Senaste kommentarerna i forumet

Danneman, hur går det för dig?

Har inte skrivit på ett tag nu. Vart nykter någon vecka här och där. Lagom så att mitt körkort blivit beviljat med alkolås.

till karl, vill jag spontant utbrista och många fula ord med. Hur står det till med intelligensen hos honom? Så dj-la elakt och tanklöst av honom! Jag klampar nog på lite väl bryskt, förlåt, men om ni haft det så tokigt ihop under många år, så t.o.m. en familjerådgivare ber er skriva en bok... Varför fortsätter du leva med någon som på fullt allvar vill förstöra dig? Känner han sig bättre som människa då han lyckas få dig att supa, eftersom han själv är en alkoholist som inte lyckats få rätsida på sitt missbruk eller ens försöker? Har han någon gång hjälpt dig?
Vad du är stark! Fortsätt med din nykterhet, som du vet är rätt för dig-ge inte upp! Styrkekram,
Sommarkatt15

Ibland tror jag att man bara får vänta ut och se vad som händer. Många av oss har så mycken ackumulerad gråt så vi skulle kunna gråta i månader. När jag gjort yoga så har sorgen efter min mamma ( död sen länge, länge) helt plötsligt ramlat över mig och jag har gråtit mig igenom hela passet. Hur mycket jag saknat henne och behövt henne. Tänker att nåt liknande hände dig nu med din fars grav. Ytterligare ett avslut. Man kanske bara ska sluta analysera och bara acceptera. Det ska ut ur systemet helt sonika. Att ett förhållande känns torftigt ibland är inte heller farligt. Vi har gett oss in på en resa spm är omvälvande på mer än ett sätt. Det händer grejer :). Hav tillit. Kramar ❤️/ FM

Ni gör så gott för själ och hjärta, ni som oavtröttligt stöttar här på forumet!
Jag hoppas nå långt denna gång, Sisyfos och med hjälp av min medicin som jag ska ta i morgon bitti, aeromagnus. Om jag får tankar som vill hindra mig, så ska de inte vinna imorgon i alla fall. Jag vill inte se min kropp förfalla längre - jag vill vara hälsosam och stark, som jag en gång var. Jag är äldre men jag kan bli bra, ändå. Mitt hjärta skriker efter stöd i daglig motion och min hjärna efter djup och läkande nykter sömn.

Suget efter att dricka finns kvar men infaller inte lika ofta som då jag drack mer eller mindre och tidvis varje dag, Västerbotten. Det är som att om jag inte 'vårdar' mitt supande, så tynar det bort. Medicinen gör tankarna och därmed suget lugnare - det är ingen idé att längta efter att få hälla i sig så fort det bara går, eftersom jag inte kan-reaktionen kommer direkt med rödflammigt ansikte, hals och händer, med hjärtklappning, illamående och obehagskänsla och ibland dödsångest.

En annan effekt jag ser av min nya nykterhet, är att min vana att kalkylera och planera supandet helt slagit över på att planera min och min familjs vardag och vårt hem. Jag är mer engagerad i läxläsning än jag varit på länge och också att verkligen lyssna aktivt på vad som sägs i familjen. Från att smålulla omkring i dimman, utan att få något ordentligt gjort, så avslutar jag det jag påbörjat och börjar få ork över. Mina första nyktra dagar var jag jättetrött, men det ser ut att vända redan nu. Jag har också orkat och kunnat börja några nya projekt på jobbet som jag velat göra länge. Nygamla upptäckter!
Vi kämpar på tillsammans.

Dagarna rullar på. Tredje nyktra helgen. Det har blivit en hel del godis och skogaholmslimpa men ingen ångest:) På fredag kommer den stora prövningen. Tjejträff. Hon som alltid dricker och aldrig säger nej ska köra. Gissar att det blir en del trugande men jag ska inte dricka. Vill fixa det. Ska fixa det.

Grymt bra! Härlig känsla att lyckas motstå suget eller hur?

I helgen var det dags för kryssningen.. Funderade lite fram och tillbaka hur jag skulle göra.

"Dricka nått glas vin, låta bli eller dricka som vanligt för en gång. Var ju längesen jag drack och kan ju återta nykterheten dagen efter."
Tänkte att jag kanske är jätte tråkig nykter... Men tankarna slutade varje gång i att jag VILL inte dricka alkohol, vill inte förstöra min planering om min förändring i livet så åkte till bolaget. Köpte en flaska A-fritt till mig och en flaska med A till min kompis som jag skulle möta i Stockholm. Vi satt som vanligt på berget och hade jätte trevligt.

På båten var det inte jätte lätt att hitta alkoholfritt och man träffar på folk som ska bjuda på shottar , drinkar mm mm.. Lyckades smita iväg och köpa a-fritt som bara fanns i vinbaren och gick länge med samma glas och när det var tomt fyllde jag på med vatten.. Var inte riktigt redo i början att säga att jag inte dricker och tyckte det var lite jobbigt i början av kvällen att inte hänga på, och en del tjat om att vad sakta jag dricker men var nykter hela kvällen och hade en riktigt rolig kryssning, roligaste kvällen ever tror jag. Var nog inte alls tråkig, utan vild och busig som jag brukar men jag minns allt och ingen ångest idag.. Berättade dock sen till sällskapet jag hängde med att jag druckit alkoholfritt men han trodde inte på mig...

