skrev konstnären i Ångest o rädsla i drivor!
Underbart att du gick dit. Du är riktigt modig.
Kram Konstnären
skrev konstnären i Jag lät det gå alldeles för långt
Helt klart är alkoholen ångestdämpande men i förlängningen ökade bara min ångest mer och mer. Till slut var det outhärdligt.
Ser nästan varje dag tllbaka på mitt dåliga usla liv, det var inget liv det var en ständig jakt. Stressnivån låg p topp.
Har nästan helt slutat försköna alkoholen som jag ville göra i början. Finns bara kalla fakta, förnedring, ångest oro, en kropp som
ropar på hjälp.
Håller med dig känslan att vakna utan smaken av rutten råtta i munnen är guld värt.
Ha det bra du är strong
Konstnären
skrev konstnären i Fy fasen för alkohol
Ja du, hur hanterade jag det. Jag hade mitt framför näsan då min man drack stora mängder. Torg och lyfte ett glas, men hejdade mig.
Det där tänket, man måste flytta fokus till något annat när man känner den där deppigheten och tristessen. Jag jobbade hela tiden med det
och gör fortfarande fast i mindre utsträckning.
Bara tänk att du får den gåvan att vakna pigg och utvilad utan en klump i magen.
Du klarar det, tänk på vad du har nu och vad du lätt kan få om du följer rösten.
Tror på dig
Konstnären
skrev konstnären i Håll min hand
Bra kämpat pion. För mig 3 till 4 dygn. Jag tycker du är jätteduktig, nu kan det bara bli bättre.
Kram Konstnären
skrev anonyMu i Håll min hand
Minns inte exakt när lugnet kom, står nog i min tråd. Men plötsligt var all ångest borta och jag kände mig som en filbunke. Inget kunde rubba mig. Nu är det ju tyvärr lite så att när den första nykterhetseuforin har lagt sig, så börjar vardagen poppa upp. Det är då det är dags att börja leva på riktigt som nykter.
Ha en fin dag!
skrev anonyMu i Fy fasen för alkohol
Ett inlägg från hjärtat som andas hopp och tillförsikt!
skrev Pion i Håll min hand
Vickan o lilleper, jag ska fortsätta kämpa. Åker tillbaka till stugan på fredag. Nu måste jag resa i jobbet.
skrev Incognito_66 i Jag lät det gå alldeles för långt
Snacka om moment 22.
Produkten botar och ge ångest. Låter nästan som den perfekta affärsidén. :-)
skrev LillPer i Håll min hand
Pionen! Jag läser om din kamp och kan bara säga att du är stark och har härlig vilja!
Du kommer fixa detta.
Lugnet kommer men som Vickan sa så är det olika för oss alla.
Jag tror spontant efter några dagar, 3-4 kanske så börjar det ske saker och det vänder ganska raskt. Man börjar må mycket bättre.
Ät mycket frukt o grönt och nyttiga lätta grejer, ut i luften, rör på dig, ansträng dig lite och svettas.
Det funkar för mig och för många andra vad jag vet.
Jag följer dig Pionen, häng i!
LillPer
skrev LillPer i Vägs ände.
Vickan, vilken glad överraskning!
Rastlös och ingen hemma brukar betyda ett springpass in bland träden för mig också. Väl hemma igen så finns det oftast någon där, förutom katten, och man mår så mycket bättre, eller hur?
Du, jag har GLÖMT meditera idag! Fast jag gjorde något som påminde om meditation. Nåja, jag målade klart mina fönster och började spackla på en köksdörr! Hahaha!
Vilken meditation va? Grejen är den att jag tänkte inte på ett dugg annat än att måla, lååånga jämna drag med penseln, låånga drag.
Som när jag klipper gräsmattan tänker jag; Klipp, klipp, klipp.
Skämt åsido, jag hade en hektisk dag framför dator och telefon med flera upprörda samtal och email. Ibland, eller rättare sagt ofta så är det vissa, mycket få medarbetare som inte klarar samarbeta eller bestämmer saker utan att förstå vad konsekvenserna blir.
Jag har en sådan antagonist här på firman. Vi förstår helt enkelt inte varandra. Jag förstår givetvis att han är otroligt inkompetent och borde aldrig fått den positionen han har. Han lägger sig i saker som han inte ens ska ha en åsikt om! Jag blir så förbannad! Han är en sån mes och kan inte kommunicera! Jag blir så förbannad!
Fattar ni!
Nu har jag under dagen brottats med dessa känslor och det finns definitivt ingen offerkofta på överhuvud taget. Det börjar inte bra efter semestern. Till min undsättning kommer till slut min chef och ger denna plastchef, just det plast, en tillrättavisning via email, som han inte svarat på ännu. Han är på väg att rasera/avfärda ett halvårs jobb från min och några kollegors sida på grund av att han påstår sig inte ha fått information om vårt projekt. Han fick en lång härlig skrivelse i februari angående hans åtaganden och ansvar. Den var det väldigt skönt att maila igen efter att han varit otrevlig och arrogant som vanligt. Nu tystnad.......tills i morgon då allt brakar loss igen. Har han gjort något fel? Aldrig. Be om ursäkt? Aldrig.
