Senaste kommentarerna i forumet

34 dagar minus 1 dag

Det var Buddha som en gång lär ha sagt "om du tycker om en blomma så plockar du den, om du älskar blomman så vattnar du den". Hela morgonen har jag gått och funderat på hur jag ska kunna stoppa in det i min text, utan framgång. Det är ett sådant där uttryck som man instinktivt gillar, och som man vet på något sätt är applicerbart på livet, men som bara inte går att förklara närmre, varken i skrift eller tal. Ett sådant där uttryck som, om en vän säger det och sedan börjar förklara det, man bara replikerar "jag förstår vad du menar". End of discussion. Så det får stå här, precis som det är.

En annan sak är alla de motivations-affischer som vissa chefer älskar att sätta upp på arbetsplatser. Många av dem innehåller budskap som verkar djupa och fulla av visdom, men när man börjar analysera dom närmare så blir dom ihåliga. "Det säkraste sättet att inte misslyckas är att bestämma sig för att lyckas". Vad i helskotta betyder det? Vem som än har skrivit det har säkert en lång och någorlunda logisk förklaring till vad man dra för lärdomar av just det uttrycket, men precis som jag försökte uttrycka det här ovan; ett riktigt bra citat behöver ingen förklaring. Tacka vet jag Yogi Berra; han hade en unik visdom: "Man kan se en hel del genom att titta", "om du inte vet vart du är på väg så riskerar du att hamna någon annan stans", "framtiden är inte vad den brukade vara".

Jag är i en pinsam situation just nu. Jag har oerhört svårt att komma ihåg namn. En kollegas arbetslöse make ska hjälpa mig att köra upp grejor till mitt nya hus nästa vecka. Hon har sagt hans namn flera gånger, han presenterade sig igår när han ringde för att bestämma tid, jag har träffat honom flera gånger, men namnet, namnet? Totalt borta. Så nu måste jag komma på något diskret sätt att få reda på vad karln heter, utan att avslöja att jag inte har en aning. Suck.

Ha en skön fredag allihop!

Det starkaste man kan göra är att våga möta sina rädslor och försöka övervinna dom för det finns ingen genväg utan lösningen till ett bättre mående är att aldrig ge upp och resa sig upp efter varje fall:)

Jodå det går väl upp å ner men det är väl så livet ska vara för det måste vara dåligt ibland just för då uppskattar man allt myckey met när allt är bra:) Hur mår du själv?

Ja visst var det bra med tanke att det bara var några öl jag drack och att det var kontrollerat och jag hällde ju ut den sista ölen:) Ja så räknar jag i alla fall för så är ju i verkligheten:) Hur går det för dig då bra hoppas jag:)

Så stört är de enda ord jag finner!
Kämpa vidare vi finns vid din sida.
Kram

Ja visst är det så att det är bara att gå framåt för man ska inte vara för hårt mot sig själv det tjänar inget till.Starkt jobbat av dig att ha klarat 49 dagar bra gjort av dig:) Hoppas dit mående blir bättre och ha en trevlig kväll:)

33 dagar minus 1dag

Sorry för sent svar har kännt mig lite nere dom senaste dagarna. Vad bra att det går okej för dig och att du tog modet till dig att gå på mötet det visar att du vill förändra saker till det bättre och en styrka hos dig bra jobbat:) Ja jag firade månadsdagen med några öl helt kontrollerat och ingen baksmälla dagen efter så det var skönt så sätt. Ja det är bättre å räkna så vita dagar minus dagar man trillat dit för det är ju så det är än att börja räkna från noll igen det sänker ju bara moralen hos en.

Ja dessa tankar slåss man med ibland och då är det ju bra som du säger att tänka bort den tanken och fokusera på något annat och det brukar funka.Hur mår du idag? Tack så mycket och ha det så gott:)

Ja det är helt sjukt hur man flyttar sina egna gränser. Jag drack aldrig något hemma förut en princip jag hade för mina barn skulle aldrig får uppleva att se sina föräldrar berusade om än så en aning.
Det ändrade sig sakta men säkert. Inte bra! Gick emot mina grundprinciper och ledde mot en väg jag svurit aldrig hamna på. Men jag försöker tänka att om det gått att flytta gränsen åt ena håller borde det gå åt det andra hållet med. Återta de principer jag en gång inte bara stod för utan höll!

