skrev Maria42 i NU får det faaan vara slut!!!!!!

Tack för att du bryr dig om och engagerar dig i hur jag mår. Har även funderat över hur det är med dig, ser att du inte är lika aktiv här. Varför är det så?, ser i dina inlägg att det inte verkar funka med helvitt, känns det jobbigt att det inte funkar eller är det ett medvetet beslut av dig?

Med mig är det faktiskt rätt bra nu, går på en behandling mot h-värken som verkar fungera. Har ffa mer värk än vad man ska ha men det är inte varje dag nu, oerhört skönt.
Tränar flera ggr per vecka och prioriterar just nu mig själv och att jag mår bra, kanske egoistiskt men jag känner att jag behöver det. Jag måste göra saker som jag mår bra av för jag vacklar i mitt tänk ibland vad gäller nykterheten. Om 11 dagar har jag varit nykter ett år, tänk om detta året har lyckats förändra mitt tänk vad gäller drickandet och att jag nu skulle klara att dricka någon gång ibland, och så får jag inte ens prova för Gestapo här hemma.

Så går mina tankar ibland, men oftast är jag nöjd och glad över min nykterhet och tycker att det är skönt att aldrig numera vakna bakis med ångesten hängande över mig och desperat försöka minnas vad som hände kvällen innan. Jag minns varje kväll och behöver aldrig ha ångest över det och det är en oerhört stor vinst. Så varför kommer då tankarna om att jag kan nog dricka nu. Varför är det så viktigt att kunna göra det ibland när det här året har varit så bra?, tja jag vet inte, har inget bra svar på det.

Godnatt och Kram!


skrev vill.sluta i Maria

Allt?
Från sprit, till huvudvärk med undersökningar, till gubben som kanske inte alltid drar åt samma håll, och barnen som märker av att det sker förändringar till hur du mår?
Hoppas du är medveten om att alla dessa förändringar du gjort med ditt liv är för din skull.

Du har själv gjort ett val för att du skall må bättre.
För dig, din familj.... Ja alla!
Jag har från dag ett alltid tyckt att du sagt rätt saker, du har brytt dig, engagerat dig.
Youre the number one you know!
Skönt att huvudvärken inte var tumör, men illa att den kvarstår!
Även om jag tonat ned med skrivandet så finns jag här, läser och lyssnar mest.
Du berör, hoppas du vet vilken fantastisk tjej du är.
Skickar lite possetiv energi så du klarar vardagen.
hopptas det blev bra igår med döttra mi (stigsdotter)
Ha det bara BÄST nu hjärtat! <3
/A


skrev mulletant i Filosofiska rummet

städväder... sveper över här också och slänger upp dörren mot trädgården.
Slänger in en dikt också - en som passar alla som lever i uppbrottstämning :)

http://www.youtube.com/watch?v=sSDe6tT6Kpc

Väl bekomme / mt


skrev mulletant i Att ta ett steg i taget

imponerad! Kloka, härliga kvinnor!
Kram på er - ni har all anledning att vara mycket stolta!


skrev Putte72 i Här är jag - äntligen.

Livstecken...
Jag lever.
Har famlat...smärre livskriser...handlar mindre om alkohol än att lära mej lyssna på kroppen.
Sova bättre.
Stressa mindre.
Ni har hört det tidigare.
Men mår ok.
Snickrar och pusslar och försöker.
Jobb och vardag. Barn och ansvar.
Vet inte om jag får ihop det.
Men försöker. Ibland stark, ibland ingenting
Skulle nog kalla mej blottlagd. När jag inte dricker (oftast aldrig längre) känner jag mej...oftast oinspirerad.
Väntar in våren och någon slags inspiration.
Tack för att ni kommer ihåg och frågar!


skrev Maria42 i Att ta ett steg i taget

Vet att ett glas inte kommer att räcka, men spöket visar sig då och då spec nu när det är ett år snart, får någon konstig känsla att det borde man "fira". Diskuterade det med Stigsdotter och när vi pratade så blev det så tydligt att det inte skulle gå, jag vill ju inte ha ett glas....
Är imponerad av er tjejer, vilken resa vi har gjort!
Kram


skrev Maria42 i Div åsikter eller...?

