man inte ser det själv, nått man ska vara glad över, de bryr sig är rädd om en och vill en väl.
Jag försöker dölja allt jag kan, men jag vet att en av mina döttrar har nog nosat lite på mitt drickande och jag vill inte att hon ska tappa tron till mig, det känns för jäkligt. Vill att hon ska tycka att jag är världens bästa mamma utan skavanker och A. Men jag har nog sett till att så är det inte längre. Men jag ska kämpa för att hitta tillbaka dit igen, se till att förtroendet återställs, ingen annan än vi själva kan göra nått åt det. Med tiden så kommer de att göra det förhoppningsvis.
Stå på dig. Kram

Jag gick med här för ca 1 vecka sedan, jag började skriva ganska omgående, då jag hade ett så stort behov av att sätta min situation på pränt. Jag vill och kan inte prata med någon i min närhet om hur jag har det.
Jätte bra att du också började skriva och fortsätt med det, det är en lisa för själen.
Att få lite kommentarer och att någon ser en, känns bra och det stärker.
Ha en bra kväll med fotbollen.

Och bra unnat! Det behövs, att se att man vill uppmuntra sig själv att det inte innebär alkohol. Du vann striden!

Har faktiskt läst mycket på anhörig-forumet oxå för att se den andra sidan av det. Och det känns oftast väldigt jobbigt att läsa den sidan men behöver oxå stöd i den här kampen, inte misstro. Jag vet att man pratar om en andra chans och förstår när man är inne på fler chanser än så att ens anhöriga tvivlar. Jag vet inte? Tänk att några år kan förstöra så mycket!?

på dig och tids nog kommer de som är runt dig att inse att de kan lita på dig. Men de har ju troligen också levt med rädslan och förtvivlan över drickandet. Stå på dig och visa din styrka, du har den. En sak i taget och en dag i taget.

Gud så härlig läsning! Nu blir man ju nyfiken på vilken parfym du unnade dig?

I morse hade jag och alkodjävulen en strid som hette duga! Den försökte intala mig att köra inom Systembolaget, som ligger mitt emot affären där jag var och storhandlade. Ja visst...lite vin så där på förmiddagen, det är ju iaf semester! Den försökte med alla fulla trix den kunde komma på. Köp 5,5-procentig rosé - då kan du dricka ett par flaskor utan att det märks...Du är inte alkis, du har ju inte druckit på hela veckan försökte den sedan - och en gång i veckan kan du ju dricka - det gör ALLA. Ok, men några 3,5:or då? Så slipper du gå inom Systemet? Jag förklarade strängt för den att jag hellre lägger pengar på en ny parfym och en hudlotion som jag faktiskt behöver, och att man inte kan få ALLT man vill ha, det handlar om att prioritera.
Ny parfym, ny hudlotion och en timmes promenad med hunden blev det. Så nu doftar jag frisk luft och god parfym! :-)
Den lille djävulen frynte på näsan och drog sig undan i sin hörna igen. Den har inte synts till under resten av dagen. Man kan inte behaga alla! :-)

Otrolig modig. Kram!

Rejält. Enligt prognosen ska det komma uppemot en decimeter i dag. Varför måste mina kunder bosätta sig på så hopplösa ställen? Varför kan jag inte ha kunder på Hawaii eller Bahamas? Jag har försökt, det har jag verkligen, men det verkar som om min bransch föredrar att hållas i deprimerande hålor där till och med vädret har förlorat allt hopp. När jag drack brydde jag mig inte, allt jag behövde var ett hotell med kylskåp på rummet och en spritbutik i närheten. Nu däremot, är det inte lika lätt att hålla humöret uppe. En dag kvar, bara en dag kvar, det är mantrat som snurrar i mitt huvud just nu.

Jag mår inte bra just nu, febern är borta men näsan rinner och hostan lär jag få dras med ett bra tag framöver, rökare som jag är. Dom sug jag brottas med är värre än på länge. Jag tror det beror på att det finns ingen tystnad att finna någonstans härikring. Mina morgonpromenader med hunden brukar ju bjuda på tystnad och ro, en stund på morgonen då jag kan reflektera och förbereda mig för dagen. Här, när jag går ut från hotellet, hamnar jag mitt i en byggarbetsplats som drar igång klockan fem på morgonen. Inget som uppmuntrar till en stillsam promenad direkt. Sedan rullar det på hela dagen utan uppehåll. Allt jag kan göra, tror jag, är att hålla ut tills det är dags att åka hem. Som Levande brukar säga; klarar jag det här så kommer jag att vara mycket starkare sedan.

