Senaste kommentarerna i forumet

Fantastiska fina frispråkiga forumfavoritförebild! ?

Känner med dig i allt det jobbiga. Anade nästan, precis som förra året, att du mått sämre ett tag. En känsla bara. Mindre aktivitet i andras trådar och en annorlunda ton.

Hoppas innerligt att det vänder snart. Du är sååå värd att få må bättre, som du kämpar. Även om din största kamp för tillfället (och förhoppningsvis aldrig mer) inte är mot alkoholen, så kan livet vara minst lika tufft ändå.

Önskar dig sömn och positiv energi, de vandrar ju ofta hand i hand.

Tack för att du finns!

Kramar i massor

(Förresten, finns det någon som helst chans att ses på förumträffen?)

..på ditt inlägg..?!
Stanna i känslan! Hua..?! Idag har jag flytt mina tankemonster och jobbiga känslor med först jobb sedan kakor, sedan föör mkt mat och så i med lite kakor till..?. Mår jag bättre? Nä. Tänker jag klarare på min situation? Nä. Har jag kommit underfund med vad känslan (läs; oro, ensamhet, ledsenhet, uppgivenhet) kommer ifrån?
Surprise..?
Nop!
Och då vet jag ändå vad det är för tankar som snurrar..men jag orkar inte ta tag i dem. Tänka dem fullt ut, vara kvar och låta tråden nystas upp..Eller vågar jag inte? Vad är jag, du och många med oss så rädda för?
Tror som du, och/eller Ensam att vi gör bäst i att våga vara kvar. Jag hörde till och med som ett tips från ett håll jag inte kommer ihåg, som gällde att när vi känner att känslor håller på att övermanna oss, att man kan prova då att förstärka det ytterligare. Istället för att fly; Arg, bli ännu argare, ledsen, försök gråta än mer, sug efter alkohol, se om du kan bli ännu mer sugen (utan att för den skull ge efter för själva suget förstås..?). Låter galet, jag har aldrig provat. Men tror banne mig jag ska göra det vid nästa tillfälle..?!
Nu möter vi känslorna Mirabelle G-S?!
Jag ser det som en utmaning som jag härmed antar?!
Men först ska jag också sova..?.
Trött, ska se om jag kan bli ännu tröttare..?
Stor kram!
/Fibblan ?.

Fibblan, precis så här kan du tänka:
Mat, sömn, träning och vila. Ett batteri för varje behov, se till att de alltid är laddade.
Inte nödvändigtvis till 100%, men 80% kanske är bra?
Heja dig Fibblan??? du är en sann glädje att ha med på tåget.
Godnattkram ? ??

Varje insikt du får om hur du (och din egen personliga lilla alkoholjävel) fungerar hjälper dig att lyckas. När du vet att det är när du är skör allt går åt skogen, ja då får du se till att sköta om dig lika fint och bra som om du vore ditt eget lilla spädbarn. Hungrig? Arg? Trött? Ledsen? Eller något annat skav? Då är det extra ompysslande som gäller, i form av allt annat än alkohol förstås.
Jag hejar från sidlinjen! ❤️

Ett halvt år! Det är inte illa. Stort, stort grattis!
Men jobbigt att du har det kämpigt. Med jobb och barn och oro och känslor. Fy sjutton.
Men under allt elände har du ändå humorn kvar, och det tror jag är nyckeln till allt. Att kunna skratta lite åt eländet och åt sig själv. Och tänka att det kunde ha varit värre! Du kunde till exempel druckit uppepå allt. Då hade det varit jäkligt mycket jobbigare och värre på alla sätt och vis (förutom kanske eventuellt i några onödiga och snabbt övergående minuter under första glaset).
Hoppas allt ordnar upp sig! Kram!

Svart bälte coming your way!