Så var det för mig med, känner helt igen det du beskriver.


skrev PersonligaPersson i Personliga Persson satt en morgon vid frukostbordet...

Bra att få stöd och bli peppad!

Hm, ska jag först lyssna på musik och bli lite nostalgisk, och sedan se film. Eller ska jag göra tvärt om?


skrev santorini i Personliga Persson satt en morgon vid frukostbordet...

att du är övertygad nykterist i ensamheten. Det känns som ett tufft läge för dej men var stark, inget blir bättre med alkohol i kroppen. Det är bra gjort.


skrev santorini i Att ta ett steg i taget

att du förändrat ditt liv och blivit så stark! Sann mot sej själv, det är ledorden. Jag känner också precis som du vid tanken på alkohol; skulle jag pröva så åker jag dit direkt. Jag har ingen lust eller begär nu men vid tanken på alkohol så vet jag att ett glas aldrig skulle räcka och att det är nykterhet som gäller. Jag hoppas vi alltid kommer att ha den känslan kvar. Så länge jag känner så behöver jag inte kämpa.


skrev Tilde i Det här är höst trollet..

Saknar dina tankar här, bara så du vet.
Tilde


skrev PersonligaPersson i Personliga Persson satt en morgon vid frukostbordet...

Kvällarna känns jobbiga. Ensamheten kommer krypande, och då släpper man garden, blir lite desperat. Sabbade det läge av jämvikt vi hade när jag skrev till frugan (de är bortresta över lovet) och frågade om vi inte skulle lugna ner det hela lite. Snacka lite och se om vi inte skulle börja med att flytta isär, sen ta det där med att skilja sig. Patetiskt, jag vet, men då kändes det som en rimlig grej. Hon var så klart fast bestämd att skilja sig, vilket ju är det rätta, men nu känner jag plötsligt den där unkna känslan av att ha blivit dumpad. Gamla minnen från tidigare förhållanden poppar upp, otrohet och skit. Fast det är ju bara känslor, det gäller att inte agera på dessa. Så till ikväll har jag bullat upp med lite choklad och gott bubbelvatten. Tänkte se en film och inte grubbla ner mig med ensamhetstankar. Se tiden an, acceptera att det är jobbigt att skilja sig, även när det är det rätta. Hålla höjd, behålla integritet.

Har inte ens varit sugen på den alkoholfria ölen som stått i kylen sedan helgen. Jag dricker inte, jag är nykterist! (Vilket är något jag i princip kommer att kräva av nästa kvinna jag träffar.)


skrev Tilde i Är så trött...

du är kanske här ibland, skulle vara fint med ett livstecken från dig!
Tilde


skrev kalla i Att ta ett steg i taget

Jo S-dotter det blev lägenhet, gården har vi hyrt ut på 5år. Mycket blandade känslor men jag vet att jag valde rätt, hade inte kunnat göra något annat val.
Tror att jag hade gått under annars, men visst känns det ensamt ibland och allt är lite krångligare. Är värre för er som har små barn, men allt löser sig om man är sann mot sig själv.

Var väldigt rädd att jag skulle börja dricka igen, men när spöket kommer flaxande så klappar jag till den med kvasten :D Vet ju att om jag prövar så åker jag dit genast och den rädslan har hjälpt mig mycket.

Många kramar//Kalla


skrev santorini i Div åsikter eller...?

Ångest fick jag alltid på morrontimmarna när jag druckit för mycket och över vad jag eventuellt gjort kvällen innan. Om jag pratat med nån i telefon och glömt det osv. Helt klart kopplat till dåtid och nutid, kanske även framtid förstås i viss mån. Skuld tycker jag är när man vet att man gjort nåt, vet vad man gjort och sen kan man få ångest för det naturligtvis. Det är samma sak med skam, absolut. De tre går hand i hand och är intimt sammankopplade i mitt fall med mitt alkohol(miss)bruk. Alla tre kan jag fortfarande ibland känna av när jag tänker på det som var. Men sen kommer tacksamheten och lättnaden för att den tiden är över.


skrev Adde i Div åsikter eller...?

en kommentar som en vän skrivit på annat forum :

Skuld - är kopplat till dåtid. Skuld för det jag gjort eller inte gjort.
Skam - är kopplat till nutid. Skam för varandet eller icke varandet.
Ångest - är kopplat till framtid. Ångest inför något som komma skall.


skrev vill.sluta i 40 årig mamma, dricker i smyg, har gått för långt! Måste sluta!