Ha en fin dag!

Oj vad välkommen du är, och modig. Nu kan allt bara bli bättre. En timme i taget. Kram

27 dagar helt utan alkohol!

Från en trevlighelg på Ålandsresa. Det gick ju inte att vara helnykter på resan, men ett helt annat drickande än vanligt. Var inte berusad, kände mig lite glad i går när jag vaknade, att inte ha huvudvärk eller att man funderade över vad man sagt eller gjort.
Men detta är en milstolpe för mig och nu börjar min resa.
Det sista jag såg i går och ibland tror jag att universum skickar sånt man behöver se till en. Det var en kvinna, första anblicken när jag satte mig var att hon var vem som helst, som lyssnade på musiken. Men det visade sig vara nått helt annat, hon var totalt dyngfull. Såg henne ragla runt i korridorerna och jag blev rädd att hon skulle ramla och slå sig rejält.
Jag tyckte otroligt synd om henne, tänkte att hon får jobba jätte mycket om hon kommer på att vilja bli av med sitt beroende. Jag kände också att så där vill jag aldrig bli och samtidigt rädd att tänk om jag också har sett ut så där någon gång. Jag mådde fruktansvärt dåligt av att se henne, dessutom beklämd över hennes situation. Jag fick torka en tår i smyg, både av tanken på min egen situation och även hennes.
Troligen är jag rejält medberoende, vissa människor kan bara ruska på huvudet och gå vidare, det kan inte jag. Jag såg ju att många skrattade åt henne och såg verkligen ner på henne. Jag kände bara en stor sorg.
Men som jag sa, ibland vill universum att man ska se saker, för att lära.
Dessutom är jag så glad för att jag hittat denna sida, för att jag börjat vända tanken på hur jag vill ha mitt liv. Jag vill leva nyktert och ha ett förnuftigt förhållande till alkoholen. Jag kommer att få jobba med mitt medberoende och troligen måste jag ta hjälp utifrån, men det blir i nästa skede. I dag är min nästa dag på mitt liv, nu har jobbet börjat på allvar. EN DAG I TAGET!

Är sådär dunderförkyld nu och sov nästan hela dagen igår, min mamma kikade förbi på kvällen och tittade sorgset på mig och frågade om jag börjat dricka igen, nej mamma jag är bara väldigt förkyld. Såg inte riktigt ut som hon trodde på mig och det känns rent förjävligt. Kanske förtjänar man det när man så många gånger svikit och ljugit, men hur länge är man skurken? När kommer de tro på en igen?

Och det visar ju att du har kontroll över ditt drickande
Härligt! :)

(Vilket jag inte har, här ryker allt som kommer innanför dörren.
Därav har jag aldrig alkohol hemma)

Jag dricker t.ex inte för att det är gott, jag dricker för att bli så full som möjligt.
I perioder. I långa perioder (4-5 veckor) har jag inte en tanke på alkohol. Tills det smäller till.

Hej, tänker på dig! Kram

Hej broder, vad bra att du tog dig mod att även skriva din egen tråd. För mig har det betytt mycket och fungera som en dagbok under min kamp, som både är bra och jobbig att läsa. Ta en dag i taget!
Ha en bra dag!

Med tanke på hur du druckit tidigare är 8 dagar inte löjligt snarare starkt! Kämpa på.

Att planera och bestämma när jag ska dricka och hur mycket är mitt val. Jag har alkoholproblem fortfarande men för mig är det omöjligt att kalla mig själv för alkis även om det handlar om helgerna.
Jag tror fortfarande att det är lättare att avstå om man vet att det inte är forever och jag tror att det funkar lite grann som viktväktarna. Ta kontrollen och begränsa, bokför allt du stoppar i munnen osv
Sen kanske det är lättare att avstå helt förstås men jag tycker alldeles för myckt om vin!
Ha en bra vecka med kloka val som Levande skriver i sin tråd

Japp in med den bara, kommer kännas kanonbra efteråt. Kram

Jag tycker inte att det är löjligt att du varit nykter i 8 dagar. Man är alltid nykter en dag i sänder och du har 8 dagar att vara tacksam för. Jag tycker inte helller att du skall fundera på om du skall vara nykter hela livet eller inte. Gör som nu, ta en dag i sänder!! Framtiden kommmer ju så, en dag i sänder.
Ikaros

Det tar lite tid för kroppen o knoppen att stabilisera sig. Prova att ta magnesium på kvällen, man kan bli lite trött av dom. Lugnande teer finn oxå i hälsokosten som kan hjälpa. Kram och grattis till dig