Senaste kommentarerna i forumet

Igår så bestämdes det, då lilleman spydde, att jag skull vabba idag.
Så när alla somnat och jag satt och kollade tv så drog dom kalla ölen som jag hade på baksidan.
-Vafaan, det skulle vara riktigt gott, tänkte jag.
Nej sade jag till mig själv.
Sedan kraxade papegojan mer och mer och suget blev större och större.
Tankarna började dividera för och nackdelar.........
Jag skall inte jobba idag, jag kan sova ut ( skall i och för sig skjutsa frun till jobbet 07)
Vid gott mod, själv.
Så då blev suget för stort.

I och för sig endast en kall mellis, men endå det var ju sagt nollintag.
Jag höll mig till vatten i bastun i söndags då suget var stort även då.

Nu mest besviken för att jag svek dig.
Men men nya tag. Påt igen bara.........
Hoppas det går bättre för dig vännen?
/A

Ja vänner. Tror jag behöver mej hjälp än jag anade.

Depression? Jag?

Fan! Är rädd för att jag håller på att förlora en familj.

Trött, så trött. Börjar tänka på att avsluta. Vet inte om jag orkar.

har bett om hjälp men känns inte som om jag tas på allvar. Är förmodligen för samlad, van som jag är att "samla mej själv". Vill inte vara till besvär. Samtidigt som hela jag är ett besvär.

Att läsa från början, vi har verkligen kämpat, nu får vi lite belöning för idag är det inte längre en kamp utan vi har en ny livsstil som nyktra. Sorg/sug kommer fortfarande ibland men det går ändå rätt fort över. Helger är inte alls förknippat med dricka längre för mig utan vila och återhämtning. Förut var helg helt förknippat med vin som avkoppling och det slutade med att man var mer slut när helgen var slut.
Nu tar vi ett steg till!
Kram tjejer!

Hoppas du har någon att prata med, för du behöver nog sortera upp dina känslor. Känner igen mig själv och jag tyckte det kändes som ett känslolavemang. Ville ta tag i allt samtidigt vilket gjorde mig helt slut, men fick rådet att sortera och ta en känsla i taget. Våra arv från våra föräldrar är en svår bit att ta tag i, så ta gärna hjälp. Måpnga kramar Kalla

Inte har det varit lätt och det är fortfarande inte lätt, men det är värt kampen. Att nå sin egen botten och sen ta sig där i från utan att glömma hur det var, ger en sådan känsla och styrka och ett helt nytt liv. Nu tar vi ett steg till//kramar Kalla

Nu när jag firat min födelsedag nykter och stark i mig själv så har en rad tunga dagar följt. Känner mig grå och tår-fylld som ett regnmoln blandat med stark, stark ilska. Har ett komplicerat förhållande till min far och har nog försök skjuta detta ifrån mig. Har nog inte kunnat känna det jag känner då jag ständigt haft dåligt samvete eller ångest för den senaste helgens vindrickande. Nu har jag inget att skämmas över och inget att dölja utan jag har rätt till mina tankar och känslor. Inser nu att jag är arg, arg, arg på min far och inte tycker om honom som person. Jobbiga tankar som nog legat där länge, men nu bara väller fram. Han dricker för mycket och jag har aldrig kunnat sagt något eftersom jag oxå druckit för mycket och han och jag har nog bara haft vin-kvällar på landet som enda gemensamma nämnare. Nu ryser jag av tanken.... Hur går jag vidare, vad gör jag, just nu "grumsar" detta allt annat.

och ser hur jag verkligen trodde att jag slutade för gott, gång efter gång men föll tillbaka. Läser också om Maria och kalla som kämpat för att nå hit där vi är idag. Den som skäms och tycker att vi är så lyckade ska veta att vi har minsann också kämpat och trillat tillbaka många gånger. Men nu släpper vi inte detta, det är jag säker på! En dag så har man verkligen nått botten och fått nog och då finns det bara en väg. Upp.

du behöver inte hoppas, det är du som bestämmer!

Bra liknelse med spinningen, tack Andreas!
Kram

Ibland är det som på spinningen, tung backe uppför...... En femma lägger vi på och vi sitter ned.