Hoppas att allt är bra med dig!
känn dig INTE sämre eller mindre än "de duktiga"
Vem vet hur "bra" vi alla igentligen är?
Jag kan bara tala för mig själv, och det är som det är........
Om jag säger såhär, öl är gott, vin likaså.
Men man får ta sig ikragen ibland.
Viljan finns, men inte alltid orken att stå emot.
Så är det för många härinne kan man läsa i flera trådar.
Du behövs, vi alla behövs!
Kram på dig vännen, nya friska tag.
Tänker på dig!
/A


skrev Nynykter i Dompa!!!

Jag gillade det där med att "Fröken bestämmer och det känns bra"
Hehe.
Frk


skrev Tilde i Jag vill slippa tröstevinet och hitta tillbaka...

hmm... blev tagen, du klev liksom rakt in i mitt rum, med orden riktade till mig. Orden du skrev är precis rätt och jag tänker att du läser mig.

Santorini, jag vill verkligen fånga dagen, jag är i hårt arbete när det gäller detta :)

Tack båda...


skrev santorini i Jag vill slippa tröstevinet och hitta tillbaka...

det är bara sej själv man kan ändra. Uttrycka sin önskan om förändring och hoppas att den andra vill vara med. Annars får man ta ställning till hur man ska göra. Nu har vi kanske förändrat det vi kan? Slutat dricka. Det ger oss utrymme till utveckling. Vi kräver mer nu än att bara låta tiden gå. Jag känner oftast en lycka över de fantastiska möjligheter till förändring som jag fått för egen del genom att bli nykter och acceptera att jag är alkoholist. Det kan ju kännas för jävligt ibland att det har tagit så lång tid att komma till insikt men det faller under första raden "acceptera det jag inte kan förändra". Gjort är gjort och nuet är det som gäller. Här idag kan jag göra skillnad. Fånga dagen.


skrev Paron i Helg Alkis

Kul att du kommit till beslut om att ta jobbet Dompa!
Det är nog så att det är bara att tagla på. Men det är just det där när det blir lite dricka av så blir det gärna mer en ett glas/ burk/ flaska kan lätt bli 20 kalla!
Det som är jobbigt är när man kommer på sig själv.
Men men det är bara att vara vaken och känna igen situationen!
Läste i din tråd när ni sov på stranden, måste ha varit en härlig upplevelse.

Kämpa på!

//Paron//


skrev mulletant i Dompa!!!

era barn har - Lovechild och Strawberry. Vad heter Lillkillen på kärleksspråk?
sign: nyfiken


skrev mulletant i Dompa!!!

mera kärlek och ännu mera kärlek, så kommer folkvettet av sig själv.
Astrid Lindgren


skrev Stigsdotter i Jag vill slippa tröstevinet och hitta tillbaka...

...apro på förändring i relationen. Jag har så sakteliga kommit till ordentlig insikt om att det är bara mig själv jag kan förändra. Jag kan önska förändring hos någon annan men om den personen inte vill det själv så måste jag återigen gå till mig själv och ställa frågan om jag accepterar läget som det nu är. Att ta ställning för någonting och stå för det är något jag lär mig nu, att välja istället för att bara låta tiden gå. Kan jag acceptera att ha det så här? Ser jag någon förändring?

Bara en tanke som dök upp här, önskar dig såklart lycka till med din förändring hoppas ni får det bra! Här får jag nog också ta och skriva ned sinnesrobönen:

"(Gud) hjälp mig att acceptera det jag inte kan förändra; ge mig mod att förändra det jag kan; och förstånd att inse skillnaden."