Senaste kommentarerna i forumet

Ser likheter i din story. Kände likadant att man inser att man har problem när man läser här. OCH att man kan göra något åt det. Jag tror att du drar i handbromsen i tid - mycket bra gjort!

Ser likheter i din story. Kände likadant att man inser att man har problem när man läser här. OCH att man kan göra något åt det. Jag tror att du drar i handbromsen i tid - mycket bra gjort!

Jag har berättat för mina föräldrar, min bror och mina närmaste vänner om att jag tar en paus från alkohol och att jag skall ändra mina vanor framöver. Det har varit en av de mer positiva sidorna av denna resa. INGEN har dömt mig. Alla har varit väldigt positiva och uppmuntrande. De har nästan varit lite imponerade av mig. Jag vet att detta beslut dessutom fått mina föräldrar att minska sin a-konsumtion rejält. När man pratar med folk kan man ibland höra att de tänker på sin egen konsumtion. För mig är det en milstolpe att prata om mitt drickande. Att säga som det är. Det är ett så tabubelagt ämne. Särskilt kanske för oss kvinnor.

Tack både Allva och Fredde! Att ni finns här och kämpar med mig.

Tack för dina kloka ord och skönt att veta att man inte är ensam.

Första dagen. Mår illa o har ångest :-( men nu måste jag ta tag i det här. Miste min son för ett halvår sedan. Ska jag orka måste jag försöka sluta.

Ja det är ju egentligen härligt att lyckas göra så.

Är inne på dag 42 och det går bra ?
Har inte varit aktiv här på ett tag. Har koncentrerat mig på att må bra,fixat håret,lite nya kläder osv. Har gått till beroendecentrum 2 gånger i veckan och tycker att det är skönt. Blåst och fått antabus. Varannan vecka måste jag lämna blodprov för att antabusen kan höja levervärdena. Lämnade blodprov i torsdags och på fredagen ringer läkaren från beroendecentrum och säger att jag måste åka till akuten. Mina levervärden såg inte bra ut. Blev lite skärrad för de har sett bra ut tidigare. Gjorde iallafall som hon sa. Där tog de nya prover, levervärdena var ännu sämre än på torsdagen. Så nu får inte jag ta antabus något mer. Nya blodprover imorgon. Antabusen har varit min trygghet. Gillar att gå till beroendecentrum hur konstigt det än låter. Det har blivit en rutin och lite grann kan jag vara mig själv där. Så vi har bestämt att jag går dit och blåser ändå och väntar på att värdena går ner så får vi se vad plan B är.
Någon annan som har fått sämre levervärden av antabus? Vad har ni då gjort istället?
Trevlig kväll alla kämpar!

Muränan, tack för att du ger tips. Du är bäst. Har såklart tänkt på att berätta för henne om hur jag fungerat med alkoholen. Valde att inte bertätta och att jobba med mig själv för snart ett år sedan. Det kommer såklart bli fler middagar med tända ljus osv. Så jag har något att förbereda mig på och fundera på hur göra så det blir bra. Skickar styrka tillbaka.

Dag 6 -nästan en vecka. Tillbaka på jobbet efter helgen och ÄR INTE BAKFULL/SEG. Kan nästan inte komma ihåg sist det hände, helt underbart. Sömnen var det dock denna natt inte så mycket med, but still. Vanlig trötthet kan man alltid fixa, jämfört med den enorma förlamning som kan infinna sig efter 3 dagars hårdsupande.

Kan inte låta bli att tänka på min första fylla. Jag var 14-15 år och en tjej jag kände hade snott nån dl vodka från hennes föräldrars barskåp. Vi la oss i solen och svepte den i ett nafs. Kommer aldrig glömma den upprymda, sorglösa känslan som infann sig. Det är intressant att tänka sig sin första fylla och den sista (so far, peppar peppar). Den första skapade eufori, den sista var som ett desperat försök att komma ur bakis-ångesten och upp på en normal nivå i måendet. Och sen en glidande, svagt nedåtlutande skala mellan de två under de ca 20 åren som förflutit däremellan.

Hursomhelst, idag är det fint och ser fram emot en fin kväll med fokus på mat och vila.

Ta hand om er alla fina människor!

Du är stark som klarat tre veckor. Och klarar du tre veckor, så klarar du en dag till. Själv är jag ny här, vet att jag måste minska mitt drickande. Har last din tråd lite här och var. Bra att du kommer tillbaka!

....att jag, nästan på dagen 3 månader senare, drack vin. Jodå! Och det passade ju bra - då jag ändå höll mitt löfte om 3 månader. Löftet till mig själv. Var på "event" med jobbet som avslutades med god middag och ymnigt med vin för den som så önskade. Jag drack 2 glas under nästan 5 timmar. Det var gott! Upprepade chanser att få glasen påfyllda - något som de flesta kollegor leende och nickande tackade ja till. Jag ville inte, och tackade nej. Det var skönt. Behövde inte "motstå" på något sätt - ville inte ha mer helt enkelt. Avec till kaffet uppskattades glatt av de flesta, men jag var verkligen inte sugen. Skönt igen! Nattade lugnt och fint vid 01-tiden, spiknykter. Några kollegor var lite slitna dagen efter. Så inte jag.