Och rätt vad det är går det utför, så vi spinner loss och vi lättar upp motståndet och trampar ur all mjölksyra ur benen.
Suget kan motsvara backarna på spinningen, det är olika tungt ibland, men rätt vad det är lättar det upp och man glidet förbi i en nedförsbacke.

Och man kör bara mot sig själv, spelar ingen roll hur duktiga alla andra är. Det är en själv som lägger på motståndet men det är riktigt kul, och skitjobbigt imellanåt men man har gemenskapen och vetskapen att alla som är där sitter i samma båt.

Lite som här, det är tungt och jobbigt ibland. Men för det mesta roligt och trevligt. Fantastiska personer härinne som alla sitter i samma båt.
En gemenskap som är obeskrivlig.
Skänker ett stort tack för att jag hittade hit.
/A

Härlig läsning och jag håller med om att jag vill vara nykter-inte nykter alkoholist. För mycket tid redan. No more. Fortsätt era fantastiska och inspirerande resor. Ni har min absoluta respekt!/NM

Slår mig ner här, lutar mig tillbaka för att andas lite. Jag övar på att andas, med magen, genom näsan, känna kroppen. Andas in, andas ut, andas in, andas ut tills jag märker att det är min mage som rör sig och inte min bröstkorg. Då ska jag lägga till -tänka "slappna av" på utandningen. Andas in-ut/"slappna av". Upprepa upprepa upprepa.
Gör jag en sådan övning, minst 5 minuter om dagen så ska det till slut, även i stressade situationer, räcka med att tänka "slappna av" så ska syresättningen regleras automatiskt. Säger de lärda. Betingning. Som Pavlovs hundar.

Känner mig lite fånig till en början men tänker att om jag kan gå till gymmet och träna min kropp flera dagar i veckan så kan jag åtminstone ägna 5 minuter åt mental träning också. Sedan ska jag belöna mig med en god kvällsmacka, kamomillte, och en ljudbok. "Kaninen som så gärna ville somna" är egentligen en barnbok men den funkar som värsta sömnpillret för mig. Rekommenderas starkt till er med ungar som har svårt att somna. Och såklart till er som själva vågar lyssna på barnböcker utan barn, som jag. På mitt bibliotek kunde man låna den som strömmande ljudbok på internet.

God natt önskar jag er!

Ni har Santorini och Tilde, tack för att ni delar med er av dem. Jag vill inte heller få identiteten nykter alkoholist, jag är nykter punkt.
Ja, varför fortsätter man dricka tvångsmässigt tills man är berusad fast man bara vill bli lite smålullig, svaret är väl att vi gör det därför att vi tappat kontrollen, vi styr inte över alkoholen utan den styr oss.
Det är jobbigt av och till och sorgligt men som du skriver Santorini så går det över, idag har jag inte känt något sug eller sorg över det.
Var på spinning ikväll och det är så jobbigt men så roligt, är glad att jag provade det. Det ger sådan energi och glädje resten av kvällen. Håller med dig Tilde om när man fastnar i destruktiva tankar, det är samma lättnad att slippa det. Jag har blivit mycket gladare och mer positiv sedan jag slutade dricka, det känns härligt.

Så glad över gemenskapen som finns här, hänger kvar här för att jag trivs med er.

Kram!

och att den gör dig glad Maria! Jag tror det är en viktig grej att hitta det där speciella som man kan lägga tankarna och energin på och som gör en glad och befriad...

Santorini, jag tycker så mycket om din inställning och ditt sätt att se på hur alkoholken tagit alldeles för mycket tid tidigare och att du inte vill ägna resten av ditt liv åt att "inte dricka alkohol". Sunt tänk i mina öron och det är precis då det kan vara härligt att leva, då ens tankar och känslor bygger på allt det andra livet kan ge en...

Lite lika kan jag tycka att det är då man överbombaderar sig med ältande och tankar som inte leder någonstans... då man fastnar i destruktiva relationer och känslor. Även där blir det som att kasta av sig ett ok när man väl vågar bryta och tänka i andra banor. Livet kan bli ljusare och kännas lättare... Mycket att jobba med... både när det gäller det ena och det andra, men jag upplever det som en "bra" syssla som kräver hela mig och som är tröttsam ibland men eftersom jag lever här och nu och jag inte helt säkert räknar med något annat liv så gäller det ju att ta tag i de här besluten och de här goda "sysslorna" idag... här och nu, varje dag.

får ta den tid det tar. Jag tror det alltid kommer tillfällen då det känns trist eller vemodigt att inte kunna ta ett glas vin, som vi väljer att se det. Fast vi mycket väl vet att vi inte skulle vara nöjda med ett glas. Jag skulle också vilja bli lite påverkad, lite "lagom" ibland. Men lagom var det sällan. Det är konstigt att jag inte kunde stanna vid det utan tvångsmässigt måste dricka mer och mer tills jag var berusad. Det var ju inget nöje sen mer.

