Senaste kommentarerna i forumet

Howdy,
Det har gått relativt bra förutom ett litet "återfall" eller vad man ska kalla det dag 5. Jag var ledsen och ensam (big triggers!!) och drack resten av tequilan som var kvar. Nästa dag hade jag en sjuk huvudvärk som jag förtjänade. Men fortsätter min månad i alla fall! Känns helt okej just nu.

Hej KalleBoll25 ... undrar hur du mår och hur det går för dig.. hoppas det går framåt.. Kramar / Odette

Om du orkar så berätta hur det gick... Höll alla tummar att det gick bra. Kramar till dig Nyckelpigan.

samma tankar i går om AA. Gamla fördomar, är det gamla missbrukare med dåliga tänder och tatueringar som hänger i den här gruppen, jag kommer säkert inte att passa in och så vidare. Det gick så långt att jag på grund av mina fantasier satte mig i bilen och var på väg därifrån. Men så skällde jag ut mig själv och sa att nu går du in och möter vad som nu finns där och bestämmer dig sedan. Vilken tur, en underbar liten grupp där jag direkt kände mig hemma och nu har jag fått en bra livlina för min nykterhet. Hoppas din grupp också bli bra eftersom jag känner att du kommer att våga dig dit i kväll!

läsa! Jag har också hittat en fin grupp och känner mig hoppfull. Dit kan man gå och verkligen uppleva lugn och trygghet tillsammans med människor med samma problem. Dag 3 för mig, dag 9 för dig. Nu åker vi vidare!

Måste höra hur du mår? Hur gick det igår?
Kram på dig

Men vad härligt att du har så bra stöd! Det underlättar så otroligt mycket om man får stöd och förståelse från omgivningen.

Bra saker det där på din lista. Jag är själv extremt (!) beroende av ordning. Mår så dåligt när det är kaos omkring mig, vilket jag tyvärr har nu på olika sätt. Men det börjar i det lilla, precis som du listar ovan, för att ta bort stressmoment. Jag gör också veckomatsedel där jag bestämmer vad vi ska äta varje dag. Sedan storhandlar jag utifrån den, med hemkörning alternativt hämta i butik. INTE springa i affären och panika! Då finns det alltid mat hemma och det finns alltid något att laga. Jag har också hängt upp en urful, men ovärderlig, whiteboard i hallen. Där står veckans alla aktiviteter + barnens läxor, utflykter, jumpapåsar osv. Du ska veta att det har räddat många stirriga morgnar. Ett tips, som låter futtigt men som hjälper mig, är att allas kläder (inklusive mina!) plockas fram på kvällen. Allas väskor (inklusive mina egna!) packas och plånböcker/nycklar/mobiler/laddare läggs fram samtidigt. Dessutom laddas alla mobiler på kvällen, så alla kan nås följande dag. Ja, jag är ordningsfascist, men annars brakar jag ihop... Nackdelen med ovan nämnda punkter är att det är JAG, projektledaren, som gör detta. Jag försöker dock lära i alla fall barnen att göra detsamma.

Lycka till med AA också!

Kram på dig

Igår hade jag faktiskt lite energi i kroppen och ägnade morgonen åt att sortera barnens lådor med mössor o vantar. Låter kanske inte mycket för världen men det var skönt att bara orka lite.
Gick på yogan på kvällen och jag kände verkligen vilket lugn jag kände efteråt. Tankarna vandrade lätt iväg men ändå så kunde jag slappna av och vara i nuet. Yogastunden en gång i veckan är bara min och där kan jag släppa all ångest och oro och bara vara. Ett tips till er.