Vart vill jag komma med detta, varför berättar jag?
Jo, jag är upprörd och det normala för mig har alltid varit att JAG ber om ursäkt och tänker att det måste vara JAG som gjort fel. Kryper till korset, gör en pudel och blottar strupen. Skyll på mig, jag tar skiten.
Nu är jag färdig med den biten, helt otroligt jävla färdig med det. Så nära har det varit att jag skrivit ett riktigt vasst meddelande till honom nu ikväll, men sansat mig och inväntar morgondagen för att ta det på telefon. Varför ska man vara trevlig och hela tiden försöka lösa saker om den andra parten är ett riktig oförstående A - hål?
Färdig med det en gång för alla.
KRIG.
Pust, nu måste jag andas och lugna ner mig, andas i en påse just nu.......skojar. (Precis som de gör på film när någon hyperventilerar) Har aldrig fattat den grejen men det ska funka säger de lärda. Testar det i morgon samtidigt som jag mediterar kanske?
Nå, hade jag nu inte bestämt mig för att vara en nykter LillPer hade denna vecka och dess händelser slutat i en helg med lugnande dryck fredag och lördag. Frugan o jag hade suttit på terrassen efter jobbet och pratat om just jobbet och dessa MÄNNISKOR!
Det har jag definitivt ingen lust med, det är så energislukande och destruktivt. Helt klart bättre att skriva av sig här och sedan släppa det. Ingen annan knäppis ska få förstöra min dag eller kväll. Det sitter i mitt eget huvud. Hur jag tänker. Vi kan troligen välja att inte tänka på det som gör oss olyckliga eller väcker onda känslor. Det krävs träning men jag är övertygad om att det går.
Man blir vad man äter och man blir troligen även som man tänker.
Okej Vickan och alla andra kämpar där ute, nu går jag till bädden och hoppas på en bättre dag i morgon. Denna dag har trots allt inte varit dålig alls, bara upprörande vissa stunder. Jag kommer troligen skriva lite om dagen i morgon också. Reflektera lite över vad som sker runt omkring och inuti mig nu när det gått ganska exakt 70 dagar sedan min sista drink.
Yiiihaaa!
LP
skrev Vickan69 i Håll min hand
När lugnet kommer om du menar lugnet från värsta abstinensen verkar för det flesta infinna sig mellan 4-7 dagar. Sedan finns en annan rastlöshet och svängningar i humöret som många av oss kämpar med till och från men det blir ju hela tiden bättre ju längre tiden går.. ;-)
Kanske bättre i sugan? Har du berättat hemma? Hoppas du tog en varm dusch och kröp ner i sängen.
skrev Ebba i Det där beslutet
Ja jag härmade Calle men det passar ju perfekt att skriva just så :)
Sov gott och dröm något kul!
skrev Ebba i Det där beslutet
Bra jobbat Promille.
skrev Vickan69 i Jag lät det gå alldeles för långt
I ett annat sammanhang för några år sedan sa jag att jag hade en för hög alkoholkonsumtion. Och då sa hon att det finns ingen medicin och inget annat som lindrar ångest och oro så effektivt som alkohol! (Bieffekterna är ångest och oro bl.a.) men det jag förstod då är varför så många självmedicinerar med A och vilken stark kraft den har på oss med den effekten. Det är lätt att vilka ha mer för att känna det där lugnet...
Vad härligt att det går bra för dig! God natt
skrev Calleqwerty i Ångest o rädsla i drivor!
Grymt av dig!
Jag var på väg till AA för ca1år sen men backade ur i sista sekund, ligger 5min gångväg från mitt hus... Men jag har bara hört positivt om det och det hade varit grymt att få uppleva det.
skrev Ebba i Ångest o rädsla i drivor!
Kom ihåg att du är värd att må bra!
skrev Calleqwerty i Det där beslutet
Bra jobbat Promille.
skrev Ebba i Ångest o rädsla i drivor!
Vad jag blir glad!!!
Fantastiskt att du tog dig dit.
AA är så bra, återigen: jag hoppas att flera vågar prova och prova igen om första gången inte kändes bra.
Möten är alltid olika beroende på vilka som är där.
skrev Vickan69 i Ångest o rädsla i drivor!
Du är starkare än du tror. :-) vad glad jag blir att du åkte. Tror du är inne på ett riktigt bra spår nu...
Tre dagar fixar du!!
Kram
skrev Promille i Det där beslutet
Överlevt kvällen. Nu trött som attan. Tack för dina tankar Ebba!
skrev Nicolina i Ångest o rädsla i drivor!
