Senaste kommentarerna i forumet

Bra att du hittat hit. Ja det kan man kalla änglavakt att du inte drunknade. Att sluta dricka när man väl börjat är också mitt problem. Tyckte aldrig det var någon ide att börja dricka om det fanns för lite alkohol. Läs i trådarna du tycker är intressanta, och skriv här om dina tankar eller om du undrar något. För här finns det erfarenheter som gör att du kan förändra din livsstil. Kram på dig..

Det är bra att få hjälp. För mig har det varit avgörande. Och det är ju väldigt individuellt varför vi vänder oss till alkohol för lindring, så det är svårt att dela med sig någon lösning på det sättet. Till en början måste man få hjälp med att förstå varför, det är inte alltid man vet det.

Så för mig var det första modiga steget att våga söka hjälp. Och sedan att våga "gå ner i skiten och gräva", våga bemöta det som kom fram. Lära mig strategier för att hantera det. Och jag jobbar fortfarande på det ;) Det är bra att alkoholen är ute ur bilden, men jag har fortsatt ett "beroendebeteende" som jag måste lära mig handskas med. Jag verkar ju onekligen leva enligt devisen summan av alla laster är konstant...

Lycka till att hitta din väg!

Idag en helt nykter söndag. Söndagar brukar iofs vara rätt lugna med knapp flaska vin och nån 3:5:a. (Alltså hör hur stört det låter..)
Värmen släppte, och jag har mått bra. Lite rastlös kanske, men det brukade vara mitt normaltillstånd tidigare. Fixa och dona, tills man blev trött, och då slappa.
Har städat ett av barnens rum, handlat, och lagat tre middagar till barnveckan. Tänkte det kan minska stressen.
Städat bilen och fyllt på vatten. Tränat lite hund på bhk. Duschat och nu är jag trött! :)

Åsså har jag varit arg. Och ledsen.

För ett år sedan satte jag en lapp på kylskåpet. Mest för att stötta mina barn. Men slogs snabbt själv av budskapet.

"Ta plats, det är ditt liv"

Efter att ha levt i flera ohällsosamma förhållanden, där jag ständigt förvånas över att mina partners dåliga beteenden konstant accepterades. Å där ingick att prata nedlåtande om mig.
Där jag försvarat och förklarat, främst för mina tonår, som inte har tyckt att det varit ok.

Jag har mina älskade ungar. De ger mig självkänsla.
Men jag måste också börja stå för det liv jag vill leva.

I förra veckan, packade jag upp två stenar ur ryggsäcken.
Och jag tror jag måste fortsätta packa upp tills stegen blir lättare.

Jag hoppas på en god natts sömn. Och att jag även i morgon kan motså impulsen att gömma mig i dimman.

? en dag i taget.

Det fanns två öl kvar i en hörna. Som en robot drack jag ur dom också. Ja, nu är det i alla fall slut.
Fy för vad jobbig kommande natt blir. Man kan ju inte skjuta upp det i evighet utan det är bara att bita ihop. Tack för att ni andra finns här inne på forumet.
Visserligen är vi ett gäng amatörpsykologer, men vi vet i alla fall vad vi talar om. Bättre än AA tycker jag personligen, eftersom ingen snackar om gudar.

Skrev just i min tråd om att jag på någon vecka nu lyckats minska alkoholdrickandet totalt, har många dagar jag inte druckit på. Sen har de brytits av av kvällar när jag ändå dricker vin med min man (och dricker lika mkt till när han inte sett). De kvällarna har jag druckit fort, blivit berusad, och då blivit helt i psykisk obalans, bråkat mkt med min man som jag inte gjort förut. Jag har blivit skrämd själv över mitt beteende, som att jag nu blivit helt förvandlad när jag väl druckit. Vad tråkigt att din plan med fastan inte gick som planerat, men det viktigaste är att inte ge upp. Jag är nu på dag 2, och har nu bestämt mig att inte dricka a punkt slut. Hoppas på bättre karaktär och uthållighet än vad jag visat hittills men jag tror att tack vare min mans ställningstagande mot mitt uppförande och drickande att jag har en god chans. Jag har också mkt tankar på hur jag på riktigt ska ersätta den funktion alkohol haft i mitt liv, goda middagar, tjejmiddagar, bubbeldrickande, fredag och lördagskvällar med mannen, vitt vin på sommaren, hemma eller på semestern...Trots att jag logiskt både vet och vill avstå så är det som att säga nej till sin bästa vän, nu får jag liksom hitta det roliga i vardagen precis som du skriver.... Vardagen är helt ok tycker jag med men det har då också varit avbrott för "helg och festligheter".
Bygga nya vanor går förhoppningsvis där vi inser att helgen och festligheterna finns där ändå....