Detta var nästan en vecka sedan. Inget sug, inget dricka hemma, inget dricka alls efter det. Nu kanske det dröjer länge innan jag dricker igen? Jag misstänker det - ser inte några tillfällen i den nära framtiden när det skulle kunna bli aktuellt. Jag är nöjd med det, jag är nöjd med mig själv - och vet att detta inte var något "fall". Jag är kvar uppe på hästen på alla sätt.

I slutet av veckan så skall jag träffa min pratkontakt igen - blir tredje gången. Jag tycker att vi har "öppnat" bra och hoppas att det fortsatt skall bli bra samtal. Jag går in med total ärlighet och uppriktighet, något annat kan jag inte se skulle vara givande. Prat om känslor, eller avsaknad av känslor, adekvata känslor (alla?) osv......har fått lite hemläxa - att "notera" när, var och hur jag känner någonting. Allt från ev. asgarv till lätt irritation över att personen framför mig i kassan tar sån j-a tid på sig.....-ja ni förstår. För egen del så har jag ju lärt mig att stänga inne de flesta känslor. Funkar sådär kan man ju säga, i längden...:-)

Bara ett litet avtryck. Tack rabarber för gratulationer! Och du, stort GRATTIS själv till ditt halvår! Wow. Och vilken rivstart du hade - minns dina första inlägg och tänkte: Det där kommer att bli tufft...... Och tack Jullan! Jo, jag skall försöka "kräma ut" så mycket jag kan av "gratisterapin". Om det inte räcker så är jag villig att köra vidare, med egen plånbok. Vi får se......

Kämpa på alla ni som kämpar! Håll ut idag.........och ta morgondagen i morgon!/A

.. har jag gjort idag. Har saker som jag måste göra, viktiga saker. Som att lämna in min lönerapport. Och en del annat viktigt. Men idag är tydligen inte en sån dag som saker blir gjorda på. Tog istället en lång svampletarrunda imorse, blev ingen vidare skörd men det var skönt att komma ut en stund! Sen har jag mest legat på sängen och käkat godis och det får väl vara okej antar jag.
Jag är lite förvånad att ångesten är så djävlig. Den gör mig alldeles förlamad liksom, kommer inte loss på något vis. Men snart kommer gubben hem, då blir det lättare.
Imorgon ska jag försöka ha lite mer strategi. Ska börja dagen med att gå upp och äta frukost! Kors i taket, det är sällan jag gör det. Tidigare i mitt liv har det sorgligt nog ofta blivit en "plåtmacka" (tänk vad många konstiga namn man kallat dom jäkla ölen för). Hur som, frukost ska det bli! Vet att det är viktigt för mig, håller suget mer i schack och ångesten blir inte fullt så jävlig.
Ut och gå ska jag också göra imorgon. Jag har alltid gillat att gå, rensar tankarna. Och kroppen mår bra!
Så det får bli mina mål imorgon, frukost och promenad. Inte för avancerat men helt rimliga mål. Ha det gott ni som orkar läsa!

.. tiden sen mitt senaste inlägg har passerat nyktra och nikotinfria även.
Mitt drickande känns så långt bort även om jag fortfarande kan få stunder av sug men som ganska snabbt rationaliseras bort. Det är bara inte värt det, all tid drickandet konsumerar och den ångesten den föder. Och att slösa tid p en bakfylla. Nej.
Nu skulle nog även tre öl för räcka för att jag skulle bli riktigt full men eftersom min hjärna inte kan koppla till när min gräns är nådd dem flesta gångerna är det inte heller värt att testa.

Det hae varit lätt att sluta, kanske nästan för lätt. Vi har aldrig något hemma, om mn sambo avnjutit nån öl hemma så störde endast lukten från hans mun mig. Hos familj ed middagar är det bara att säga att man inte är sugen ch det sociala är obefintligt eftersom jag endast lagt fokus på min träning, utbildning och familj. Vänner träffar jag under dagtid.

Det var endast nu när en tjej i klassen sa att vi måste ut och fira, öla, om när vi är klara med utbildningen och jag böev heltlställd till Hur gör och Vad säger jag nu?!

MIn första instinkt är att inte följa med alls men nu efter några dagars betänketid så ska jag nog det. Kan ju beställa alkoholfri öl om det nu ska vara så jävla känligt med nyjtra människor, just för att bespara dem öldrickandes folket obekvämheten av en nykter. Eller så skiter jag i dem och tar en läsk.
Men varför skulle jag stanna hemma och isolera mig bara för att jag inte vill dricka?!
Klart att jag bollar med tanken att Jag kan ju dricka en två öl, det skulle va lugn. men snabbt kom den insikten om att i detta fall Är det ju faktiskt allt eller inget, för mig är det så.

Jag stannar här för denna gången. Ska nog läsa lite om alla andra här nu, var så länge sen.