Jag tror inte alls du behöver AA, Maria, det låter så mycket bättre med din träning som du blir glad av. Absolut, AA är bra för många men vi har slutat dricka ändå och du Maria har varit nykter över ett år nu. Att du ibland blir sugen får du räkna med. Det är inget misslyckande att bli ledsen över det eller sugen på att dricka. Det blir lite jobbigt bara men sen går det om igen. Man behöver inte agera på det. AA bär mej emot för jag tänker inte ta på mej en identitet som "nykter alkoholist". Jag har ägnat mycket tid de senaste åren på att tänka på vad, när och hur mycket jag ska dricka och sen skuld och skam efteråt + all energi som gick åt till att dölja och gömma. Alkoholen har redan fått alltför mycket av mitt liv. Nu tänker jag inte ägna resten av tiden åt att "inte dricka alkohol", alltså fortfarande ha alkoholen med i tanken. Jag läser och skriver lite här mest för gemenskapens skull men jag har ett helt annat liv nu bortom vinruset och alkoholtankarna. Men det är så roligt att läsa om er andra och hur ni tänker.

Jätteroligt att blommorna blevuppskattade.
Kände att det ärlite din stil.
Kramis!
A

Jag älskar blommorna!

Hur i hela fridens da´r visste du att jag hellre har ängsblommor bå bordet än importerade, genförändrade och besprutade köpeblommor???

Ett stort leende i hela ansiktet fick jag - och har jag fortfarande! - av din mycket välplacerade present!

En bautakram till dej, Andreas!!
/MB

Min bästa vän, förlåt mig och min enfald.
Att jag inte förstod att det var en box.......
Öppnad skall den hålla i sex veckor, men en box klarar sig knappt en helg..... Här....
Santorini är så träffande rätt i sin besiktning.
Man vill ha koll, man vill kunna sippa och vara nöjd. Men håll med om att då kan man lika gärna skita i allt.
Man vill inte bara zippa, mycket vill ha mer........

Tycker dottra mi förklarade alla fördelarna så träffande.
Sov gott mina vänner
Natti natti nu!
/A

Det där att man tar ett glas redan på eftermiddagen när man solat och badat klart, man är berusad när det är dags för middag och oftast slutar det att man inte minns kvällen. Nej, det är ju inget mysigt. Sorgen är nog att man inte är någon normaldrickare utan har passerat gränsen.
Var på kryssning i somras och vet att det går bra utan alkohol men visst var det jobbigt första kvällen. Sitta på balkongen med läsk eller vatten är inte lika mysigt tycker jag, myset för mig är nog att man blir lite påverkad, dock inte full.

De tog med sig flaskorna så frestelsen är borta, vitt vin som stått i kylen blir inte dåligt på en vecka och det i BiB:en håller ju flera veckor så smaken var det inget fel på. Mina gäster dricker ofta men de blir inte fulla, de lyckas alltid hålla det på lagom nivå. (Blir avis på det, att dem kan men inte jag). Måste arbeta på att förlika mig och acceptera att det är så här för det har jag uppenbarligen inte gjort. Vet att AA skulle vara bra men det tar emot, vet inte hur jag ens skulle få tid till det också, träningen tar mkt tid nu och det får den göra för den gör mig glad.

Sov gott!
Kram!

när du så målande beskrev ett glas vin på balkongen eller en drink i poolbaren. Lite vemodig. Men sen läser jag vad kalla o stigsdotter säger och måste hålla med. För handen på hjärtat- när nöjde vi oss med ETT glas vin sist, eller EN sangria i baren? Vi är inte såna, därför är vi här. Därför har vi slutat med alkohol. För om vi spelar bandet till slut så vet vi att det blir flera glas på balkongen, redan på eftermiddan och sen är man halvt berusad när det är dags för middan. Till den delas det på en flaska vin och det kanhända att vi slocknar på rummet tidigt sen. Har hänt mej mer än en gång. Det låter så mysigt men är det verkligen det?

