Senaste kommentarerna i forumet

Lömsk vän det där... Man tror att man får tröst och stöd. I själva verket är hen väldigt krävande. Orsakar stress och ångest faktiskt och hjälper inte direkt upp självförtroendet. Tänk två gånger innan du bjuder hem hen igen.

Stå ut. Stålsätt dig och var beredd på avgiftning, ångest och enormt sug. Ät mat, bada, duscha, träna, vila, sov, titta på film, drick massor, ät godis, läs och skriv ner hur du mår under tiden. Tar ca 3-4 dagar innan det värsta vänder.

Ge dig själv den starten så kan du komma vidare. Håller på dig och jag vet att du kan. A är ingen bra tröst i längden. Det vet du.

Läs ex Freedom och Idiotens kamp och vändning som slutade nyligen.

Kram och bra kämpat hittills ✨

Söndag och sitter här igen och läser. Har svårt att slita mig. Ibland tänker jag att det är ett nytt beroende och idag tänkte jag att jag älskar forumet. Hur många platser finns det där människor skriver så klokt, naket och reflekterande tillsammans med andra?! Där dörren alltid står öppen, alltid någon som är vaken efter midnatt och innan solen gått upp. Värme, hälsningar och så mänskliga berättelser. Jag känner mig inte ensam i min resa och jag känner värme från och till så många människor. Tack, säger jag.

Det blev en långpromenad och middagen jag fixade blev uppskattad. :-)

Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om. Det är en process, ett varande som ett litet vakuum som att vänta på något... Vad ska hända nu då? Ska det vara så här? Försöker vila i alla tankar som passerar i huvudet. Hinner inte med att fånga någon särskild.

Känner sug till och från. Tittar på lusten att dricka något m A i när jag lagar mat. Den är stark fast jag inte vill berusa mig. Jag är glad över att jag är nykter men det är... ovant, helt enkelt. Ovant att leva med sig själv och alla tankar hela j-a tiden. Lite paus, lite flykt, lite eufori på flaska tack, säger mitt undermedvetna.

Nej, jag vet hur nöjd och fri jag känner mig utan, hur jag har får en annan blick och hy, vaknar med en annan känsla, klar i huvudet och känner min kropp, är mer lyhörd när jag lyssnar på barnen och har bättre humör, skrattar ibland, får nya insikter och reflekterar över livet bland annat. Men jag läker fortfarande och vanans makt tar tid att bryta.

Jag vill lära mig leva i vardagen utan alkhol, fri destruktivitet och med respekt för mig själv.

Tredje helgen går mot sitt slut.

Fortfarande har jag avstått från a fast jag inte kan tänka på något annat.. Har kokat en stor kopp te och skall titta på Solsidan med den. Håller på att köpslå med mig själv hela tiden - jag kanske kan ta ett litet halvt glas för att ångesten skall släppa lite men jag vet ju att det blir ett helt glas - två och tre glas tills flaskan är slut. Därefter mer ångest och självförakt .... Det är inte värt det - jag har mått tillräckligt dåligt - nu måste jag kämpa - de första dagarna är värst...skall lägga mig tidigt för att somna ifrån suget. Jag kommer aldrig att kunna dricka lite lagom för a och jag funkar inte ihop - jag dricker tills allt är slut. Måste avhålla mig helt och det känns som en stor sorg - att mista sin bäste vän och sin stora tröst...trösten som sakta men säkert kommer att ta dö på mig. Tack för allt stöd från alla som peppar idag - kärlek till er alla ,

S-jäveln är gift med Göran

Och matar honom hela tiden. Hon dukar fram lämpliga fat med människor han kan sätta tänderna i.

Stress är vårt samhälles stora problem. Vi går under av stress, blir sjuka och får till slut hjärnskador och olika organ i kroppen börjar kollapsa. Därför är det viktigt att hitta verktygen för att hantera stress.