När jag tänker på mitt återfall så känns det tungt. Eftersom jag inte druckit på så många år så kändes vårt hus liksom "rent". Här har inte alkohol existerat och nu känns det som jag har smutsar ner vårt hus. Låter det konstigt?
Vårt hus skulle ju vara en fristad, något fint och tryggt. Inte förenat med ångest och skam. Jag vet att jag komma tillbaka till den trygga känslan men det får ta tid.
Ikväll ska jag ta mig till ortens AA-möte och jag måste erkänna att jag är rädd. I min förra grupp visste jag vilka andra som fanns där. Helt underbara människor. Kvinnor och män i alla åldrar. Nu är jag plötsligt rädd för den typiska fördomen om att det bara är gamla gubbar där. Fel naturligtvis, jag vet. Ändå kan jag inte låta bli att tänka så. Men jag VILL dit och jag SKA dit för jag vet att det är vägen jag behöver gå för att bli nykter inte bara i kroppen utan också i huvudet. Det hjälpte mig förra gången och det kommer hjälpa mig nu. Mötet ikväll känns både spännande o läskigt på samma gång.
I förrgår kväll hade jag ett stilla och lugnt samtal med min man och min mamma. Det började med att jag inte visste alls hur jag kunde ta ett återfall. Med hjälp av frågor från min man hittade jag många saker som bidragit till att jag tog återfallet. Orden bara rann ur mig. Min man antecknade allt vilket blev en lista på åtgärder som jag la in som anteckning i min telefon. Både små och stora saker. En grej som säkert låter banal är att jag fått för mig att jag måste ha lagad mat till min familj varje dag vilket skapat en inre stress hos mig. Duktiga mammor lagar mat varje dag till sin familj. Bra mat och olika rätter varje dag. Vi kom fram till att vi varje söndag ska planera maten till veckan efter och vissa dagar kommer det bara serveras något lättare t ex fil eller gröt. Då vet barnen detta och jag slipper höra "mäh åh blir det bara gröt idag" för det triggar igång att jag känner mig som en dålig mamma. Nu är det så att jag är mammaledig så just nu är det jag som ordnar maten. Vanligtvis delar vi på detta. En dag i veckan ska barnen få.laga middagen (de är så stora o fixar det). Ett misslyckande för mig medan mi man resonerar som så att de växer med det ansvaret och tycker det är roligt.
Varje söndag ska vi också ha en veckoplanering tillsammans med barnen där vi skriver opp veckans aktivitet. Det har skapat en stor stress hos mig och fått vardagarna att bli kaotiska. Jag glömmer och blandar ihop dagar och aktiviteter. Automatiskt kommer tanken om att jag inte duger som mamma för en bra mamma har koll på allt (?).
Allt för att minimera risken för stress som i sin tur skapar känslan av otillräcklighet som i sin tur får mig att vilja fly genom att dricka.
Jag är så tacksam för att jag har detta stödet av min man. Han hjälpte mig att se vad som kan ha varit olika triggers att ta mitt återfall och vad jag/vi kan göra för att se till att det inte händer igen. Men jag är också medveten om att tilliten hänger på en skör tråd. Jag kan inte ta återfall efter återfall och tro att han alltid finns där för det kommer han inte göra. Det är JAG som måste vilja och det är bara JAG som kan välja att inte ta det första glaset.
Kram.

Igår gjorde jag det, jag gick till AA i landet där jag bor. Jag var väldigt nervös och när jag närmade mig kändes det som att alla visste var jag va på väg. Jag var också livrädd att stöta ihop med min sambos bror som bor i området. Men det gick bra, hittade tillslut rätt och gick in. Detta möte var ett öppet möte (dvs man behöver inte beteckna sig som alkoholist för att delta). Det var ca 10 personer på mötet och alla presenterade sig som alkoholister i början på sin historia. Så vad var det för typer där? Jo, helt vanliga fucking människor. Kvinnor och män. Vissa hade kostym (kom direkt från jobbet) och alla såg normala ut även om en del förvisso var lite mer härjade än andra. Jag fick höra de mest otroliga historier och insåg än en gång vad mycket skit a ställer till med. Jag kände igen mig i nästan varenda en. De andras historier påminde mig om de gånger man gjort saker man absolut inte kan stå för. Man får en fix idé helt enkelt... Creepy! Jag tänkte som i det engelska uttrycket ni vet "om det ser ut som en anka och låter som en anka så är det nog en anka". Jag insåg att jag är en alkoholist. Därför blev det så även jag presenterade mig själv när jag blev tillfrågad om jag ville prata jag med. Med skakig röst började jag berätta min historia. Historien som jag aldrig har berättat högt för någon förut. Det var befriande. Och läskigt.
I övrigt var det en väldigt varm och fin stämning (lite som här på forumet) och jag kommer absolut gå tillbaka.

Annars är det dag 9. Känns mycket bättre och tryggare än igår. Eftersom jag till min vän som just fått jobb sade att jag hade planer igår och inte kunde hänga med på den där ölen, insisterade han på att vi byter dag till nästa vecka.... Så jag kommer inte undan det, men jag är fast besluten att dricka a-fritt. Hur jag ska säga det återstår dock att se.

Annars ser jag fram emot helgen. Nu när inte spånken är i centrum kan jag istället lägga krutet på att göra en god fredagsmiddag, sådär som jag brukade göra. Och vakna upp utan bakfylla och ångest på lördag.

Ha en bra dag allihopa!

Vill bara titta in och tacka för dina morgonkrönikor. De förgyller min kaffestund. Viktigast förstås att i grunden har de en långt djupare betydelse.
Tack och allt det bästa till dig och din trogna följeslagare! / mt

idag. Någon sköt en gris ute i skogen. Skotten hördes rätt tydligt i den kyliga morgonluften och eftersom hunden är rädd för smällar, ville han omedelbart vända och gå in igen. Det krävdes en hel del lock och pock för att få honom att åtminstone gå någonstans nära där han kunde göra sina behov. Ändå gjorde jag allt enligt regelboken när han var valp; jag tog med honom till skjutbanan och lät honom gradvis vänja sig och han hade inga problem med det då, han var till och med framme vid skjutvallen och luktade nyfiket på gevären. Men numer är nyår den högtid vi ser fram emot minst av alla. Kanske var det den där gången då ett par tonårspojkar fann det roande att slänga en smällare alldeles bakom oss som fick honom att ändra uppfattning.