Jag har försökt minska mitt alkoholintag egentligen sista året men utan större framgång. En vit månad nästan i början på året, sen helgdrickande som sen blev de flesta dagarna i veckan, en sorts kontrollerad överkonsumtion men som ökade. Sista månaden har jag försökt minska, håller upp 4 dgr typ sen druckit en kväll, med intentionen att dela på en flaska vin m min man kontrollerat. Detta har inte alls fungerat, jag har då druckit väldigt mycket ändå och jag har blivit väldigt argsint och grälsjuk. På kort tid har det lett till stora problem med min man då han av naturliga skäl tycker det är skrämmande med en labil grälsjuk fru som typ hugger på allt och blir hysteriskt arg. Jag är själv skrämd över mina sista uppvisanden, verkar helt rubbat. Det enda goda i situationen är att jag trots allt druckit mindre sett till det stora hela, klen tröst i sammanhanget. Då jag i förrgår gick över gränsen i utbrott när jag druckit en flaska vin själv ( fast allt i övrigt varit bra/lugnt hemma) så markerade min man att nu är det nog. Jag fattade allvaret och har erkänt att jag har problem m A och uppenbarligen nu på slutet fått psykisk obalans när jag druckit (inte druckit kopiöst alltså utan max en flaska vin). Så nu andra dagen på ett nytt försök att ha längre uppehåll, kanske försöka sluta helt. Skillnaden nu är att jag tagit in min man i beslutet så jag "får" inte dricka. Jag är också på riktigt rädd för mina egna reaktioner på sistone när jag druckit och hoppas det ska vara tillräckligt att orka sluta. Jag har ett gott liv utöver detta och vill inte förstöra det.

Tack misslyckad för respons!
Nej, att ha alkohol hemma går absolut inte längre. Dessvärre finns det ju överallt.
Jag har nog provat allt utom behandlingshem, men trivs inte med AA så det får vara.
Är jag färdigbehandlad? Fan trot.

Hva för ditt mående, men nu ska du se att det blir bättre. De heter ju först blir det värre och sedan bättre. Vet hur du känner dig, ta en minut i taget. Jag kämpar vidare, gör de du me. Styrkekram

med detta hemska mående. Nu ska det bli bättre. Ta hand om dig sjäv på bästa sätt. Bry dig inte om sommar och sol nu utan se till så du vilar äter och dricker(a-fritt)naturligtvis. Ät sånt som du tycker om, unna din kropp godsaker så du får en fin återhämtning. Hoppas ångesten lägger sig snart. Nu får du ta en stund i taget så blir det bra .Kram

när det inte finns hemma. Jag har aldrig kunnat ha a hemma någon längre tid utan att dricka. Kan tänka mig att det är samma med viss form av matmissbruk. En del kan ju inte sluta äta, utan äter tills det tar slut. Ungefär så drack jag. Jag blir också förbannad på all reklam, alla soc.media inlägg om a. Det är en förskönande bild av ett växande problem i samhället. Du har ju flera år av a-fritt bakom dig. Har du tagit annan hjälp, terapi, mediciner mm. Beroendet av a ser olika ut för oss alla, då är det viktigt att det finns olika sätt att hantera problemet. Kan också tycka att problematiken skulle fram i ljuset på ett bättre sätt. Tyvärr är ju alkoholmissbruk så skambelagt och något som vi alla vill hålla hemligt för omgivningen. Det är väl så med de flesta beroenden...

