Senaste kommentarerna i forumet

Sitter här och tänker att det vore fantastiskt spännande att träffa er forumvänner på riktigt IRL. Då dök idén om att man faktiskt skulle kunna ordna en träff upp. Fast då lämnar man sin anonymitet och det kanske inte är så bra? Och så blir det en grupp i gruppen av de som deltar på träffen och lär känna varandra. Kanske inte heller så bra?
Ni som vairt med på forumet ett tag, har det ordnats några träffar tidigare? Hur har det blivit i så fall?

Har lyckats förtränga att den helgen är så nära...
Vill inte alls delta i firande som jag brukar det här året. Föreslog särbon att vi skulle ta med oss tält och sovsäck och ge oss ut på vandring istället, men han verkade inte alls förtjust i den idén tyvärr. Han gillar och ser fram mot midsommarfirandet som det brukar vara, med vänner, mat och dryck till långt in på småtimmarna. Eftersom jag inte vill vandra ensam så är det väl festen jag får rikta in mig på också. Anar att det kommer att bli fler sådana tillfällen framöver, då det som lockar mig inte stämmer med hans önskningar. Kan inte riktigt se vart det kommer att leda framöver.
Din beskrivning av ditt och Lucas nya "vi" låter så fin. Hoppas utvecklingen mellan mig och min käraste kan gå åt det hållet också, men det finns nog en risk att det blir tvärtom.
Men en dag i taget...

Härligt att höra att gårdagen gick din väg. Det är skönt när det lyckas, det man föresatt sig.

Har lite dåligt samvete för att jag aldrig svarade på ditt inlägg i min tråd. Jag visste i ärlighetens namn inte vad jag skulle svara dig. Själv har jag lämnat tanken på måttlighetsdrickande i nuläget - blir man nekad att köpa ut från bolaget en lördag innan dom hunnit stänga känns avhållsamhet som den bästa vägen att vandra för min del. Men däremot kunde jag ha hälsat dig välkommen hit till forumet. Alltså, ursäkta mitt ickesvar till dig och varmt välkommen hit, Valeria!

/L

Efter Netflixandet blev det podden Serial om ett verkligt mordfall i Baltimore där en ung tjej blivit mördad och hennes 17-åriga fd pojkvän döms till livstidsfängelse för det. En reporter har börjat granska fallet 15 år efteråt och hittar mycket som går att ifrågasätta i den gamla utredningen och rättegången. Superintresssant och spännande!

Nu sitter jag i sängen och känner faktiskt små sprittningar av lust att göra något annat... Får se vad det blir när jag ätit frukost :)

Ha en bra söndag alla fina forumvänner!

Önskar dig en bra dag i dag, med eller utan netflixande. :)

Hur står det till i dag? Vet du, nu när jag loggade in här kom jag plötsligt på att jag drömde om toda pasa i natt. Jag sa det långsamt till nån. "Toda pasa". Lustigt, va? :)

Jag älskar att läsa berättelser från er som kommit så långt från alkoholen att livet blivit självklart helt utan.
Det är en sådan underbar inspiration.
Tack Anders!

Nej, jag vill inte fira midsommar i år med mina vanliga prissar. Det dricks flera dagar på raken. Men det är jag själv som utsett drickat som huvudnummer. Det är jag och ingen annan som tyckt att det här med att festa "lovligt" i dagarna tre eller fyra varit det bästa av allt.

11 veckor a-fri. Det var ett tag sen. Bara detta att slippa komma på att "shit, nu glömde jag börsen hos M" eller mobilen eller nåt annat. Att slippa det där jädrans kaoset. Kontoutdragen är tomma på poster från bolaget och taxi. Men det skönaste av allt är nog att vi har ett annat slags "vi" tillsammans, Lucas och jag, när jag är nykter. Jag försvinner inte in i min värld, som han brukar säga, och jag försvinner inte iväg till nån kompis eller ut på nån pub. Det är Lucas och jag som planerar helgerna nu. Inte alkoholen och jag.

Hoppas du vaknat till en ångestfri söndagsmorgon Valeria! Det är en tuff väg du valt - balansgången - men din beslutsamhet känns ända hit. Glad att få vara med dig i detta.
Kram!

Godmorgon alla nyktra, och onyktra, vänner.
När jag gick i behandling så sade en av deltagarna det som står i min rubrik.

Och jag själv tror att det stämmer lite.
Fortfarande så fokuserar/ser vi saker som vi har prioriterat i våra missbrukarliv.
Vi ser andra människor som dricker alkohol ute, de skrattar, umgås, och har jättetrevligt.
Kul för dessa......men vi måste hitta andra glädjeämnen i livet.
Och dom finns! Ojojoj...dom finns i massor!
Själv så upptäckte jag naturen omkring mig där jag bor. Nuförtiden går jag ofta på dagsvandringar i Skåne där jag bor.
Jag har också blivit mycket ödmjuk mot mig själv och andra människor. Och jag respekterar alla människor, oavsett religion och hudfärg.
Jag har med andra ord blivit pånyttfödd och jag tackar MIN högre makt ofta för detta.

