Senaste kommentarerna i forumet

Får man kalla tre 40-60 kvinnor för flickor? Damer kanske? Änglar? Hur som helst så värmde era ord. Ni tror på mig...ja, men då får jag ju inte svika. Varken er eller ongar. Bara traggla på.

Gårdagskvällen var hemsk. Lillkillen bara grät och grät. Han är så mammasjuk. Jag sa att om han verkligen menar allvar så får vi ta itu med det. Kolla om han kan flytta till J, kolla om hon vill/kan nyktra till. Men det vill han inte heller. Nej, alla ska bo tillsammans! Han är nästan elva år och jag tycker att han borde se att det inte kommer att hända. Det säger jag inte...men till slut exploderar Strawberry och säger de saker jag tänker rakt ut. Dramat bara ökar...

Det hemska är ju att i natt åker jag och storkillen iväg. Känns som jag sviker...backar ut. Får se vad jag kan göra idag. Nu sover min lille pojk i min säng. Somnade med tårvåta kinder. Jag känner att jag misslyckas så katastrofalt i min föräldraroll. Men jag kan inte leva enligt hans önskemål. Självisk? Kanske...men även självbevarelsedrift. Jag vet att jag inte klarar av de svenska vintrarna. Jag kan inte flytta dit igen. Jag vet att kommer att supa då.

Ska ringa svågern lite senare och spåna. Kanske kan vi lösa detta? Kanske kan han bo där ett tag. Samtidigt som mitt hjärta inte vill släppa iväg en onge. Och jag är rasande på J...hur kan hon ringa och hetsa ongen. Hon vet lika väl som jag att vi aldrig kommer att bli ett par. Dessutom är hon ju nyförlovad. Ändå säger hon att "det är pappa som inte vill". Jag skiter totalt i vad hon gör mot mig men när hon går på ongar då tokar jag ur.

Nu blev det jävligt neggigt. Men vad ska jag skriva? Att allt är hunky-dory? Nykter är jag iaf. men nu sitter det tight. Tänker precis fel...vet att jag bara ska dricka när jag mår bra. En liten sate sitter dock på axeln och viskar. Men jag vägrar lyssna...för mycket att förlora. "Unnar" mig en cig istället.

Ska nog surfa omkring här lite och läsa anhörigtrådar. Få lite perspektiv på mitt eget trams/lidande. /R

Så spännande det känns att ni ska träffas idag. Kan du Stigsdotter hälsa från mig - att ni betyder så mycket! Ser fram emot att höra (läsa:) hur det var att träffas. Kramar / mt

Med gubbarna i bilen. Igenkänningsfaktorn är hög...allt var så annorlunda när man var barn och tonåring. Min farsa brukade skicka mig till kiosken för att handla cigg åt han. Idag får inte en 7-årig knatte köpa dylikt. Lite på gott och ont tänker jag. Är det verkligen ngn som på allvar tänker sig att en 7-åring kommer att röka? Jo jag vet...det händer.

Rosita! Vad hände med den? Finns det kvar? Nej vi tillhörde verkligen inte generationen som fick sina föräldrar att hålla upp/backa. Min farsa skulle bara ha dragit med mig på after-work. Det är lite underligt att förändringen till vad som är ok gick så snabbt.

Tvivlar på att din fru är en "ful fisk". Det lilla du har beskrivit låter ju helt ok. Njut av henne och dina nyktra dagar. Skidspåret... Läste om att skidåkare ofta får hjärtproblem, fast det får nog alkies också. Vart ville jag komma där? Jo, träna inte för hårt ;-). Vi vill hu ha dig kvar! /R

Kan dessvärre inte trea mig till konventet.
Skrev i Stigsdotters tråd att jag gärna tr äffat henne och Maria, men även dig min vän såklart.
Men men tiden vill inte..'.......
Vi hörs här, snart hoppas jag?
Kramar/A

Dig och Maria på konventet, nu hinns det liksom inte....... Synd! Men som sagt en annan tid, en annan gång!
Inte här men gärna där.........
Kramar/A

En bra skön helg nu och art du är snäll mot dig själv.
Kram/A

En upp eller samla poäng för att ge igen eller hämnas, svårt att tro det om frugan. Men man vet aldrig "i dom lugnaste vatten lurar dom fulaste fiskarna.
Inget att oroa sig för i dagsläget. Nu gäller det att fokusera på att njuta av välmående nykterheten träning och njutbara morgonstunder utan ångest.

