skrev Nynykter i Alkoholist som ger sig till känna.. :/
Tack för din berättelse Capris! Underbar och hoppingivande läsning.
Nynykter
skrev Gäst i Alkoholist som ger sig till känna.. :/
Hej Eken (och Vimmsa, Adde och ni andra)!
Jag känner igen mig jättemycket i det ni skriver! Tankarna som går fram om tillbaka om att dricka eller inte dricka och skammen och ångesten som är så himla stark och som bara blir värre och värre ju längre ner i missbruket man kommer. Jag har varit nykter i 10 år nu (blev nykter när jag var 23 år) och nu är det många år sedan jag var sugen på att dricka. Jag kan vara ut med jobbet eller på släktmiddag nuförtiden utan att reagera på att andra dricker. Besattheten försvann för många år sedan och det jag vill säga är:
Det går att bli nykter, alla har den möjligheten!
Fortsätt dela med dig ärligt till andra där det känns bäst (forumet, AA, terapeut eller det som passar dig bäst).
I nuläget känns kanske livet tråkigt om man utgår från att det framöver komma vara som det är nu fast utan alkoholen som både varit ventil, glädjespridare, gett självförtroende och mycket mer. Men när du varit nykter ett tag förändras saker automatiskt. Din syn på livet och din syn på dig själv kommer förändras. Du kommer känna dig mer stolt över vem du är och ta plats i olika sammanhang och livet kommer få ny mening på många olika sätt. Du kommer förändra dina relationer till det bättre och du kommer få en starkare drivkraft till och hitta nya intressen.
Jag har sen den dagen jag blev nykter gått på AA och om du / ni har frågor om hur det fungerar så svarar jag gärna.
Jag var också livrädd innan jag gick på mitt första AA-möte. Jag var framförallt rädd för att träffa på folk som jag umgåtts med och träffat när jag varit full. På de första mötena var där ingen jag kände men genom året har jag stött på folk jag känt där och det som hänt i de situationerna är att man alltid blivit glada att se varandra och glada för att båda sökt en lösning för problemet. Vet att du var rädd att där på AA ska vara ledare och du kände folk som jobbar med missbruksproblematik. AA har inga ledare. Alla som går på möte är alkoholister (nyktra) så där finns ingen annan som leder det hela. Varje möte har en mötesledare som utses innan mötet och det är olika varje gång. AA finns på väldigt många orter så man kan ju även åka till någon annan ort som inte ligger så långt ifrån.
Lycka till!
skrev Nynykter i Vägen tillbaka till mig själv
Det låter som en riktigt mysig kväll! Mycket bättre än whiskytunna och haggis. Jag ar inte prövat men det verkar inte så gott...
Önskecollage är kul och man måste inte alls undvika Pripps-blå-bilderna. Det är känslan som räknas! Fast eventuella ölburkar kan man ju dölja bakom något annat urklipp... Jag gjorde mitt önskecollage tillsammans med barnen. De gjorde egna och var helt med på noterna. Sonen som bara var fyra klistrade bilder av spindlar samt storbröstade brunetter ( jaha???)
Ha en riktigt härlig kväll! Själv ska jag plugga (så det är väl därför jag så gärna skriver på forumet). Underbart med bastu! Det skulle jag också vilja ha. Får väl göra ett önskecollage som inkluderar en bastu :-)
Kram från Nynykter
skrev Stigsdotter i Vägen tillbaka till mig själv
...ja det ska vi vara. tack för alla tips. Det där med collaget gillar jag - att i bild se sina mål är säkert bra, man får in dem i skallen på ett annat sätt. Gäller bara att undvika de mest Pripps Blåiga bilderna, de där ouppnåeliga fantastiska tillfällena i livet som man inte har om man inte har betalda fotomodeller och professionellt trevliga människor omkring sig. (Ja, nu sitter jag här och känner mig ensam igen. Nykter men lite ensam.)