Och jag kan förstå dina glädjedanser Vilja. man är så glad och full av energi, Söndagskramar till dig :)

Och tack för era peppade inlägg!! Hjälpte faktiskt att tänka på hur det skulle kännas imorgon..se sig själv i spegeln med vetskapen om att jag inte hållit det jag livat mig själv och andra.. Det jag livat andra är ju de 90 dagarna..själv tänker jag ju att det nog är för evigt som sagt, men gentemot de som litar på mig just nu så finns ett löfte och jag vet inte om jag skulle orka med mig själv om jag bröt det..skönt att inse det nu iaf och inte efter att jag öppnat korken..

Stod emot..Suget har lagt sig nu.. Ligger i sängen, lyssnar på lugn musik och försöker tänka på allt jag vill göra i mitt liv..Hur drömliv ska se ut..och tänka på att jag aldrig nått mina drömmar hittills på grund av alkoholen..och hur möjligt allt kan bli nu..

Jag kanske börjar komma in i en mer utmanande fas nu..bäst att vara vaksam. .

Svårt! Lägg ett täcke över så du slipper se. Håll ut nu!!! Skickar några styrkekramar. Du kan vinna kampen.

Sisyfos för att du delar med dig, det betyder så mycket just nu. Tack.

Lite svårt att veta om du drack en halv flaska och deppar över det. Om så var, förlåt dig själv och lär dig av erfarenheten. Försök fundera över varför du inte tackade nej. Och varför du inte stoppade din man. Ni skulle ju göra detta tillsammans. Jag menar inte att du ska känna dig misslyckad nu. Men det är nog viktigt att se över vad som händer när man trillar dit. Du har kommit en lång bit på väg och förstått vikten av att belöna dig själv. Hoppas det känns bättre idag!

Jag pratade med min sambo igår, det var lugnt samtal utan barnen och jag talade om för honom (som jag gjort så många gånger innan) att jag inte vill dricka och han ska inte fråga mig om jag vill ha. Sa till honom att han gör som han vill och jag gör som jag vill. Han drack öl igår kväll, det var tufft. Idag, nu på kvällen så frågar han mig vill du ha en öl? Nej, sa jag. En öl kan du väl ta? Belöna dig själv, du har ju inte druckit på hela veckan. Blev förbannad, riktigt jävla arg. Vi har gått på Althea tidigare, det var för hans missbruk. Vi har gått i familjerådgivning för våra konflikter. Vad gjorde det för nytta? Vad hjälper det? Idag kunde jag säga nej men om en månad? Ett halvår? Varför, varför? Förstår han på riktigt inte? Efter alla år, allt som hänt. Vår familjerådgivare tyckte, på allvar, att vi skulle skriva en bok om vårt förhållande. Det har alltid varit som en berg- och dalbana. Jag kommer alltid ha djävulen flåsande mig i nacken.

Ja, det var det jag fick efter ett par månader nästan a-fri. Känslan av att vara där och då. Inte på väg, inte nåt sug utan total närvaro med barnen och med det en lyckokänsla. Och det har fortsatt, inte alltid, inte varje dag och det är klart att jag åter planerar, men oftare är jag närvarande i stunden. Och jag kan faktiskt inte längre förstå varför det kändes så viktigt att "slappna av" som alla andra med vin till helgen och a så fort det är fest. Hoppas du är där snart. Ditt nick är ju då passande "Här nu". Ja satsa på det. Var här och nu!

Hjälp!!!! Jobbresa, hotellrum, minibar..Sitter och tittar på den då den är rakt mittemot sängen..med glasdörr givetvis så att man ser innehållet.. Finns knappt nåt jag hellre skulle vilja göra just nu än få dricka den där ölen som står där inne.. Just nu kommer jag inte på någon anledning till varför jag inte skulle kunna dricka bara den där ena...suck!!!!!

Att du har haft en bättre dag idag och inte känner dej låg och ledsen. Du fixar ju det här hur bra som helst. Glädjas åt din nya stövlar vet jag. Jag har också spenderat pengarna som normalt går till vin på roligare saker. Blommor och en föreställning som hela familjen vill gå på i november.
Blev det vin igår eller hoppade ni över det?

Bra att du hittat hit min vän. Antar att du har ångest mm. Många ångrar det man gjort på fyllan men tar inte lärdom av det. Du kan inte göra något åt historian men bara framtiden. Måste du dricka om det är fest? Om det går åt skogen varje gång och du vet det så kanske steg 1 vore att inte dricka eller gå på festen. Vet lättare sagt än gjort men fundera lite på det innan det händer allvarligare saker. Kan bara ge dig rådet att inte ta första glaset.
Oavsett fest eller inte men blir det alltid så när du dricker eller bara på fest?