Bra att ha grabben med om du håller dig borta från" after work"

Så här kunde det gå till när jag var i dom yngre tonåren :
Jag hade fördelen att varje sommar få jobba på samma arbetsplats som min far 35-40 år sen det var ganska annorlunda då, det var då jag fick min skolning i alkoholens intagande. Flera gånger i veckan vissa veckor varje dag. Stannade vi vid bolaget där det handlades Rosita bitter och ett par kvartingar ( halvflaskor) som delades på vägen hem ca 6 mil, den som körde drack inte så mycket bara smakade lite. Och så röktes det kopiöst i bilen.
Det var en riktigt bra inskolning för en tonåring, fick även smaka lite i bland, Inte underligt att man trillat dit.
Tänker ofta på detta.
Det sorgligas är att flera av gubbarna som var med i bilen har supit ihjäl sig!

//Paron//

stenhårt!

...jag tror också på dig !

.

Hallå Dompa! Sätter mig och pratar med "min Gud", Skiter fullkomligt i om du tror på honom eller ej..
(h*n hälsar att h*n tror på dig iaf *skratt*)
Ibland får man "släppa" sina barn, för det dem tror på (nej, det är inte lätt, eller enkelt.. Ibland går det bättre än man vågat hoppas..)
Håll hoppet flytande (utan A.! ) JAG tror på DIG!

Många kramar till stöd! /trollis

Jag gillar ditt sätt att skriva med paralleller och underliga metaforer. Du träffar ju rätt. Faktum är att jag fick en mental bild av hur jag drog upp ..... och pinkade på hennes advokat för att undvika vinden ;-). Gott så...behövde ett skratt!

Annars har jag faktiskt följt både ditt och Marias råd. (Innan jag ens läst det! Synsk? ) Talade med en kollega på jobbet som hänvisade till sin syster advokaten. Ringde henne...givetvis behöver hon mer info och ett möte är inbokat. Men enligt det lilla jag berättade så tyckte hon att jag hade goda chanser. Speciellt med tanke på att när jag var på behandlingshem så bedömde myndigheterna i Sverige att barnen måste omplaceras (till svågern...så det blev en kort resa). Men även advokaten trodde på ett reseförbud.

Däremot hade mina värsta farhågor besannats; Lillkillen hade lämnat ut sitt nya nummer och J ringde mkt riktigt honom mitt under skoldagen och svammlade. Oförlåtligt i mina ögon. Jag antecknar numera allt hon gör.

Ska ta ett riktigt snack när hela cirkusen är samlad. Tack för era tankar. Idag är det fredag och då dricker vi med förstånd. Visst ville jag ha en shot för några timmar sen...men insåg att det snarare skulle rasera än bygga upp. En tanke där...vänta en liiiten stund innan man "unnar" sig. /R

Ja dom där historierna dyker upp både nu och då när den ena parten sätter sig på tvären.
Men det går att pissa i motvind om man tar i utav bara f.n och om det ställer sig en advokat i vägen .kan tänkas att det blir lite mindre blåsig. Och om du tar till en egen advokat kanske det blir vind stilla.
En varning bara, om två oväder möts så kan det bli orkan. Fast orkaner drar förbi ganska fort, men lämnar spår.

Jag och mina paralleller men tål att tänkas på!

Jag håller på dig Dompa. Kan bara säga en sak JÄVLA SKIT är det inte det ena så är det det andra.