Och en sak till......................jag vaknar alltid nykter och välmående.
En ny dag och mååånga nya utmaningar väntar!!

Jag önskar Er alla en riktigt trevlig söndag.
Er
Anders Månsson

Att sömnen ska bli bättre det ser jag fram emot. Nu blir det inte mycket till sova.
Ska nog börja cykla mountainbike, skulle vara kul att få upp lite flås igen efter flera år av självmisshandel med alkohol.
Som det är nu gäller det att ta en dag i taget och se varje morgon när man vaknar utan bakfylla som en seger i tävlingen mot sitt egna psyke

Alla andra gick också och bjöd in till efterfest och sa nej! Första gången i världshistorien för mig!!!

Har en kul kväll och känner inte att jag behöver vara medelpunkten och hålla igång alla. Minsta lilla det tar emot går jag till mitt hotellrum och behöver inte ursäkta mig för en enda j-l!!!! En bagatell för många men en stor känsla för mig!!! Kram alla forumvänner ! Ni är min eget spännande liv!

Är vid stugan, bara jag och lilla frugan...
Fortsätter och tar vid där jag slutade för ca två veckor sedan, det blir bra, men det slutar aldrig känns det som, ombyggnationerna...

Jo jag mår bra av det, det känns bra när man får skapa något, från idé till färdigställande.
Tur att vädret sög med kyla och lite surt regn, ingen vill vara ute när det drar kalla kårar efter ryggen.
Suckar och tittar ut över en bortglömd trädgård, har inte hunnit med den den här säsongen, den ser för jävlig ut i mina ögon, men det är ju som sagt...ur mina ögon.
Man sätter olika kriterier lite granna på vad man prioriterar, i år lägger vi mera krut på att försöka färdigställa inomhus, jo jag har nästa prio på husgrunden också....
Därför känns det som om det aldrig tar slut.

Lite kul hade jag också, när jag var på väg till dasset idag så fick jag igång två talgoxar som i stort sett försökte anfalla mig och sedan se ut att vara skadade, de måste ha ett bo i närheten och jag förflyttade mig några meter för att försöka ta reda på var de ökade på intensiteten i sitt varningsläte.
Mest troligen hade de ungar under takåsen på bastun, de stack ute lite pinnar ur ett hål vid takbjälken.

När vi igår var på väg ut så sade frugan i bilen...stanna!, vänd bilen och åk tillbaka mot längan med brevlådor, jag gjorde som hon sade och där under lådorna satt en liten rävunge på några veckor gammal högst och helt orädd snussade den runt i gräset efter något ätbart, äh men den var så söt så jag fick bita mig hårt i läppen för att inte kliva ur bilen och ta upp den i famnen för att ta den med ut till stugan, men dess mamma måste ha funnits i dess närhet.
Vi hade en halvtam rävunge vid stugan för ett tiotal år sedan som kom varje gång vi startade grillen, den visste att jag alltid stack till den en liten köttbit eller korvsnutt när det började lukta grill, den tog maten direkt ur handen på mig, men en av de bofasta satte en hagelkärve i den när den började bli allt för orädd för människorna.
Tråkigt när jag till en viss del hade ett ansvar för detta, men det var en underbar tid, kommer aldrig att glömma den.

Har vid flera tillfällen på sistone funderat på att omvärdera mitt förhållande till alkohol och rökning.
Senast nu för ett par timmar sedan när jag fick en sprängande huvudvärk som inte gick att lösa med huvudvärkstabletter, tänkte att jag vet nog vad som skulle kunnat ha lindrat den värken, men tog sedan mitt förnuft tillfånga.
Samma sak under dagen då jag behövde en bra anledning till en liten rökpaus men utan att röka, kanske en av det feta garrarna i humidoren skulle kunna avhjälpa det.
Men minns att för fem år sedan så var det precis samma trälåda som fick mig att börja röka igen under dryga fem år, så det kändes inte lika lockande längre.
Läskigt hur drogerna försöker underminera mitt undermedvetna, och hur jag trots 7 och ett halvt år fortfarande kan känna av kroppens hemliga små viskningar.

Det är läskigt, men jag har ändå valt att lägga mig i soffan framför teven på kvällen med min blixtrande huvudvärk, och lipar till kroppens hemliga signaler.
Jag är starkare än den, och står ännu en dag på prispallen över alkoholmissbruket och rökningen.

Jag vet hur det går om jag faller till föga för mina inre demoner, jag kommer att bli fången åter igen....
Tittar ut genom fönstret på en dunkelblå himmel, det blir inte mörkare än så här trots att klockan är snart halvtolv på natten, ett par veckor till, sedan blir det mörkare igen.
En sak jag inte skulle ens ha tänkt på om jag hade druckigt ikväll, man får vara tacksam för de små sakerna, men som skulle ha känts så stora om jag inte fått uppleva dem.