Jag följer dig på vägen, vi gör det tillsammans! Jag drack också alldeles för mycket i torsdags men inte så jag kräktes eller däckade men ändå för mycket. Nu är jag nykter och ska fortsätta, det tar tid men det kommer att gå! Kramar

Ja kämpa på nu tassen. 24 h i taget

Ben
Jag har inte börjat min nykterhet än men förbereder mej.
Hur går det för dej?
Kram

Välkommen hit!

Tror att du gör rätt som ser till framgångarna. Varje nykter dag är bra. Ta bort alkohol hemma, tycker jag. Det är bara att inse att de flesta av oss inte klarar att ha alkoholbtillgängligt.
Tänk vad mycket du faktiskt har klarat av. Det tyder på en mycket god kapacitet. Tror att du även kan lyckas sluta dricka!

Om ni kommer på terapeut o du om pimplandet av a-fritt och hittar nån lösning, dela gärna med dig. Jag funkar lite likadant. Borde också ha en terapeut för att titta lite på livsstrategierna.
Jag har nog alltid tänkt att lotusställning är bra, men det var länge sen jag kunde sitta så. Skönt ändå att du vet att du kan komma tillrätta med problemen. Får mig att tänka lite på hur a förvärrar allt möjligt i våra kroppar.

Härlig söndag.
Helgen blev inte nykter. Men det har väckts så många tankar. Städat, tvättat och funderat.
Idag är bolaget stängt. Idag blir en nykter dag.
Första delmål är nykter vardag. Har inte hänt på år och dar. Har aktiviteter som underlättar, inplanerade flera kvällar i veckan.
Jag ska fundera ut hur jag kan motstå mitt älskade fredagsvin.
Till nästa helg kommer PMSen börja spöka. Dom ångestfyllda dagarna brukar jag försöka dränka..
Har fått tabletter mot PDMS, provat en gång, och tyckte allt bara blev värre. Men kanske ska ge dem en chsns till.

Jag har just hällt ut resterande gift i vasken. Sista "räddningsplankan" borta.
Vad gäller forskning om alkoholproblem i Sverige så tycker jag ändå att det satsas konstigt lite. Kan man skänka pengar till den forskningen? Förekommer det några välgörenhetsgalor? Nä, det är ett skamligt problem som drabbat ung. 5 procent av befolkningen!
Det är inte bara du o jag som smyger med detta problem Sisyfos. Apropå a-fri öl så har jag bara använt det som täckmantel. Kan dock bli rejält full utan att någon märker. Kanske dom inte ser mig? Hemska tanke.
Läste någonstans att det finns två dagar man inte skall oroa sig för. Gårdagen som för alltid försvunnit bortom horisonten och morgondagen som vi ännu inte vet något om. Alla orkar kämpa en dag. Idag. Jag försöker hålla detta i minnet

Jag har just hällt ut resterande gift i vasken. Sista "räddningsplankan" borta.
Vad gäller forskning om alkoholproblem i Sverige så tycker jag ändå att det satsas konstigt lite. Kan man skänka pengar till den forskningen? Förekommer det några välgörenhetsgalor? Nä, det är ett skamligt problem som drabbat ung. 5 procent av befolkningen!
Det är inte bara du o jag som smyger med detta problem Sisyfos. Apropå a-fri öl så har jag bara använt det som täckmantel. Kan dock bli rejält full utan att någon märker. Kanske dom inte ser mig? Hemska tanke.
Läste någonstans att det finns två dagar man inte skall oroa sig för. Gårdagen som för alltid försvunnit bortom horisonten och morgondagen som vi ännu inte vet något om. Alla orkar kämpa en dag. Idag. Jag försöker hålla detta i minnet

Absolut, tror det är en jättebra strategi att göra något man mår bra av och som man kan se och njuta av det ofta.
Sen det där med drickandet... Förra året när jag slutat så märkte jag ett annat drickande när jag drack igen. Lite mer besatt när jag hade chansen. Sen blev det bättre igen. Man ska ha en otrolig respekt för hur beroendet funkar och det krävs nog rätt många analyser om man tänker sig att inte sluta helt.
Tror att det är fantastiskt bra att ha ett litet "tvång" att inte dricka, som en tandblekning. Det är så lätt att ge efter där i början.