Men! Ikväll är det lördagsmys! Makaronipudding har barnen beställt. Maken är hemma hos någon av sina whiskytunnekompisar (ha, ha, det skulle visst ätas haggis till middag, äter verkligen hellre makaronipudding, särskilt som jag nu lagt ned hela min själ inklusive 3 sorters ostar och diverse färska kryddor i den). Sedan skall vi basta, poppa popcorn och titta på melodifestivalen under varsin filt här i stora soffan. Det skall bli mysigt. Jag älskar mina små ungar som nu sitter därute i köket, väntar på middagen och bråkar, vaffan nu då???? Katten börjar bli senil, jamar vill ut, jamar vill in. Ibland vill han han bara bli kramad....
Vad bra att min tillkommande är en kattmänniska, katter är faktiskt smartare än hundar (fast här är jag lika fördomsfull som en del rasister ("mohammed på lagret är OK"): Rolex som jag hängt med två veckor i somras och sen insåg, ja just det, det här är en sån där sorts hund som man borde vara lite rädd för (rottweiler). Det var när grannen till stugan vi hyrde kom in och var orolig för att hunden skulle äta upp deras katt!
Kram på er alla!
skrev Nynykter i Dompa!!!
Det är många här som skriver om sin känslighet.
Egentligen är diskussionerna på forumet ett bevis på att många av oss är både känsliga och lyhörda. Här skriver vi om jobbiga och personliga saker. Vi är ironiska och skämtar friskt. Ändå är det väldigt sällsynt att det blir missförstånd eller att någon tar illa upp. Hur ofta händer det i verkliga livet? På mitt jobb till exempel skulle jag aldrig I skrift ta upp något som är det minsta känsligt eftersom jag då skulle riskera att dra igång stora infekterade e-postgräl (gärna med kopia till kreti och pleti). Skämt i skriftlig form är inte att tänka på... Men här på forumet "ser" vi varandra utan att ha mötts. Vi "hör" avsikten bakom orden. Ibland "känner vi lukten" av alkohol när någon av vännerna skriver här efter att ha druckit. (apropå det har jag en usel stavningskontroll på min IPad. Den kommer med de mest konstiga förslag som jag kanske inte alltid hinner upptäcka. Så bli inte oroliga om det händer! Föreslog "borsten" när jag skrev om TP:s nya outfit. Klart olämpligt. Alko-iPad! Dessutom råkar jag hela tiden anmäla kommentarer när jag slinter på läsplattan. Kanske borde tipsa alkoholhjälpen om att de helt ska bortse från Nynykters alla anmälningar?)
Här är inte sol. Jag sitter på min ljusa inglasade balkong. Det regnar stilla utanför. Ett fint ljud när regndropparna träffar bladen på det stora trädet utanför. Barnen är ute på sitt. Jag har väldigt kreativa ungar. Det spelas och sjungs och spelas teater hela helgen. Skönt med tystnaden här hemma.
Kram i sommargrönskan
skrev Nynykter i Vägen tillbaka till mig själv
Försiktigt är jättebra. Fantastiskt när all kreativitet och listighet som vi tidigare använde för att kunna peta i oss så mycket alkohol som möjligt istället används för att UNDVIKA alkohol. Där finns helt klart stor potential för ett tillnyktrande.
Jag försöker undvika situationer där det serveras alkohol. Vill göra t så lätt för mig som möjligt och ta hand om mig själv.
Kram på er alla listiga typer!
skrev Dompa i Att ta ett steg i taget
Alla vinner på det...och nu har lite tillgodo...när du själv vill vara ledig.
Själv sköter jag det mesta av mitt Forumsurfande från hängmattan :-)
Kram på dig/R
skrev Villervalle i Vägen tillbaka till mig själv
Jag kommer då naturligtvis ihåg en liknande episod från mina yngre dagar. Jag började på en ny arbetsplats och efter ett tag skulle det naturligtvis vara firmafest och eftersom jag inte tyckte om att festa så mycket då, så funderade jag på hur jag skulle kunna undvika att dricka. Snart nog skulle det skålas och alla började då efter en stund undra varför jag inte drack något. Jag sa då att om ni vill ha bråk så dricker jag mer än gärna för jag blir precis tokig när jag dricker. Alla var sedan väldigt måna om att jag inte skulle dricka något.