Det värmer otroligt! Å att känna att jag inte är ensam. Jag gick på mötet idag! Kan knappt fatta det själv! Blev till att köra 14 mil men det var det verkligen värt! Så ödmjuka människor. Jag är som sagt blyg o trodde aldrig jag skulle våga säga nåt. Men de ägnade stor tid att välkomna mig o alla berättade sina öden för mig å jag kände sån trygghet så jag delade lite av mig av bara farten! Ja, varför dömmer man alltid sig själv hårdast?! Det kommer nog ta några dagar för mig att smälta det här. När jag satt där kändes det som jag kom till insikt att jag faktiskt är alkoholist. Det ordet känns så otroligt laddat. Å jag blev så trött i själen o ville bara gråta. Jag som aldrig gråter inför andra! Men skönt! Så nu börjar väl en lång o tuff resa!! Imorgon blir dag nr3. Inte mycket men bättre än ingen. Tack för er fina stöttning! Nu kämpar vi!!
skrev Vickan69 i Nya tag
Och hoppas att du får en skön sömn och en riktigt bra dag imorgon då du kan känna att det verkligen var värt det!
Nattkram
skrev Vickan69 i Fy fasen för alkohol
Håller med Muränen, även om jag inte haft så lång vit period men en första lång semester både i Sverige och utomlands har jag hunnit med och jag upplevde verkligen alla dagar och utflykter. Lite Depp ibland på restaurang då jag hemskt gärna ville ha vin, men annars bara fördelar. Humöret, orken, kreativiteten, närvaron och vilan var bättre.
Skitbra av dig. Vi är många som har det bra i livet och råd att dricka fint och mycket tills vi inser att det spårat ut. Känner igen mig hur jag handlade och planerade det här sista halvåret. Drack tills jag "försvann" hemma och som för dig blev det nötter och annat som slank ner så den i övrigt hälsosamma och slanka diet jag höll resulterade i viktökning och pluffsighet, gulrödasprängda ögon mm. Usch! Det gick så långt att jag drack en hel vecka som besatt och veckorna innan hade jag ofta tänk att jag kommer att dö, jag har ihjäl mig. Jag har ett bra liv annars och älskar mina tre barn, så varför i h-te gör man så? Det bara hände något i huvudet efter de där första goda glasen och sedan fanns inga spärrar kvar. Alltid tålt alkohol väl och stora mängder utan att det märktes men nu var det minnesluckor och handla fina viner mitt i veckan på ett annat bolag på väg från jobbet...
Det var efter det, en söndag jag började. På morgonen hällde jag ut de rester som fanns kvar (gömde ofta lite för min man) och har sedan dess inte druckit en droppe. Lätt, nej men djävligt skönt! Mörker mer och mer av fördelarna och det har bara gått fem och en halv vecka.
Låter som du, liksom jag, bestämt dig på riktigt och då klarar man det mycket bättre men inte är det lätt. Jag kände och känner ii korta stunder en slags sorg. I början lite deppig, uppgiven med saknaden av kicken/fixen i olika sammanhang. Vad ska jag nu se fram emot liksom. Men det är ju det som är det sjuka, att leva utan är normalt. Början på en resa där hjärnan ska programmeras om och bli mer som den var, helt enkelt.
Tränar när rastlösheten och tomheten kommer över mig. Bra medicin och hjälper ju även kroppen med reparation, styrka, endorfiner och viktnedgång ;-)
Jag är också inställd på att det tar tid.... Att ställa om mina tankar och associationer med A kopplat till olika situationer.
Se det som ett kul test, en utmaning. Vad kan du nu hitta på på semestern. Vad gör de där andra som inte super på semestern. Jo, en massa äventyr och upplevelser som de planerar och företar sig när vi ligger bortdomnade i solstolen eller sängen. Och de minns alla sina upplevelser. Barnen kommer att gilla sin närvarande förälder när du kommit en bit och mår bättre. Att göra HALT och kolla om man är hungrig, trött, törstig, eller upprörd/arg/ledsen när suget kommer är bra, tycker jag. Såg någonstans här på forumet. Att bestämma sig att idag är jag nykter och tänka på att man aldrig ångrar en nykter dag hjälper mig också.
Förlåt om mitt inlägg tog stor plats i din tråd, men blev inspirerad att skriva allt detta ;-)
/Vickan
skrev Zelda i Ångest o rädsla i drivor!
Hej Nicolina,
Ja, ångest är verkligen så,jobbigt, vad man sagt och gjort. Men tänker också, att som du är rädd för just nu, att du ringt på hos grannar och varit full, att om någon ringt på hos mig full, hade jag inte blivit sur eller sett ner på dom efteråt. Försök tänka snällare tankar om dig själv, alla gör fel som man ångrar, på ett eller annat sätt. Bara försöka göra kommande dagar bättre. Är själv ny här på forumet, 4 dgr nu för mig. Och för mig är det likadant, dagarna efter man druckit, är man så bestämd, men efter ett tag börjar man dividera med sig själv om man ändå inte kan dricka lite grann. Men för mig har forumet hittills hjälpt väldigt mycket, dels att förlåta sig själv, vi är många som gjort massa dumma grejer i fyllan, dels bli peppad av andras beslutsamhet. Önskar dig allt det bästa!
Blir oxså förbannad, vilken jävla psykolog. En sådan tönt, och han ska vara psykolog. Har ni ingen beroendemottagning, dit brukar man
få komma fort.
Konstnären