Ta en dag i vår solen och ladda batterierna. Förbered ett snack med Xet och hör efter vad hon har att vinna på detta! Om hon nu tror att hon kan vinna!
(Tvekade länge om jag skulle publicera detta ! Be mig ta bort det om jag gått på för hårt..)
//Paron//

Fast det är klart att hon reagerar, vore väldigt konstigt annars. Men har hon så stort inflytande egentligen, vet att rätten tar stor hänsyn till barns egna åsikter från 12-års ålder och uppåt och även när de är lite yngre så väger barnens åsikter högt. Hon bör ju bli nykter om hon vill ha barnen och är hon redo för det tro?, allvarligt så tror jag inte att du har så mycket att oroa dig för, men det är klart att drar hon in advokat så blir det nog förbud att flytta tills det är klart. Det tror jag men jag kan ha fel, dock har jag för mig att inget händer om man ändå flyttar, det är ju många som gör det utan den andras medgivande, barnen blir skrivna på adressen man flyttat till ändå. Har läst om många förtvivlade pappor som ej kan träffa barnen för att mamman flyttat med dem utan medgivande.

Råder dig att kolla upp själv med en advokat, bättre att förekomma än att förekommas, prata öppet med barnen om vad de vill.

Kram!

Så har hon talat...med hon menar jag inte Gud utan den ännu mer frånvarande J. Efter en vecka trillade polletten ner...Australien. Nej, dit ska inte hennes barn. Nu ska hon skaffa advokat och ta över vårdnaden. Jag vet inte...känns som ett tomt hot. Har svårt att se en advokat jobba gratis..men å andra sidan kan J vara väldigt vacker och lockande när hon vill. Klumpen i magen växer...jag vet att detta kan vara en slö hunds sista skall. Men det kan också vara allvar. Tror ju inte hon "får" ongar...men kanske kan hon utverka ngt slags reseförbud under tiden som saken utreds.

Jag förstår henne delvis...visst vill man vara nära sina barn. Jag är ingen fullkomlig skitstövel. Har erbjudit att betala för en liten lägenhet både här i F och eventuellt i Perth. Jag vill visst att hon och ongar kan ha daglig kontakt. Men hon tackar nej...vilket jag också förstår. Hon har det bra hemma i Gävle. Svågern/brorsan, fästmannen, vinvännerna och socialbidraget. Att flytta därifrån finns ej på kartan. Så vad göra? Flytta tillbaka till byhåla är inget alternativ. Skulle inte ta många dagar förrän jag satt med glaset i handen igen. Faktum är att jag skulle kunna ta mig ett glas just nu...men tre saker hindrar mig;
Barnen förtjänar bättre.
Villervalles kloka råd om att bara dricka när man är glad.
Jag vill inte att J och/eller alkohol styr mitt liv.

Har bara en riktig pissdag. Försöker ruska av mig och arbeta...men det är helt omöjligt. Som tur är så styr jag min arbetstid lite själv. Ungefär som Stigsdotter. Vad hette det? Förtroendetid? Känns som jag lika bra kan gå hem. Bolla lite med Rivis om hon är hemma. Känns redan lite bättre nu när jag skrivit av mig. Tänker på ongar...vad har hon skrivit till dem. Mobilnummren har hon inte fått...tror jag. Vi bytte efter ett familjeråd men men barn är barn så varför skulle de inte lämna ut nummren? Lär ju se det på dem ikväll. Ifall obehagliga samtal har ringts. Ska avsluta här och kila ut i solen...känns som lite vår idag. Februari liksom = ljusare tider. /R

Tittar in och undrar? Hur är det med Kalla? Tycker du har gjort en sjuhelvetes resa. Nykter och singel...inte illa pinkat. Hoppas förkylning har gett upp. Kram/R

Jag skrattade...men visst är den för djävla sorglig. Minns hur jag i min ungdom (då jag var en riktig idiot, jobbar på den biten nu) fick sitta kattvakt åt mammas katt. Kisse älskade ostbågar. Slukade dem utan att känna efter. En kväll hade jag kompisar hemma. Vi satt och groggade. Kom på att doppa ostbågarna i sprit innan vi slängde dem till Kisse. Skitkul med Kisse full. Skäms som fan över detta minne...men vill dela det. Självransakan?

Ändå älskar jag detta rum...det får mig att tänka till...även om tankarna gör ont.