Annars så får man sig ju faktiskt ett och annat gott tips härinne. Jag känner egentligen inte något sug men kan plötsligt få liksom nått som knyter sig mitt i magen och den knuten vet jag att jag lätt löser upp med en redig whisky. När detta händer så har jag numera, som en del här tipsat om, att starta tankegången "Vad är det som gör att jag känner så här"? och efter en stunds funderande hit och dit har det faktiskt hänt att knuten lösts upp av sig själv :-)
Ha de Gött
skrev kalla i Att ta ett steg i taget
Konstigt att man sitter här när det är sol och varmt ute, men måste ju veta att ni alla mår bra. Har tänkt rätt mycket på hur det skall gå till midsommar men nu har jag löst det. Jag skall jobba extra hela helgen vilket blev jätte bra och mina arbetskamrater tycker jag är en mycket trevlig tjej :D
Kanske är jag en fegis men jag litar inte på mig själv och försöker undvika alla fällor.
Hoppas ni njuter i värmen//Kram Kalla
skrev Dompa i Mitt nya liv!
Glad att vi inte hade mist dig! Nu har det hänt minst en bra grej i mitt liv idag :) tack! Skriv mer när du orkar. En riktig stor Kram vännen! /R
skrev kalla i Vägen tillbaka till mig själv
Nu gäller det att föra ett taktiskt krig mot alkospöket i sommarvärmen och alla glada vindrickande grannar. Jag skyller på att jag fått nya tabletter av läkaren för ryggen och om man blandar dom med alkohol blir man tokig. Tokig vill nog inte mina grannar att jag skall bli så jag får dricka min läsk i fred :D
Så vi får kämpa vidare och jag önskar er alla en trevlig pingst//Kram Kalla
skrev kalla i Mitt nya liv!
Glad att se att du är här, kram
skrev Annelie 60 i Mitt nya liv!
Skäms lite över den uppmärksamhet jag fått men jag tittar in snart igen som "mig själv". Mår inte så bra men idag ska jag vara nykter för jag vill hålla mig vaken till Loreen och hela omröstningen.
skrev Adde i Glad men rädd
mig så mycket glädje med dina framsteg :-))
Tack !
Den bistra sanningen är nog att vi själv är de sista att upptäcka att vi har problem. Ofta har folk, även de som inte är nära oss, sett vad som händer och det kan ju vara lite frustrerande. Men å andra sidan brukar den positiva reaktion inte låta vänta på sig när vi väl slutat att dricka. Många säger att våra ögon börjar lysa på ett alldeles speciellt sätt och att vi är lugnare till vårt sätt att vara. Vi börjar ta plats på ett positivt sätt i nykterheten, ett sätt som smittar andra.
Ha en mycket bra dag och kom ihåg att rösta rätt i kväll :-)))
skrev Paron i Helg Alkis
Känns bra att kunna ta bilen utan att räkna efter om alkoholen gått ur kroppen.
Och inga "Lik" som måste till soptunnan innan någon annan hittar dom...
Nu får det bli lite kaffe och på det en lång prommenad!
skrev viktoria i Helg Alkis
Tror det kan vara så olika. För mig har det varit så stressande i börjad, det där med en dag i taget. Att alltid lämna en öppning för att ev dricka i morgon, eller på fredag osv ger så mycket utrymme för dividerandet med sig själv. Köpslåendet. Jag tyckte det var befriande att bestämma mig för en månad från start. Just för att inte lämna utrymme för tankarna kring när. Visst de kommer ändå när månaden närmade sig sitt slut, men efter så pass lång tid var det lättare att fatta ett nytt beslut om en ny månad, eller som i mitt fall då att uppnå 3-månadersgränsen. Eftersom jag redan efter en månad tänkte så mycket klarare och mådde så pass mycket bättre.