Jag tittar på Gilmore Girls för närvarande. Det är en tv-serie om en ung mamma och hennes tonåriga dotter. Jag får en del nedlåtande kommentarer från mina söner om det: "Har du blivit gay på gamla dar, gubbskrälle?" Jag förstår inte riktigt varför jag inte ska kunna titta på den bara för att huvudrollsinnehavarna är kvinnor. Dialogen är rapp och välskriven, persongalleriet är mångfasetterat och den är ganska fri från klichéer. Dessutom innehåller den väldigt lite alkoholreklam. Det är annars något jag stör mig på i de flesta filmer och tv-program. Man undrar hur mycket sponsorpengar media egentligen får från dryckesindustrin?

Jag kommer ihåg när mina föräldrar satt och tittade på Dallas, dom undrade ofta om dom verkligen dricker så där mycket i Amerika? Nej, jag tror inte det, jag har lärt känna en del jänkare genom åren och visst dricker dom en del, men inte i närheten av vad Hollywood vill låta påskina. Jag såg en film nyligen där huvudpersonerna var på väg för att befria ett kidnappat barn. Halvvägs stannade dom till på en bar och drack en hel del, sedan körde dom vidare och bankade sk.ten ur bovarna. Jag tror inte att jag, ens när mitt missbruk var som värst, skulle komma på tanken att stanna vid en bar om mitt barn var kidnappat. Eller kunna banka sk.ten ur en räka ens om jag var berusad.

Han en fin dag allihop!

När jag googlade nätet hittade jag din tråd...
Ojjj!
Låter som om jag kunde skrivit det själv...
Låter som en copy/paste på mig och maken!
T o m djuren, hästarna stämmer in, och dessa förbannade öl!!!

Jag bestämde mig igår, efter en ångestfylld, bakfull dag på jobbet, IGEN....?
För mig känns drickandet tvångsmässigt, jag har antabus hemma som jag "ärvt" efter min pappa.
Delar en i 4 delar (så de räcker längre)
Tog en 1/4 del igår kväll och genast mår jag ngt bättre, vet att helgen är "räddad" och de 3 dgr jag är ledig.
Inte säkert att maken är med på tåget, men JAG orkar inte med denna ständiga ångest, passerar bolaget till o från jobbet, är jag bakfull/glad/ledsen eller har en bra ursäkt (vilket jag kan doktorera i!) köper jag en platta öl.

Men som sagt, NU räcker det och har räddat mig själv 3 dgr framåt!??

Hoppas fortsätta följa dig här, kändes väldigt bra att se någon i samma situation o samma känslor som jag själv!

Kram och starkt gjort av dig!❤️

Hänger i ?

Att du satt upp ett mål som du kan sträva efter jag tror det är lättare att lyckas då med det man tänkt sig. Viktigt oxå är att man klappar sig själv på axlen och sträcker på sig och känner sig stolt över sig själv just för man klarat sig hit där man är i dag för det gör allt lite lättare på den krokiga vägen man vandrar:) Kämpa på:)

Det gäller att ha mod att vara den man är,
och inte tappa modet för att man är den man är...

Beskriver dom orden det bra Nike:) Man slutar nog aldrig förvånas av sig själv på olika sätt men det viktigaste är att man tror på sig själv och är sann mot sig själv för då växer man sig starkare både mentalt och kroppsligt för allt hänger ju ihop så sätt:)

Vad härligt att höra att du är på dag 2 fortsätt så:) ja det citatet ger en tankeställare och en kraft att fortsätta kämpa när man är svag vissa dagar. Ja visst är det härligt att vakna pigg och glad och nykter än att vakna med en andedräkt som stinker alkohol trött och sliten och med ångest och skam osv. Kämpa på och fortsätt att samla på dig vita dagar i din livsryggsäck så ska du se att livet blir så mycket bättre på alla sätt:)

Att det går åt rätt håll och att du dragit ner på A och att du satt upp strategier för att lyckas med det så att du mår bättre i kropp och själ:)

25 dagar idag utan giftet i ådrorna:)

Någon sa till mig att lista ner allt man har att vara tacksam för. Då känns allt bättre. Du verkar ha en sådan fin man. Dina barn. Att du hittat hit med din kantarellpaj är fantastiskt. Det kommer gå bra!

Att avstå i 100 dagar. Det kommer gå bra. Någon fest, någon tjejmiddag, någon AW och kanske någon dejt - tillfällen jag behöver parera. Mest ser jag dock möjligheter med den energi jag kommer få att göra annat. Kan känna mig mer närvarande, både med barnen och på jobbmöten.

Halsar alkoholfri öl när jag lagar mat. Det ger en bra känsla.

hur det känns. Bra Fredde!

Det gäller nog att själv bestämma sig! Förstår att det måste vara extra svårt då ens närmaste inte riktigt förstår allvaret. Så starkt jobbat!

Instämmer! Starkt av dig att tacka nej! Eländigt med din gubbe. Det är ju svårt där i början, synd att han inte stod ut.

Hoppas mötet gick bra! Så tråkigt att du skulle råka ut för nåt sånt. Man förstår inte alltid sina egna handlingar... det är ju det som är så obegripligt med alkoholen. Tycker att du var och är modig som sa som det var. Hoppas så innerligt att du får stöd nu när du såväl behöver. Cyberkramar!