Jag kämpar så med att denna gång på riktigt ta orden i min mun jag är alkoholist. Det känns ännu inte rätt men jag vet att det är sanningen. För man behöver inte dricka ofta, vara utslagen etc. För mig är det kontrollförlusten som är det tydligaste jag stannar inte där jag tänkt, mycket sällan. Och ja då får jag inse och ta orden i min mun.

För mig som liksom du lärarinnan har ett yrke där man vill föregå med gott exempel även på hur man lever sitt eget privatliv så känns denna förändring än mer viktigt. Att kunna stå för den man är som yrkesmänniska även privat. Snurrigt uttryckt kanske men hoppas ni förstår.

Lärarinnan och ni andra VI ska klara detta. Jag känner mig dock väldigt schizofren eftersom mina tankar far mellan vita och svarta mer än någonsin.

Kram till ER alla och nu gör vi sunda val för oss själva och våra nära!

Jag har inte gjort bort mig på nuvarande arbete. Har aldrig druckit med dem och inte tänkt göra det. Har gjort det med tidigare kollegor och det blir inte bra. Tabbar jag mig tappar folk/kollegor trots att jag aldrig druckit i tjänsten förtroendet för mig. kommer det fram att jag har de problemen jag har med alkohol på mitt jobb skulle det inte de bra ut.....

Tror faktiskt överlag man ska undvika alkohol i arbets sammanhang. Något jag som sagt inte alltid gjort.

Alkohol på jobbet är ett elände.
Jag var själv i Din situation härom veckan. Tänkte att jag skulle dricka en liten skvätt, för att visa mina arbetskamrater att jag inte har alkoholproblem, vilket vissa av dem tror. (De har ju rätt, men det inbillar jag mig fortfarande att jag inte ska behöva erkänna.) Jag klarade den kvällen. Men nästa kväll brakade allt sönder, som om jag hade hållit tillbaka för mycket och behövde släppa loss.
Nästa gång ska jag avstå. Du Då?

Hur går det för Dig?
Här går det lite upp och lite ner. Har just idag insett att: skammen är en av de saker som hindrar mig att klara det. Jag måste förbi den för att återta kommandot över mitt liv. Vi måste förbi den, skammen. Det finns ingen skam i detta. Bara vanlig svaghet, vanlig sårbarhet, vanlig mänsklighet.

Finns inga ord! Även om jag inte vill att man ska kunna bete sig såhär och komma undan med det, så är mitt råd till dig att göra det som blir bäst för dig. All styrka till dig! Du överlever detta och kommer ut stark o ny på andra sidan.

Funderar över om jag inte skulle ha börjat det här projektet nästa vecka. I morgon är vår bröllopsdag och då skulle det ju vara trevligt med lite vin till maten.
Men nu är det som det är och min lever behöver vila lite. Senaste veckorna har jag fått för mig att jag har ont i levern. Känns precis under revbenen. Sitter ens levern där och kan man ha ont i levern? Borde kanske googla det... Kanske borde jag gå till vårdcentralen och ta provet?
Jobbet är för stressigt för att jag ska kunna dricka just nu. Dricker jag så kan jag inte sova och kan jag inte sova kan jag inte prestera.
Ja ja i morgon är det bröllopsdag. 16 år med finaste mannen :) . Jag vill ha många mer bra år så om jag tror att jag riskerar en leverskada ska jag inte dricka vin. Nog resonerat kring det, en lättöl kan jag få det är också gott till maten.
Natti natti alla kämpar där ute.

Vi halkar snett - vi hittar hem igen.
Det är en tuff resa. Din är mycket tuff, om Du ska vara nykter tillsammans med någon som kan välja ett glas ibland. Jag sliter med samma sak. Är inte riktigt Home Safe ännu.
En dag i taget, ett steg i taget. Som Du skriver: Man är inte klok i huvvet. Inte Du. Inte jag. Men vi vill bli.

Kan bara åter beundra din styrka och mod, ingen skall behöva ta sådan skit ifrån en arbetsgivare.
Sen har jag väldigt svårt att förstå att det kan få sådana konsekvenser som drabbat både dig och Magnus säkert många fler.
Ni sköter era jobb, skämmer ut er utanför jobbet, erkänner era problem och söker hjälp.
Det är en jäkla skam att sådant kan hända och era chefer borde skämmas som behandlar människor så.
Så styrka och kram