Efter det har jag varvat mina beslut lite. Ibland i svåra tider har jag fått lova en kväll i taget, andra gånger har det känts tryggt att lova längre perioder. Vet inte ännu faktiskt om jag med säkerhet skulle våga säga "aldrig mer". Men jag kan känna att en sådan tanke definitivt är mer tänkbar och realistisk idag än för ett par år sedan, eller ens för ett år sedan - då blev jag fortfarande iskall av bara tanken! Önskar dig all lycka till, hur du än väljer att lägga upp din taktik.
skrev Paron i Helg Alkis
Det blir nog ett kortare löfte men med intervaller.
Jag kommer att försöka var här minst in gång om dagen om teckniken funkar.
:-)
skrev Paron i Helg Alkis
Tack för tippset!
Jag känner som du säger att lova för mycket kan bli ett ett misslyckande och Misslyckas det är det ingen som vill!
skrev Dompa i Vägen tillbaka till mig själv
Det verkar spännande. Kanske ska jag göra ett själv...ett projekt som jag kan inkludera Strawberry i...hon gör sitt eget. Killarna får jag nog inte med mig...för tjejigt. Men jag vågar, karl som jag är.
Nynykter och Maria är liksom du väldigt kloka kvinnor. Visst är det så att du måste hitta just din drivkraft. Lättare blir det också...trot spöket så kommer man in en slags vardagslunk med nykterheten. Jag tänker inte på det heeeela tiden, men jag är djävligt försiktig. Litar inte alls på mig själv. Vad är det som gör att du vill sluta dricka? Säkert tusen skäl...men vilket är det tyngsta?
Håll ut vännen och visualisera på. Dompakramar!
skrev Dompa i Dompa!!!
VD: Hur hamnade du i den miljön? Trodde du var en riktig storstadstjej. Tyskar som kommenderar? Trodde den eran var över... "Don Dompa goes Dubai" är snarare en tragisk film om människans litenhet. Usch!
Visst stjäl alkoholen personligheten. Jag har fortfarande ögonblick när jag inte vet om det är det söndersupna fyllot eller jag själv som agerar.
För nog har min hjärna blivit skadad alltid. Fast mitt trams och mina tokigheter är nog precis som i ditt fall ; Mitt riktiga jag, min person. Att behöva erkänna att min överkänslighet också är ärlig, det är svårare. Lite omanligt så där...hade varit skönt att få skylla på att det var alkoholen som reagerade. Men spännande är det...att vara nykter. Och barnen...ja, inte ser de ut av att lida av att farsan är med på banan.
Om italienska är smattrande och effektfullt vid gräl har jag svårt att bedöma. Tror dock inte det...det är nog samma oövertänkta taffligheter som på vilket språk som helst. Däremot är det ett underbart språk för kärlek...hö hö, men det är ju även Gävlemål!
Morgonkram från min trädgård. Sitter här och stortrivs medan ongar sover. Stortrivs för jag är nykter och kan uppskatta fågelsången! Kanske dags att bygga lite holkar för att locka hit fler? NEJ! Aldrig mer bygger jag en alkoholk. /R
skrev Nynykter i Vägen tillbaka till mig själv
Det är en annan fin sak med forumet. Mycket kärlek med byxorna och tofflorna på (undantag: trekvartslånga Cargoshorts samt Foppatofflor - de åker av med en gång!)
Jag tror som Maria att det är viktigt att påminna sig om varför man vill bli nykter och vara väldigt klar över det, skriva ner, samla bilder, så att det är lätt att plocka fram de goda skälen till att bli nykter. Ett tips är att en regnig dag göra ett önskecollage. Sätt er ned med en stor bunt tidningar av olika slag, papper eller kartong att klistra upp på, lim och sax. Dröm och fantisera om framtiden. Sedan är det dags att klippa och klistra. Klipp ut bilder som lockar, som på något sätt kan vara bilder avbdrömmen om framtiden. Gå på intuition. Om bilden lockar, klipp ut och klistra upp. Det ska inte vara logiskt, förnuftigt och realistiskt. Dröm! Fantisera! Skriv saker om ni vill!