Mindfulness/meditation fungerar bra. Man kan bli superbra på det och på bara några minuter varva ner kroppen, hjärnan och hemligheten sitter i andningen. Jag börjar bli uppmärksam på min andning, spända axlar och märker att jag har stress fast jag inte tänkte att jag var i stress. Det blir också en vana att vara i stress. Det tar tid att lära känna sig själv och sin kropps signaler om man tappat bort dem. Medveten och i nuet...

Oj, jag gick igång! Men jag vet hur det kan göra skillnad och leda till att man mår så mycket bättre. Så jag övar, övar och försöker få in det som en del i mitt liv.
Kram på er!

till förändring. Oo, ja relationer är svårt och särskilt när a varit med som tredje part. Låter fint att du och barnen fått mer kontakt, de uppskattar nog närvaron du kan ge dem nu. Fint skrivet och ger tankar...

Visst får du låna min tråd. Allt vi skriver tillför något. Jag minns en gång när jag just skilt mig och valde att stanna på krogen efter jobbet ett par timmar. När jag kommer hem sitter min dotter vid busshållplatsen och väntar. Där har hon suttit i de två timmarna. Jag skäms så det gör ont i mammahjärtat fortfarande trots att det gått över 20 år.

Japp klarade helgen utan a, mer än nån 2.25% cider, har haft annat att tänka på.

Jag tycket möjligen att jag är lite bättre utan a. Inte världen.

Vad intressant att du genast drog slutsatsen att jag druckit eftersom jag inte varit härinne på ett tag.
Varför gjorde du det?
Faktum är att jag varit nykter hela tiden.
Jag bara ställer mej själv frågan varför.

Ja, jag tänkte på dig idag och noterade att du inte varit här på ett tag. Ska bara säga att du har fel! Det är ingen mening med att dricka. Det vet ju du lika bra som jag. Hoppas du kommer ur ditt beroende snart. Även om världen ibland är skit, så är den i alla fall så mycket bättre utan a. Kramar till dig!

Ja, jag tror på dig i alla fall. Du kommer att finna din väg så småningom, men man hittar den ju inte när man dricker. Känner igen det sjuka beteendet. Det är verkligen svårt att fatta att man är så jäkla dum men man får förlåta sig själv. Bra att du kan återvända till tryggheten. Känner igen mig lite i att du verkar vara på väg helavtiden. Många planer, inte i nuet. Man får nog leta efter de där stunderna och platserna där man bara är här och nu och inte på väg nånstans. Hoppas du hittar en sån plats med ditt instrument. Jag har börjar prioritera mig själv för att jag mår bra i det. Har nu två aktiviteter där jag kan känna glädje och ro. Vara där och då. Det är vad jag söker tror jag. Men det är svårt att inte ändå försöka planera framåt..,

Ja, nog tror jag att S-jäveln har spelat stor roll i mitt drickande. Och a spädde på känslan fast man inte fattar det. A sabbade dessutom min sömn så att jag nog knappt var förmögen att fatta några bra beslut överhuvudtaget. Bara att sluta dricka minskade min stress, sen har jag jobbat med att vara närvarande i nuet. Så lugnet nu är helt fantastiskt! När jag drack lite för mycket (jag dricker ju socialt) så kände jag av stressen i kroppen. Vet inte om det var psykiskt eller om det faktiskt blir så att det triggar igång systemet. Så kämpa på, det blir ju bara bättre.

Här känner jag med igen mig, stress och hemmet, då kommer det värsta suget, som i lördags kväll då jag skulle göra middag och var tillfälligt ensam hemma, det kunde slutat illa.
I fredags var vi inte hemma, då var vi på hotell och grejade med annat, visst snurrade tankarna en del men inte alls så som om jag skulle varit hemma.
Här gäller det att sysselsätta sig i hemmet och försöka tänka på annat, i situationer som man normalt haft ett glas A i handen gör ju sig påminda om vi tex är vana att dricka när vi städar, gör en middag eller liknande, det blir ju en sån tomhet utan A i situationer där vi är vana att dricka.
Lurigt och klurigt detta.