Att vara nykter har sina fördelar, men det tänker man ju aldrig på när man dricker...

Berra

Bra jobbat, KjellGW! 14 dagar är en bra bit på väg. Så småningom släpper det fysiska suget sitt grepp, sömnen blir bättre osv. Så, håll ut nu. Senare kan det komma en period, då man känner att det direkta suget efter alkohol har minskat och att man därför tror att man kan dricka igen. Varning på det, för det kan man vanligtvis inte. Lycka till nu och förstärk dina framgångar med att göra något mer positivt. Exempelvis börja träna regelbundet, ifall du inte har gjort det tidigare.

Strongt jobbat. Och så klokt resonerat här nu i ditt senaste inlägg.

Fin lördagkväll på dig!

Jag tänker vara och kommer att vara nykter i midsommarhelgen. Den helgen kommer jag då att fira både midsommar och tre månader a-fritt. Så gör jag. Alla som vill är varmt välkomna att hänga på!

Tack.
14 dagar sedan sista droppen intogs idag. Känns bra. Men jävlar vad tufft det är. Var nära att halka dit igår. Tänkte att "bara en öl" fixar jag väl. Men jag tänkte efter både en och tio gånger. Jag känner mig själv. Jag klarar inte av att bara dricka en öl. Inte än, jag hoppas jag en dag kan klara av att dricka måttligt i gott sällskap och kliva upp fräsch dagen efter och kunna tänka att fan vad roligt det var igår. Men än så länge är det lång väg tills dess.

Har varit a fri i sex dgr..druckit i smyg och jag och min man drack ofta fint rödvin..då känner man sig inte som en alkis..började för åtta månader sen med ångest,stress ..varit sjukskriven sen dess..inte talat om för läkare mm.
om mitt drickande..men efter förra helgen med tjejgänget i Skagen med sprit dygnet runt fick jag så mycket konstiga känslor i kroppen.väckte min man och erkände att jag druckit i smyg..har fortfarande ryckningar mm.i kroppen..har inget sug efter vinet utan väldigt orolig att jag skadat hjärnan..är det någon som vet hur länge man känner sig så konstig?är glad att klarat mig hittills .och ska fortsätta så..nu är eldprovet på onsdag då vi ska ha 50 pers på studentmottagning..många vänner som dricker vin..på normal nivå..jag ska inte ta något..men snälla om någon vill dela med sig av det konstiga,gungande i huvudet....

Det är midsommar om ett par veckor. En lång drickarhelg av tradition. Vem här har målet att fixa midsommarhelgen nykter? Jag räcker upp en hand och klämmer i med ett rungande "Ja, tack gärna!".

Känns lite nervöst inför midsommar faktiskt. Vi har inte spikat nåt än, men jag vet vilka som brukar höra av sig och hur det brukar bli. Det är drickat, förstås, som är huvudnumret och det lockar inte alls att umgås med dom vanliga prissarna. Skulle vilja hitta på nåt helt annorlunda i år. Nåt uppbyggligt och rogivande.

Det är jag tacksam för. Hade världen sug nu när kvällen kommer och solen ligger på altanen.

Och ha det så trevligt. Njut av solen - här hällregnar det. / FM

Har druckit en del a- fritt vitt vin på helgerna sen jag bestämde mig för att nu är det finito på ett tag med a. Det a- fria har jag köpt i affär för att slippa gå till systemet. Jag har faktiskt sett fram emot kvällen och mitt a- fria. Och vad händer? Kommer till affären och finns inte EN flaska kvar. Och vad är min första tanke? "Jag hinner på Systemet." Där slog autopiloten på direkt men nu har jag börjat betrakta mina tankar på ett annat sätt. Irritationen jag kände sjönk undan och jag kunde fråga mig själv om jag verkligen måste ha vin i kväll? Svaret var nej och det kändes faktiskt helt ok. Så vad mycket vi gör av gammal vana. Snart har jag uppnått det mål jag satte när jag började: Inte en droppe före miidsommar. Längre kunde jag inte föreställa mig då. Det kan jag nu.

i avvaktan på kvällens fest, som ska bli måttlig. På onsdag är det en familjetillställning med en hel del A, dock inte för mig som ska ta antabus på må morgon. Jag kan helt enkelt inte riskera något på onsdag. Men nu känns allt ok.

Det du säger stämmer säkert, men du har också genomgått en enorm omställning. Det är rent fysiskt tungt att sluta dricka, för att inte tala om allt det psykiska. Jag tror de allra flesta har gått igenom en liknande period, som du har nu. För mig var den förknippad med en förkylning, så jag kunde skylla mitt mående på det, men så här efteråt tror jag där fanns mycket mera än något litet virus.