Hej. Tack alla ni som delar med er. Jag vill inte att ni skall ha det jobbigt men samtidigt så känner jag mig inte ensam när jag läser er historia. Jag önskar er all lycka.
Alltid kommer en ny dag den dagen jag slutar för att nästa dag belöna mig att jag var duktig Och igen börja . Jag vill aldrig bli full och slutar dricka när det börjar kännas . Jag känner att jag har kontroll men det är för mycket ändå. Känner inte igen mig med de flesta som berättar om känslan att vara full. Jag dricker inte för att döva utan jag dricker när jag blir rastlös. Det är som en mysig vän som taggar ner mig men känner att denna vännen håller mig ifrån mitt liv. Allt jag kan göra utan alkoholen men på något vis så blir jag så skapade och modig med denna vän som jag inte tillåter annars . Min rädsla försvinner och det känns tryggt just då men det är ingen rädsla som man är van att tolka som rädsla utan mer en rädsla för att verkligen leva livet fullt ut . Jag vill börja leva och har fått nog men sitter i skrivandes stund med min vän rött vin.

Då är så otroligt stark.. och du har inte gjort nått fel... INGET!.. Eftersom jag sitter i en liknande sits som du med arbetet.. så kan jag så väl relatera till den enorma ångest som sånt här skapar.. men jag tror.. att om vi bara står upp för oss själva.. och vägrar ge upp.. så kommer allt lösa sig.. och vi kommer vakna en morgon.. och känna lugn och lycka över att det är en vanlig vardag.. en helt vanlig dag.. utan ångest och rädsla.. en dag när höjdpunkten är att man lagar en god middag och har en trevlig arbetsdag.. inget mer drama.. det siktar jag på.. och jag hoppas och tror vi båda kommer dit.. Jag tycker man får perspektiv när man hamnar i sådana här situationer.. på hur tacksam man bör vara för vardagen.. och de små sakerna i livet... Du är fantastisk som tar dig igenom detta.. kom ihåg. DU har INTE gjort nått fel.. stå på dig.. andas.. andas lite mer.. för detta komma ta slut.. det kommer det! Jag finns här som stöd och jag tror på dig! hela världen är full av rötägg... men det får inte knäcka oss.. klappa dig själv på axeln nu.. och sträck på dig.. du är fantastisk! Kram Odette

Är inne i en jobbig period där min hjärna hakar upp sig på alla former av alkohol.
Inget sug som inte går att hantera, mer som ett myggbett som kliar och irriterar.
Måste säga att måendet under dessa månader påminner mycket om en bergbana och korta stunder av ro.
Så inget direkt kvitter här idag utan mer pust och gnäll.
Men även om det är tyngre så bygger jag vidare och hoppas på kvitter imorgon, önskar er en fin dag

Kämpa kämpa slå bort tankarna. Men jag kommer på mig själv att de tränger sig på hela tiden. Vi får vara tacksamma över att vi (jag än så länge) har en partner som står vid min sida. Kram till dig! ?

Du skriver att din partner vill stanna kvar trots allt som hänt, jag kan tänka likadant om min man. Det jag tror är att de ser just det du pratar om - att när vi är fulla är vi inte oss själva, det de ser är människan bakom och det är den de älskar. Jag är så oerhört glad att de kan det. Nu måste även vi göra det. Jag har även haft självmordstankar men pratat om dem och fått hjälp, jag hoppas du kan prata om dem med någon och i värsta fall söka akut. Din familj behöver dig och du är värd så mycket mer än det hör. kram

För dina ord Jullan. Att jag har problem med alkoholen är vi rörande överens om mannen och jag.
Det är svårt att inte vara hård mot sig själv tycker jag. Det eftersom jag verkligen inte klarar att stå för den jag blir under alkoholpåverkan det är så långt ifrån vad jag i nyktert tillstånd står upp för. Därför "slår" jag mig själv så hårt. Säkerligen också för att jag liksom många andra med trasiga bakgrunder lovade mig att aldrig bli sådan. Nu är jag här och det jag behöver göra är att strunta i alkoholen. Rent fysiskt är det inte ett bekymmer. Det är att stå emot rösten när det gått en tid som säger "du kan" ,"du har nog inte så stora problem". Då vill jag minnas hur jag mår nu och att jag aldrig vill må såhär igen. Om det kan gå av egen kraft eller om jag behöver hjälp i annan form (samtal/grupp) på vägen det ver jag inte än. Ångesten på nätterna just nu är värst jag drömmer om vad jag gjort mot alla runtomkring mig. Jag blir lämnad av alla, outad på jobbet osv. Vaknar kallsvettig..

Finns det någon som vet om allt du gjort på fyllan eller bär du runt på det ensam?

Hur mår du?