Nu för tiden är jag en myrornas man. Räddar dem på stranden när den stora vågen kommer.

Livet förändras och man/jag ser saker annorlunda. Men hela tiden finns den där...oron...kan jag skriva detta? Kommer jag nu att refereras till som djurplågaren? (Jag förstår att mt inte kan känna/tänka som jag, men jag blev skitledsen över att bli kallad vad jag blev. Skaka av tänker jag, se vem som har skrivit. Men tyvärr kan man aldrig ta tillbaka ord...de gräver ett eget bo. Tänk om det ligger sanning i orden?)

Det får bli som det blir. Poängen är att jag blev berörd av Balladen om den kaxiga myran. /R

Menade att din fru kanske har en större chans att komma undan med ngt dumt hon gör nu när hon sett dig halsa. Det dumma behöver inte vara alkoholrelaterat...bara att hon har en upp.

När det gäller mig och min ex...så kanske söp vi i smyg. Men ändå inte. Jag i soffan med mitt whiskyglas. Hon i köket med sitt vinglas. Jag tog för givet (hur tänkte jag där? Inte alls) att det liksom var "samma" glas hela kvällen. Att det inte fylldes på. Antar att hon tänkte samma om mitt glas. Så det blev en jävla chock när jag deklarerade att jag upfattade mig som alkis!

Kanske vi båda valde att inte se? Titta bort...

Jodu...visst är det konstigt att en "ursäkt" ska behövas. Jag gav ju upp...slutade mörka. Sa att jag var alkie. Men det blev inte bra. Folk drar sig undan. Så nu mörkar jag igen. Ny tjänsteresa i helgen/veckan efter. Denna gång har jag min son med. Alltså ett "legitimt" skäl till att skippa after-work-ölen.

Ha det skönt i skidspåret i helgen din sportdåre ;-)./R

Gympadojjor det funkar som ursäkt, det vet jag. Men visst är det underligt att det skall behövas en godkänd ursäkt.
Det borde vara tvärt om.
Att frugan har ett upp, det är hon värd i så fall. Om du menar att hon skulle stå och klunkar eller liknande? Fattade jag rätt?
Tror inte hon klarar det hon skulle nog kräkas:)

Din fru och du! vist inte du eller hon att ni söp, söp ni i smyg för varandra?

Nu är det snart Helg och det ska bli 2 långa härliga skidpass..

//Paron//

Gympadojjor det funkar som ursäkt, det vet jag. Men visst är det underligt att det skall behövas en godkänd ursäkt.
Det borde vara tvärt om.
Att frugan har ett upp, det är hon värd i så fall. Om du menar att hon skulle stå och klunkar eller liknande? Fattade jag rätt?
Tror inte hon klarar det hon skulle nog kräkas:)

Din fru och du! vist inte du eller hon att ni söp, söp ni i smyg för varandra?

Nu är det snart Helg och det ska bli 2 långa härliga skidpass..

//Paron//

.

Tänker på det där med att berätta för frun... Jag berättade ju. Till min min besvikelse (och chock) visade det ju sig att hon tankade minst lika mycket. Budskapet blev minst sagt välkommet; Nu tänker jag sluta supa! Hur ska en annan alkie agera/reagera på det? Vad hade jag tänkt mig?. Så jag förstår mer än väl de som "mörkar". Ibland möts man ej av applåder. Med det menar jag inte att din fru är alkie Paron. Men kanske känner hon att det är bekvämt att du är det? Att hitta dig halsandes i förrådet? Vad har du att sätta emot ifall hon ngn gång går över gränsen? En tanke bara...kan vara helfel.

Och dessa jävla tjänsteresor...förstår precis vad du menar. Varje gång man lägger ner penna eller laptop så finns där bara ett alternativ. Nu ska vi supa liksom. För det gör riktiga män! Själv har jag sagt ifrån...och fått min "kuf"stämpel. Det är en svår balansgång. Nu är jag så bra (ja, jag vågar säga det) på mitt jobb så att folk tvingas att köpa kuferiet. Men man blir lite ensam. Gympaskorna tror jag blir en bra ursäkt. Att träna liksom...det fattar folk. Min ursäkt var för konstig; Jag vill inte dricka då jag är alkie och helldre läser en bok? Inget bra gensvar...bara asgarv.

