Senaste kommentarerna i forumet

Den du är VaraFrisk! Din handling är inte den du är utan finns i ett sammanhang. Jag tänker att du jobbar med just det, att skilja handlingar från person. Skapa förutsättningar för att allt ska bli bra. Ha en fin helg! Du är både stark och modig!

Tack 🙏🏻 kloka tankar! @Sisyfos

@Varafrisk
Tänker på dig idag.
Släpp skammen, vi är bara människor & ingen är perfekt! 🧡

@Varafrisk låter klokt, att du står för vem du är och att du går till kuratorn och inte låter skammen ”vinna”. Kram💪🏼💕

Ja, kanske onödigt med ett återfall, men också ett tillfälle till lärande tänker jag. Tänker att det där ångestpåslaget både orsakas av alkoholen och att det inte gick bra. ”Druckit måttligt” skriver du. Det är att leka med elden tänker jag (som numera dricker sparsamt och mer går mot helvitt). Jag satte upp en massa gränser för när jag fick dricka, och det var bara när jag mådde bra och högst 2 glas (små). För mig är det nödvändigt att det inte är medicineffekten jag vill åt när jag dricker, eller ruset (men det gillar jag inte). Det är farligt att laborera med måttligt. Tänker att det är mycket känslor igång när man är nybliven förälder GRATTIS och att sånt påverkar när man försöker dricka måttligt.
Helvitt är såklart både enklast och bäst, annars måste man nog verkligen vara på sin vakt innan varje tillfälle. Det är så lätt att flytta gränser, tänka lugn och avslappning, samhörighet. Och när varje glas måste vara ett aktivt val är det i ärlighetens namn väldigt få (om ens några) som passerar.
Ha det fint nu med det viktigaste i livet som skänker mer lugn och harmoni än något annat.

Godmorgon!

Om en timma ska jag vara hos kuratorn på RC. Å det känns SÅ jobbigt! Kanske inte själva besöket men den där jättetunga skammen för att jag inte slutat dricka😱men men det är bara att stå upp för den jag är och där jag är.

Kram☀️

@Futurista
Hur har du det? 🧡

@Qwer1 jag säger som @rehacer Det sätter igång nåt i hjärnan när man ser på program där det dricks vin. Kanske jag inte noterat det tidigare men det känns som alkohol är ett "måstekoncept" i allt på TV nuförtiden.

Tack för alla fina och kloka inlägg:)

Kram:)

Tack för stöd! Inne på 5 dagen nu och abstinensen/ångesten börjar försvinna. Kom hem till min familj idag och kände en sån stor lycka av vilken fin liten familj jag får ha :)

Men grämer mig ändå med bakslaget/återfaller i lördags…känns så onödigt lixom

@Qwer1
Det är många tillfällen där suget skapas. 😬
Kan komma på mig själv att jag blir sugen när de häller upp ett glas vin på Tv.

Verkligen fina tänkvärda inlägg. Tar till mig av dom jag med! 🧡
@Varafrisk Heja dig, plötsligt släpper det och du kommer på vad som fattas för att sakta börja ta dag för dag nykter. 🤗

Man känner suget när man ser dom dricka bärs i parkerna

Varafrisk, våren, tofu och Sisyfos 🥰! Vilket oerhört intressant, fint och verklighetsnära samtal! Tack för att ni delar med er av detta! Ibland tror man att man tänkt allt och fattat allt om sig själv och så får man ta del av nåt sånt här och ba 💡[*ping!]. Nya tankebanor och sätt att förstå också mig själv tar fart. 🍃❤️ Hoppas att ni får en fin dag! Och stor styrkekram till dig Varafrisk. Du kommer att fixa det här till slut, och jag med ✨💚!

@Varafrisk Igår var jag på avslutningssamtal hos min psykolog, har gått där sedan i september. Jag tänkte att om jag går hos psykolog och reder ut min ångest så kommer jag att må bättre. Hade inga tankar på att sluta dricka, visste att dricka var ett stort problem men jag ville inte sluta, psykologen skulle ju fixa så att jag mådde bra. Efter att jag gått där ett tag, berättade jag att jag har alkoholproblem och att jag nu slutat dricka, det var på min andra dag som nykter jag berättade. Igår när vi gjorde avslut gick vi igenom processen och vad som hänt. Hon berättade att hon hade svårt att få ”tag” på mig i början, svårt att få ihop det jag berättade. Minns själv att min stressnivå var hög. Hon berättade att det hände något när jag berättat om alkoholproblemet och när jag slutade dricka. Hon kom i kontakt med mig och kunde få tag på mig. Jag försökte dölja att jag drack och jag kände skam. Det var ett hinder i början av processen. Jag kunde inte heller riktigt ta till mig terapin när jag drack, jag bearbetade inte fullt ut, jag drack när det blev tungt och ville slippa känna. Så när jag slutat dricka och det blev öppet att jag var beroende kunde vi jobba på ett helt annat sätt. Jag kom i kontakt med mina riktiga känslor, tufft och jobbigt många gånger men också förlösande och befriande att kunna komma åt min djupaste kärna, dålig självkänsla, skam och skuld. När jag vågade möta mig själv var det inte så jobbigt längre, jag fick medkänsla med mig själv, kunde förlåta och försonas med mig själv och även med andra. Vi konstaterade igår att det verksammaste i min terapi var att jag slutat dricka, all den ångest skuld och skam som den orsakade försvann och det var massor och en oerhört betungande börda. Kvar var den verkliga tyngden och bördan som också många gånger blev förvrängd och osann pga av alkoholens påverkan av mina känslor. Så visst är livet inte lätt alla gånger när man slutat dricka, men det är ändå sant och verkligt och det finns som nykter helt andra förutsättningar att ta itu med det. Att vara nykter är ett oerhört verksamt och effektivt verktyg att använda sig av för att bearbeta sina känslor och för att kunna storma ut och leva ut sitt liv fullt ut.