Hade personen druckit så är det ju en förklaring. När man är nykter så märker man verkligen hur dumma människor blir när de dricker. Bråkigt och med känslorna utanpå. Vilja att säga "sanningar" och skita i andras känslor. Bevare mig väl. Om du varit full så kanske du hade fått höra nån annan "sanning" av den personen istället. Kanske är det helt enkelt en person som drar igång bråk på fester? Det finns ju tyvärr såna.

Det behövs kvittrare härinne som visar att det är möjligt och trevligt med ett nyktert liv. Kanske är det extra bra att som du skriva regelbundet härinne trots att det inte finns så mycket att skriva om just alkohol i ditt liv.

tacksam att vakna upp utan bakfylla o ångest. Det lilla jag drack igår gav inte sånt obehag. Men många tidigare dagar veckor här har jag kämpat med bakfylla, panik, skam, rädsla, rädsla, rädsla. Tänk att slippa allt detta genom en enda enkel åtgärd: inte dricka. Varför är det då så svårt?
Tillgång ger sug o återfall, jag vet det!
Och tack för era snabba svar! Det betyder så mycket! Nu ska jag vårda ert stöd bättre!
Hörs senare ikväll!

Jag håller nog inte med om att det inte hänt nånting inom forskningen. Det finns ju lite mer nyanserade behandlingar nu. Tror att problemet är väldigt komplext eftersom det finns så många varianter och eftersom det är så förknippat med egen behandling av ångest etc. Tror att det är olika hur "kicken" fungerar för oss. Vissa har svårt att sluta dricka, andra (som jag) håller på med smygande. Det är svårt att dricka sig apfull i smyg i alla fall för mig eftersom det inte får märkas. Sen tror jag att ens förhållande till alkohol förändras ju mer man dricker. Och att det till slut förstör hjärnan ich ens förmåga att behålla relationer till andra.
A både dämpar och förstärker känslor, en jävla skitdrog helt enkelt. Håller med om att den borde förbjudas. Hoppas du kommer till rätta med din ångest. Är den alkoholrelaterad så går den över ganska snabbt ändå. Och rikta ilskan mot alkoholreklam och kanske som jag mot priser o tillgång till a-fri öl. Det är ju upprörande att de är tre ggr så dyrt per liter som 3,5:or på extrapris i sommarsverige. Håll ut nu. Det är värt det.

har jag inte druckit en droppe sedan tisdags. Det är för att jag trodde att jag skulle dö i onsdags. Tisdagen ballade ur totalt, jag gick till läkaren, det skulle bli bra, det är nu det vänder. Jag drack hela dagen, min familj hittade mig redlös mitt på dagen. Vidrigt. Nu är det öppet för alla. Alla vet. Onsdagen tillbringade jag helt själv med ångest och bakfyllan från helvetet. Jag spydde tills magen var tom, sprang skytteltrafik mellan toaletten och sängen under 10 timmar. Jag blev rädd, jävligt rädd. Nu är jag livrädd att jag förlorar allt istället tom mitt förstånd. Har ångest dagarna igenom. Det blir inte bättre av att det är sommar och alla ska vara glada, umgås med vänner, bada och dricka rose. Jag vill bara att dagarna ska gå och har ingen lust med något. Äter ångestdämpande och happypills. Vet att det tar ett tag innan det börja verka. Det är svårt. Det är jobbigt. Men det tog stopp iallafall. Proppen gick och jag måste ta tag i mig själv nu. Det känns som en liten yttepytte ljusglimt. Nu är det botten. Nu ska jag ta mig upp.
Tack Jullan 65 och miss lyckad! Jag hoppas det går bra för er! Kram