Jag var faktiskt på en veckas semester i november och det gick hur bra som helst utan alkohol. Jag drack sparkling water i vinglas. Liite sug första kvällen men jag kan nog lugnt säga att jag fick ut mycket mer av denna vecka än de senaste resorna före det. Förutom stoltheten jag kände för att jag klarade det så mådde jag bra hela tiden.

Tar dom inte med sej vinet nu så häll ut det tycker jag! Jag skulle inte rekommendera att ha vin hemma. Det blir en onödig retning att veta att det finns.

Alla balkongsittningar, poolmys mm. ALLT det där finns ju kvar och är minst lika mysigt. "minst" skriver jag för hur himla mysigt är det att sitta vid en solig pool med baksmälla? Det är en illusion att det blir så himla mycket mysigare bara för att man får ta ett glas vin till. Det är faktiskt det, det är ett inlärt beteende som lurar vår hjärna att tro att vi saknar något!!

Kram från mig som inte heller såg er fast jag tittade extra noga ;-)

Tänk på att ljumna kvällar på balkongen, poolen, havet och allt finns kvar, men vi slipper bakfylla, ångest och vi kan köra hyrbilen vart vi vill när som helst.
Så allt är kvar bara lite bättre, kramar Kalla

Vad roligt att det blev en lyckad kväll.
Hoppas vinet försvinner för din skull, fast endå inte.

Missförstå mig rätt nu. Du skriver att du blir sorgsen över att aldrig kunna ta ett glas vin igen.

Bli inte det, tänk att du har ett uppehåll på ett tag nu.
Hur länge pratar vi inte om, och det var det jag menade när jag skrev fast endå inte att vinet försvinner.
Det är lättare att göra uppehåll och fortfarande ha ngn flaska hemma än att slå fast att nu är det för alltid finito.

Fast det där varierar nog från person till person.
Och det är ju klart som korvspad att det BÄSTA är om alkoholen inte fanns över huvud taget.

Men men, kolla mama.blue:s morsa hon har ett uppehåll med att inte röka, 25 år nu.

Fast jag kan ju tycka att era bekanta inte verkar ha några större krav, eller inga krav alls på vad dom dricker.

Antingen är dom så snåla så dom skriker när dom skiter, eller så är begäret så stort att få några droppar alkohol innanför västen.
För var det så att dom drack en veckas gammalt vin som var öppnat? Eller har jag missförstått allt?

Nä usch, NÅN måtta får det vara!

Jag tycker du är en kämpe!
Kramar/A

Vet ej om vi syntes i bild, det var 28 000 i publiken, det var mäktigt. Det var riktigt kul, vi gjorde oss fina och åkte sedan in till Råsundavägen där gick vi ut och käkade innan, åt en 3-rätters vilket inte var så smart, blev alldeles proppmätt. Därefter var det dags, mina barn är inte heller överförtjusta i Melodifestivalen men det här tyckte dem var kul, och det var det verkligen. Vi satt ju så att vi såg alla riktigt nära och de är ju så oerhört små och magra allihopa. Kände mig väldigt stor och proppmätt i jämförelse, tom Carola som jag trott varit lite mulligare, var späd.

Jaja, hämtade vännerna efter det och tryckte i mig choklad när de drack sitt vin (som var kvar) så jag blev ännu proppmättare. Blev lite sugen att dricka men inte så farligt, däremot när de berättade om ljumna kvällar när de satt på balkongen med ett glas vin eller när de var i poolbaren och tog en Sangria, då blir jag sorgsen. Ska jag aldrig få uppleva det igen?, jag vill uppleva det igen.

Ska göra lite brunch åt gästerna nu och sedan åker de hemåt, får se till att de tar med det vin som är kvar, det är fortfarande en hel del kvar.

Trevlig Söndag på er!
Kram!

Tack för ditt stöd och råd i min tråd. Var jävligt skönt att höra att du inte dricker. Det är stort, speciellt om man känner sig lite livstrött/likgiltig. Hoppas den känslan har lättat ngt nu när ljuset är på väg in. Skriv gärna en rad om du vill/orkar. /R