Jaja... måste räkna.. 191 dagar blev det. 191 dagars nykterhet.

Må väl alla fina!

Tänker på dig SL och hoppas att du mår bra. <3

Du har kämpat på så bra. Förstår att det inte var helt enkelt när någon man tycker om har förberett något trevligt. Fundera kanske på om du inte behöver vara öppen med att det inte funkar med alkohol för dig. I annat fall lämnar du en bakväg öppen för dig själv, vilken är väldigt lätt att slinka ut igenom nästa gång det blir trevligt.
Skickar styrka!

Härlig är du Lena! Helt underbar! Precis som Pi skriver, så riktigt spritter det om dig. Den glädjen är du värd. Varje liten sekund är du värd.

Sedan till det mer dystra. Tack för att du delar med dig om din far. Sorgligt är det. Den där undertryckta vreden och ilskan - ja - den sätter djupa spår. Men den finns där. Den måste ut för att inte förtära inifrån. Vad man behöver förstå är att "bara" för att våra föräldrar haft en viss syn på livet och på oss, så behöver den bilden inte vara sann. Den behöver heller inte fortsätta att vara vår. Vi kan förändra oss. Vi kan släppa oket av gårdagen och skapa oss en ny framtid. Ett liv där man älskar sig själv och tar hand om sig själv. Ett liv där man lever i ett sunt förhållande och vågar visa sig svag. Ett liv där man vågar räcka ut handen och både ge och ta. Du visar att det är möjligt Lena.

Värme och kärlek till dig!

Välkommen Ann , kanske du nått din botten nu och då kommer det gå bra. Jag tragglade i många år själv och det gick inge vidare. Ett tips är att , ta en dag i taget och kanske bara en timme i taget. Suget släpper relativt snabbt, men de kommer med olika intesivitet så var beredd. Själv går jag hos en aterapeut på vc 1g/mån och på aamöte 1g/v. Antabus har jag tjatat mig till o tagit ibland vid xtra knepiga tillfällen. Och det viktigaste , jag har varit helt ärlig mot mig själv, mina barn och min karl . Jag har dessutom inte lovat nåt, utan sagt att jag ska göra så gott jag kan. Det har fungerat för mig, och att skriva av sig här o läsa allt klokt är ju en jättefin hjälp oxå. Idag är jag nykter på dag 43 och hoppas på fler dgr. Livet vänder faktiskt, lite i taget. Lycka till o slå inte på dig själv . Kram

Blev en lång helg med flytt och sov första natten i mitt nya hem. Men igår blev jag väldigt sugen igen - har ju klarat mig 3 veckor och har ju varit så duktig, är så glad att jag inte hade något hemma och blev istället saft och chips. Är fortfarande väldigt trött, småsjuk och känner mig lite deppig idag, tycker första vecka utan kändes bäst men det går kanske i vågor? En ny vecka och ikväll kommer alla barnen, hoppas på en bättre dag imorgon.

Här kommer lite pepp! Bra jobbat med tio dagar. Och klokt att ta all hjälp du kan få. Själv har jag fått för mig att jag ska klara det här själv denna gång. Men min plan är att börja gå på AA, måste försöka bygga upp ett nyktert nätverk runt mig. Inne på dag 2 utan nån alkohol.
Hoppas du får en trevlig lunch med dottern imorgon! Jag vet hur det är det där att ställa in saker för att man hellre vill vara hemma och dricka. Har själv försummat mina vuxna barn nåt hemskt. Och det ger bara ångest och skuldkänslor. Så gå på den där lunchen ☺
Skickar över så mycket styrka jag kan! Lycka till!

Ville bara säga det. (ny här)
Lycka i denna lång rond mot A. Jag hejar på dig och hakar på. Dag 2 här. :)

Tack Allva?
Ja nu har jag två nyktra veckor, trodde det skulle vara en kamp, tvärtom har det gått över förväntan bra! Var beredd på en boxningsrond med A-spöket men spöket har inte ens visat sig, skönt!
Den dagen kommer ju säkerligen men ju längre fram är det säkert bättre eftersom jag blir starkare för varje dag som går. Så fortsätter i sakta mak och är ödmjuk inför uppgiften att hålla mig frisk!
Ha en fin dag ni andra kämpare?

Brukar också kunna glömma allt jag bestämt efter tre glas och sen finns det ingen botten.
Det är ju så härligt att gå hem efter ett par glas, krama om sällskapet och tacka för en trevlig kväll och vakna utan frågetecken.

Dag 58-1 måndag, ser ju okul ut med "-1" i loggen. Det var en middag med tända ljus som jag valde att säga ja till. Jag tar hellre en minus en dag här än avstår det som en underbar person föeberett. Dela på en flaska vin och en kall 33cl innan. Det är jag som ska se till att detta inte är ett återfall utan se till att det är ett undantag från regeln.

Lektion nummer två kommer i veckan. Jag fortsätter kämpa och det går ju väldigt bra för dig 7 månader. Tror att våra problem och lusten klingar av rejält efter år.