Ha en bra dag!🌷💕

@Sisyfos Förmodligen skrev vi samtidigt. Tack för ett klokt och tänkvärt inlägg!
När jag jobbade som skolkurator pratade vi ofta om det här med lust. När jag var barn och gick i skolan så var det plikten som styrde men idag är det lusten. Barn idag är väldigt lusstyrda vilket säkert även vi vuxna är men med en vuxens ansvar vet vi att vi måste sköta våra plikter.

🌷🌷🌷

@vår2022 @Tofu på besök Så gott det kändes att läsa era inlägg..känslan av igenkänning.

Jag tror faktiskt för egen del att alkoholen för mig fyller ett tomrum. Fast tomrummet blir fyllt endast för ett par timmar sedan efter det kommer alkoholens bieffekter med råge. De långsiktiga bieffekterna vet jag än så länge inte om dvs kommer min kropp drabbas av sjukdomar framöver där orsaken är alkohol. Det är ju det som är det luriga man dricker fastän man vet om farorna, det är ju det som är ett beroende.

Jag har ju under flera år gått i terapi dels för att bearbeta all sorg som funnits inom mig dels för att bygga upp självkänslan. Och jag söker …vad vill jag? Tyvärr så blir alkoholen ett hinder för att riktigt känna efter men jag tror att jag kanske vet🤔
Så även om jag får bort alkoholen från mitt liv kommer det inte vara lätt..men det handlar på något vis om att storma ut…leva ut mitt liv. Men de vinster som jag längtar först och främst efter det att man inte dricker alkohol är att få lite ro, inte vakna med ångest och att slippa skammen som ibland tär sönder mig. Som imorgon när jag ska t kuratorn…skäms så fruktansvärt att jag inte lyckats bättre…som om jag inte fattar.

Nej, nu måste jag in i duschen. Fixa mig t jobbet. I em ska en kuratorskollega och jag ha en samtalsgrupp…digitalt. Den borde vara fysiskt men men vi får se hur det funkar. Det är en samtalsgrupp för föräldrar till barn med ngn funktionsnedsättning i ålder 0-6 år. Jag tycker ju om att jobba m människor, och jag fixar att stänga av jobbet när jag kommer hem iaf det som gäller patienterna och deras familjer.

Kram☀️💕

Ja, håller med Kennie. De där tankarna på att alkoholen skulle tillföra något försvinner med tiden. Ge det en längre period. Räkna dagar, fira milstolpar här på forumet. Tror det ger en större kick än ett glas bubbel.

Jag är imponerad av dig Snusen! Jag tänker att du faktiskt har tagit dig upp på banan igen så många gånger att du kan vila i det. Du har provat att dricka igen, det är inte längre för dig. Du vill inte det längre och du har sett något annat. Nu har du snart någon annan att ta hand om. Jag tror att det finns forskning på att ljudet från en katts spinnande påverkar våra lyckohormoner. Hoppas du fått en riktigt högljudd kissekatt. 🐈‍⬛.