Det är skrämmande att inse att det hela tiden var alkoholen. Jag har i perioder i mitt liv, sedan jag var liten, mått psykiskt dåligt. Alkohol har ju aldrig gjort det bättre, det har jag ju vetat men jag hade något som kunde hjälpa mig att må bättre för stunden, nåt att se fram emot. Att sen konsekvenserna blev mycket värre glömde jag bort, varje gång. Det är det jag menar med att jag sörjer. Det är en del av mitt liv jag måste släppa taget om. Jag vill inte behöva ha det som morot för att klara dagen, jag vill inte få ett lyckorus i magen när jag är med barnen på lekplatsen och tänker att jag ska dricka öl på kvällen. Jag vill få en lyckokick av att titta på barnen när dom leker. Glädjas åt att dom älskar mig så villkorslöst och ser upp till mig som att jag är det bästa som finns på jorden. Det är det jag vill känna! Vill känna glädje för det jag har och vad jag har åstadkommit.

Hittade detta på nätet, från en av AA:s böcker, tror det var leva nykter. Kopierade ut en liten del men just den här delen berörde mig:

Vi behöver inte heller skämmas för att vi har en sjukdom. Det är ingen skam. Ingen vet exakt, varför vissa människor blir alkoholister och andra inte. Det ar inte vårt fel. Vi ville inte bli alkoholister. Vi strävade inte efter att få den här sjukdomen. Vi 1ed inte, trots allt, alko holismens alla kval, för att vi njöt av det. Vi föresatte oss inte medvetet och hätskt att begå alla dessa handlingar vi sedan fick ångra. Vi gjorde dem mot bättre vetande och mot vår instinkt, därför att vi var verkligen sjuka - och visste inte ens om det.

Vi har lärt oss, att ingen nytta kommer av meningslös ånger och vånda över hur och varför det blev så här. Första steget mot att börja må bra och komma över sjukdomen är helt enkelt att låta bli att dricka. Smaka lite på tanken. Skulle du inte hellre frankt erkänna ett hälsotillstånd som är behandlingsbart, än ömkligt gå omkring och oroa dig över vad det kan vara för fel på dig? Vi har själva funnit, att det är en bild av oss, som känns bättre och ser bättre ut än den gamla bedrövade - och bedrövliga - bilden vi hade förut. Den är sannare också.

Vem som vill är välkommen till en "gratis provtur, utan förbindelse" med denna nya identitet. Sedan kan den, som vill ha tillbaka de gamla dagarna, känna sig helt fri att börja om dem på nytt. Det är din rätt att ta tillbaka din andliga nöd, om du vill ha den.

Å andra sidan, kan du också behålla den nya bilden av dig själv, om du hellre vill det. Den bilden är också en av dina rättigheter.

Bra jobbat Sommarkatt!
Du verkar ha en stark övertygelse och drivkraft! Det är jätteviktigt. Har du stöd av din familj? Vänner? Arbetskamrater?

Det är min första vita helg också på mycket länge. Inte för att jag tidigare har gjort någon direkt skillnad på vardag eller helg (har tex kunnat vara asplakat en tisdag och mer sansad en lördag kväll). Men det kändes skönt att inte behöva springa till Systemet igår.
Nu gäller det för mig att bestämma mig. Känner att jag inte riktigt har gjort det ännu. Kanske har jag inte riktigt fattat än att jag faktiskt är alkoholist och vad det innebär. Att jag måste avhålla mig från alkohol resten av mitt liv. Jag har innerst inne någon slags naiv tro på att bara jag kan vara vit tre månader, ett halvår eller ett år , så kommer jag att kunna dricka normalt igen vid festliga tillfällen, etc. Jag har fruktansvärt svårt att acceptera att aldrig någonsin kunna få dricka ett riktigt gott glas vin igen, eller ta en god öl på en uteservering i solen tillsammans med vänner.
Kanske förändras den förhoppningen efter mitt första besök på en beroendemottagning i veckan som kommer.
Jag har ju läst alla historier här inne som visar på att många har tänkt som jag, men åkt dit gång på gång.

Känner du någon skillnad när det gäller suget när du tar Antabus? Har det minskat?

Ja bara ta din antabus oavsett så slipper du tänka på suget. efter några veckor kommer suget att bvara minimal och komma vid speciella tillfällen då man är van att dricka.

Tack för din respons. Ja så är det tyvärr och det blir en ond cirkel av det hela. Har såna sömnrubbningar att jag aldrig riktigt känner mig utvilad utan alkohol, somnar sent på natten och vaknar ett par gånger efter det, men å andra sidan vaknade jag utan ångest idag. Fick ett ryck att rensa ett rum som jag länge velat men inte orkat göra iordning, känns bra! Ska träna sen så jag försöker ha nåt positivt framför mig att se fram emot.

Släpp inte det här nu. Vi finns här både i med- och motgångar.

Bra jobbat med en nykter helg. Önskar att jag kunde förmedla det man faktiskt upplever efter en längre nykter period. Lugn, närvaro och bara det faktum att man inte måste planera ett bolagsbesök under helgen. Och man slipper planera drickandet... Man har ju tillräckligt att planera ändå. Önskar dig lycka till i ditt fortsatta kämpande.