Häll ut och håll ut så kommer du att klara det. Att lämna en destruktiv relation kräver styrka. Man är beroende till viss del även i relationer. Så du har lämnat ett beroende bakom dig och kan lämna ett till. Gör dig av med all alkohol hemma och om du misslyckas nån dag, låt inte det leda in dig i en ny period av drickande utan lär dig av det. Du är på rätt väg bara genom att skriva här!

Lika bra att vara full för jämnan i en värld som ser ut som den här.
In i den eviga dimman och slippa se skiten.

LillPer, som du säger så har jag bestämt mig, men jag vet att det kommer bli svårt på vägen, det är så lätt att snubbla som så många gånger tidigare, jag följer din tråd oxå, nu kämpar vi ?

Mick, du är bara så bra!
Du kastade ut skiten när du insåg vad du höll på med. Att börja gråta är ett väldigt gott tecken tycker jag. Jag gråter inom mig varje gång numera som jag öppnar flaskan. Jag försöker gråta på riktigt men det går inte, det kommer inte ut.
Jag vet hur illa det är med mig och har alltid trott att det ordnar sig snart. Inget ordnar sig snart om man inte själv bestämmer sig. Det har du gjort!
Fortsätt bara och var glad över dina framgångar.
Jag följer dig och hoppas att vi tillsammans ska bli fria.

LP

Läste ikapp i din tråd och blir så imponerad. Detta är sånt vi människor borde hylla. Vem bryr sig om välpolerade kök och stora fester. Att ha mod och styrka att blicka innåt och försöka förbättra livet för sig själv och andra är det som borde räknas. Du är så klok och eftertänksam. Glad blir jag också. Hurra! Och kram :-)

så glad att så många har svarat mig och jag känner att det ger mig kraft ! Nu är det MIN tur att må bra och komma ur detta helvete som har inneburit så mycket lidande ångest och plåga - jag har lämnat en dålig relation som förde mig in i missbruket nu vill jag bli fri från a också - och jag måste klarar det för jag vill må bra de år jag har kvar som förhoppningsvis blir fler om jag kan skippa a.

Ja det är konstigt att stressen går ner med mindre alkohol fast jag alltid tänkt att ett bra rus är bra mot stress. Kanske har det bara stressat kroppen ännu mer och gjort att man inte hinner återhämta sig. Om man nu ska bryta med A jäveln och fattar att Stress är triggern med stort T. Frågan är hur man får bukt med S jäveln då. Motion kanske... mindfulness? Känns som att om A jäveln (Göran) är en elak typ känns S jäveln minst lika hemsk. Aja. En strid i sänder antar jag.

Jag är så tacksam för erat stöd, det får mig att känna nåt som jag aldrig känt tidigare, det känns verkligen som att det finns en chans nu.

Det blev ingen helt vit helg, men jag är inte bakfull och jag mår bra, trots att det var nära att allt blev fel igår, det är en stor framgång.
Sänder styrkekramar till alla här, och jag ska göra mitt bästa för att stötta er i er kamp mot ett nyktert liv ?

Jag är ganska ny här oxå, men jag känner redan att detta forum hjälper och kommer att hjälpa ännu mer framöver, och jag har oxå insett att det kommer bli tuffare än jag från början trodde att bli fri från A.
Tillsammans ska vi klara det.

Skönt att du fann kraften att lämna äktenskap och nu hittat hit.
Du kan klara det!
Jag har bestämt att jag kan klara det och vill inget annat än att bli fri. Kämpar med skiten fram o tillbaka.
Inte så bra resultat sista tiden men jag kommer klara det.
Välkommen igen och styrkekramar till dig.
LillPer

läser era inlägg och slås av vilken kraft ni besitter... Själv känner jag mig inte alls övertygad om att jag kommer att klara av att vara utan vin i kväll framför tv och brasan fast jag nu mår dåligt för jag drack för mycket igår.... Vägen framåt känns så oändligt lång och svår - alla strider man måste utkämpa mot begäret och a som varit ens bästa vän sååå länge och till tröst... Men jag vet att jag måste förändra för annars kommer mitt liv bara att braka ihop för det är svårt att hålla uppe en fasad hur länge som helst