Jag tycker att det är så intressant att läsa om det här. Jag har ju också befunnit mig i den situationen att jag fortsatt att dricka fast jag inte vill, trots att jag förstått att det är kontraproduktivt, men ändå… jag tror inte riktigt att det går att förklara i efterhand hur jag hamnade på andra sidan.
Jag var på en föreläsning för ett tag sedan där man visade en bild av hjärnan och var besluten fattades under påverkan av stress. Är man tillräckligt stressad sätter reptilhjärnan in, men med något förhöjt stresspåslag är det det limbisksa systemet (könslohjärnan) som fattar besluten.
Jag tänker att det har med det här att göra.
På morgonen förbannar man sig själv för att man drack igår, aldrig mer.., å sen, trött efter en dags arbete, stressad etc så fattas besluten inte längre av den förnuftiga hjärnan. Eller för den delen inte heller när man har druckit något glas. Jag tänker att det är lite därför det är så svårt att både begripa själv och förklara för någon annan hur man tänker. Det är ju så att den förhoppningsvis kloka delen av ens hjärna fattar att man inte ska. Den delen som sedan har i uppgift att förklara varför. Om bara den delen fick bestämma så. Men man ”fuckar upp” hela systemet med den här substansen som också ger den där vilan, energin och välbehaget en stund. Dagen efter förstår man inte riktigt själv hur man kunde vara så inihelvete dum. För det är ju klart att man fattar. Det här tror jag är mer aktuellt för några av oss. Flera här har druckit på lust, för att få en kick, men vi har också den här massan som dämpar stress och press. Några säkert på både och, men jag tänker att det har betydelse och att det är en ond cirkel som behöver brytas. Kanske är det kampen mellan de här hjärndelarna som för dialogen i huvudet. Det är därför det är så viktigt att jobba förebyggande. Vila, äta, sova, andas… rätt del av hjärnan ska fatta besluten. Då agerar man precis sådär klokt och förståndigt och känner igen sig själv. Att förklara felvalen… ja, jag tänker att det är viktigt för att man faktiskt både kan förstå och förlåta sig själv, men det är inte så himla lätt att förklara eftersom den kloka delen vet exakt hur man borde tänka och välja. Om bara den fick bestämma.

Jag tycker att det är så intressant att läsa om det här. Jag har ju också befunnit mig i den situationen att jag fortsatt att dricka fast jag inte vill, trots att jag förstått att det är kontraproduktivt, men ändå… jag tror inte riktigt att det går att förklara i efterhand hur jag hamnade på andra sidan.
Jag var på en föreläsning för ett tag sedan där man visade en bild av hjärnan och var besluten fattades under påverkan av stress. Är man tillräckligt stressad sätter reptilhjärnan in, men med något förhöjt stresspåslag är det det limbisksa systemet (könslohjärnan) som fattar besluten.
Jag tänker att det har med det här att göra.
På morgonen förbannar man sig själv för att man drack igår, aldrig mer.., å sen, trött efter en dags arbete, stressad etc så fattas besluten inte längre av den förnuftiga hjärnan. Eller för den delen inte heller när man har druckit något glas. Jag tänker att det är lite därför det är så svårt att både begripa själv och förklara för någon annan hur man tänker. Det är ju så att den förhoppningsvis kloka delen av ens hjärna fattar att man inte ska. Den delen som sedan har i uppgift att förklara varför. Om bara den delen fick bestämma så. Men man ”fuckar upp” hela systemet med den här substansen som också ger den där vilan, energin och välbehaget en stund. Dagen efter förstår man inte riktigt själv hur man kunde vara så inihelvete dum. För det är ju klart att man fattar. Det här tror jag är mer aktuellt för några av oss. Flera här har druckit på lust, för att få en kick, men vi har också den här massan som dämpar stress och press. Några säkert på både och, men jag tänker att det har betydelse och att det är en ond cirkel som behöver brytas. Kanske är det kampen mellan de här hjärndelarna som för dialogen i huvudet. Det är därför det är så viktigt att jobba förebyggande. Vila, äta, sova, andas… rätt del av hjärnan ska fatta besluten. Då agerar man precis sådär klokt och förståndigt och känner igen sig själv. Att förklara felvalen… ja, jag tänker att det är viktigt för att man faktiskt både kan förstå och förlåta sig själv, men det är inte så himla lätt att förklara eftersom den kloka delen vet exakt hur man borde tänka och välja. Om bara den fick bestämma.

Tack för hejarop 🙏 ! Dag 33 idag, avslutas med ett bad och alkoholfri öl.

Godnatt 😴

Hejar på er alla!
Vad duktiga ni/vi är! Det är fasen inte lätt, ge inte upp!
Varje dag är en ny möjlighet att förändra sitt liv - kämpa på när det är motvind och njut när rullar på!
En dag i taget.
Varje dag utan är en bra dag!
💛🐯

@cthd Känner som du, det är en befrielse och en frihet att inte tänka på alkohol och att inte dricka. Så skönt!🌷💕

Läser igenom inläggen i min tråd. Det känns så nära och samtidigt så långt borta. Jag inser att jag har ju kommit en bit på vägen, även om jag har några snedsteg. Det här med att jag ville förändra mitt drickande, att alkoholen inte skulle ha / ta en sån stor del i mitt vardagliga liv. Dagarna flyter på och jag kommer på mig själv så här på kvällen när jag går in och registrerar min dag i alkoholkalendern att jag inte har haft varken något sug eller tankar på att dricka. Det glädjer mig så mycket, jag känner mig så himla mycket bättre, fri på något sätt.