Mitt råd blir dock; Ta med gympadojjor, "skyll" på ngt event du ska delta i och skit i bondadet! /R

Ja det är nog som du säger Berra jag vill ha en flyktväg och det känns både bra och dåligt att ha Bakdörren öppen .
Jag jobbar på det och det kommer säkert ett läge då det passar att ta ett snack.
Ska bara ladda mentalt.
Frugan är väldigt mottligt i sitt drickande själv så gliringar från henne slipper jag för det mesta. Där emot får jag gliringar när jag dricker (Fullt förståligt). Vad ska jag sitta där i soffan och vara dragen för varenda ledig helg och semester mm.
Värsta faran är i mitt jobb där det är mycket konferenser och kurser på annan ort med övernattningar där det alltid och då menar jag alltid ska Drickas så fort vi lägger ned locket på datorn eller släpper pennan för dagen. Det är då det kommer frågor om man smiter undan.
Jag har själv hört hur det snackas när någon kanske som jag inte vill dricka eller har annat för sig går till sitt rum och inte kommer ut för en till frukost dagen där på.

Som det känns nu så kommer jag inte att bry mig, jag får ta med jumpa dojorna i stället….

//Paron//

Den här låten kommer jag ihåg att vi sjöng i skolan på musiklektionen. Som 7-åring så tyckte jag att den var rolig. Idag lite sorglig. Och lite rolig.

Balladen om den kaxiga myran

Jag uppstämma vill min lyra,
Fast det blott är en gitarr,
Och berätta om en myra
Som gick ut att leta barr.
Han gick ut I morgondiset
Sen han druckit sin choklad,
Och försvann I lingonriset
Både mätt och nöjd och glad,
Både mätt och nöjd och glad.

Det var långan väg att vandra,
Det var långt till närmsta tall.
Han kom bort ifrån dom andra,
Men var glad I alla fall.
Femti meter ifrån stacken,
Just när solnedgången kom,
Hitta han ett barr på backen
Som han tyckte mycket om,
Som han tyckte mycket om.

För att lyfta fick han stånka,
Han fick spänna varje lem.
Men så började han kånka
På det fina barret hem.
När han gått I fyra timmar
Kom han till en ölbutelj.
Han såg allting som I dimma,
Börstet hävdes som en bälj,
Bröstet hävdes som en bälj.

Den låg kvar sen förra lördan.
"Jag ska släcka törsten min",
Tänkte han, och lade bördan
Utanför och klättra in.
Han drack upp den sista droppen
Som fanns kvar I den butelj.
Sedan slog han sig för kroppen
Och skrek ut "Jag är en älg!",
Och skrek ut "Jag är en älg!".

"Ej ett barr jag drar till tjället,
Nej nu ska jag ta mig fan,
Lämna skogen och istället
Vända upp och ner på stan!"
Men han kom aldrig till staden,
Något spärrade hans stig.
En koloss där låg bland bladen,
Och vår myra hejdar sig,
Och vår myra hejdar sig.

Den var hiskelig att skåda,
Den var stor och den var grå.
Och vår myra skrek "Anåda
Om du hindrar mig att gå!"
Han for ilsken på kolossen
Som låg utsträckt I hans väg,
Men vår myra kom ej loss sen,
Han satt fast som I en deg,
Han satt fast som I en deg.

Sorgligt slutar denna sången,
Myran stretade och drog.
Men kolossen höll 'en fången
Tills han svalt ihjäl och dog.
Undvik alkoholets yra,
Du blir stursk, men kroppen loj.
Och om du är född till myra
Brottas aldrig med ett Toy,
Brottas aldrig med ett Toy.

- tror vi möttes i dörren. Jag vänder om och frågar om du vill ha lite massage - skuldror, nacke och lite lätt på tinningarna. Jag mår bra av att "ta" på människor... flyger så lätt iväg i tankarna annars:) / mt