Jag gjorde ett sådant collage en gång. Har fortfarande kvar det och det är märkligt hur många av de där bilderna jag klistrade upp som faktiskt har blivit en del av mitt liv. Känns nästan lite spooky, men det tror jag inte det är, utan bara ett sätt att fokusera på det man vill och hoppas. En av bilderna var en flaska med klart vatten Det var en bild av min önskan att bli nykter. Nu är jag där, sex år senare. Andra saker kom med en gång.
En sak jag vill säga till dig Stigsdotter är att det blir bättre. Det är inte samma kamp hela tiden. Visst, alkospöket sticker upp det fula trynet bakom grillen i ljumma sommarkvällar, men spöket kommer mer och mer sällan. Så härda ut! Det kommer att bli lättare.
Kram från Nynykter
skrev Gäst i Glad men rädd
Sådär, nu är pojkvännen informerad. Blev besviken över hans respons först, han sa mest "ja det kan ju vara bra att sluta men jobbigt när det är sommar". Glömmer att han behöver tid, han är trögstartad när det gäller prat om otrevliga saker. Men efter en stund lossnade det. Han sa att jag varit så mycket gladare de senaste veckorna, och det stämmer ju! Skönt att det märks utåt. Sa också att han märkt att jag har svårt att sluta när jag börjat, och fastän jag vet om det själv sved det lite. Det känns jobbigt att mitt missbruk inte varit mer privat än så, och det är ju inte så konstigt, folk ser ju att man är kanonfull. Jag har lite svårt att förklara vad jag menar märker jag, kanske är det känslan av att andra vetat om mitt problem länge medan jag precis upptäckt det som stör? Att jag ljugit bättre för mig själv än andra... Pratade med en väninna i veckan som varit nykter i sex år, hon har epilepsi och kan/får/vill inte dricka. Hon har varit med på många fester ändå och sa "jamen du dricker ju ofantliga mängder". Den tog också där den skulle kan jag säga. Jag VET ju det, varför är det så jobbigt att HON vet?
Sammanfattningsvis tyckte pojkvännen att mitt beslut var rätt, han har inga problem med att vi inte kommer gå på krogen eller dela en flaska vin. "Äh, det finns piccoloflaskor" . Just nu har jag inga problem med att han, eller någon nära, dricker (i rimlig mängd). Blir det jobbigt får vi ta det då. Känns skönt. Och vet ni vad som känns nästan skönare? Att jag numera är den som vaknar först och kan fixa med kaffe och färska frallor till min finaste. Förut var det alltid tvärtom!
Jag önskar er en fantastisk lördag!
skrev Dompa i Helg Alkis
Jag är inne på Stigsdotters linje; Ta ett nytt löfte varje morgon istället. Om du lovar en månad och "sviker" det löftet så kommer du att bli ännu mer besviken. Men hur du än gör; Stanna kvär här och läs/skriv. Det är en oerhörd hjälp. Alla här har samma problem...även om historierna är olika så är sjukdomen densamma. /R
skrev Stigsdotter i Helg Alkis
Ta en dag i taget, att lova ett längre uppehåll kan kännas väldigt jobbigt kanske. Läs och skriv mycket här på forumet, det gör gott!
Kan vara som du säger.
En så länge har jag inte låvat någott. men en förändring måste det bli.
Det var någon här på forumet som varnade eller kallade hjärnan tror det var förädarhjärna. Mycket bra namn på vad som kan hända.
Den hjärnan har varit i gång redan i dag. Förädarhjärnan får man se upp för.
Ska fundera ut ett bra mål som är nåbart.
ska tänka på det du säger Viktoria!