Igenkänning i hur skör jag blir om jag inte tar hand om mig eller när mina cirklar rubbas o stressar eller skrämmer mig ur balans. Försöker preppa mig med bra, god mat, rörelse och utevaro samt sömn. Borde egentligen ha larm som kommer lite random med texten; du äter väl ordentligt så att du inte tappar bort sig själv, fina du❤️

Tror jag ska lägga in lite sådant på direkten. Får bli i kalendern med påminnelsenotis. Och lite här o där så att jag inte blir galen på påminnelserna?

Kram på dig fina Fibblis! Imorgon är det dags för en skön onsdag oavsett väder och energilöshet✊ Skön eftersom vi odlar pärlor ju! ?

Jag är också bipolär, typ 2, samt har problem med att kontrollera drickandet. Jag är 39 år gammal, och har ett par barn på det. Det är ibland svårt att hålla sig nykter när man borde vara det. Så nu tänker jag förbli nykter. Men det gäller att ta en dag i taget. En dag låter inte så mycket för många, men en dag kan verkligen vara lång.

Här är energin också låg. Men jag trampar på. Vad har jag för val? Massor.
När det kommer till nykterheten, väljer jag dock att fortsätta hålla mig vit. Så ja, checkar ut denna dag 3, grå och trist som en urlakad blöt filt i sinnet, men vit som en skimrande pärla också. Det är ju faktiskt så de bildas (om jag inte blev felinformerad en gång i tiden..?) Att sand som kommer in i musslan irriterar och så producerar den pärlemor, som ett sätt att handskas med skavet. Är inte detta en fantastisk metafor för hur det är att bli nykter och hålla sin nykterhet?. Klart det skaver ibland. Irriterande kan det vara, även om man själv bestämt sig för att låta bli. Men av denna frustration kommer det något fantastiskt ur det. Om vi håller i, och låter kroppen ta om hand om alla tankar och känslor längs med vägen, utan att ta till alkohol, då kommer vi så småningom om ha ett helt pärlband av vackra, stolta erfarenheter med oss?! Och så kan vi bära dem med vördnad och vara precis så nöjda och förtjusta i både vårt pärlhalsband och oss själva som vi bör ?!

Jag har förstått längs vägen att nykterheten för mig, min förmåga resp. oförmåga att hålla i den, är starkt förknippat med hur bra resp. dålig jag är på att ta hand om mig. Sköter jag om de basala behoven, blir nykterheten enklare. Det självklara valet t.o.m. Men så fort jag börjar slarva med de andra grejerna såsom mat, sömn, motion etc då ser a-? sin chans.. Men jag går in med samma övertygelse denna gång. (Finns inget annat sätt för mig!) NU har han inte en chans?!
Jag går in för svart bälte..? ?!
Kram!
/Fibblan ?.

Jag tog mig igenom dagen på knappt två timmars sömn. Det var på spikmattan jag somnade till slut. Det ska jag komma ihåg nästa gång jag går upp i varv sådär. Har inte direkt ångest nu. En del högst befogad oro ang de allvarliga situationerna. En stor skopa irritation över de larviga omständigheterna. Nedslagen och modlös på sätt och vis. Överaktiv vinnarskalle och kamplust på andra vis. Gud så komplext det mänskliga tanke- och känslolivet är. Man vet ju till slut inte vad som är upp och ner och bak och fram... Läste i Ensams tråd att psykologen säger att hon ska stanna kvar i känslan och våga känna den tills den avtar. Så jag tänkte att det är nog det jag ska göra också. Pull up my big girl panties och bara möta obehaget. Stanna i känslan. Stanna och tänka de obehagliga tankarna till slut, utan att hemfalla åt tröst- eller försvarstankar. Det är ju bara tankar, bara känslor... ungefär lika farliga som ett luftslott. Så varför är man så rädd? Varför flykt i vild panik? Det måste jag fundera vidare på. Men först ska jag banne mig sova. Kram på er!

Utredningen fastnade på VC, men den ska snart vara på väg. Men jag får räkna med ett par månader till tror de. Bara den här jävla flytten blir av och renoveringen blir klar så kan jag andas ut lite.

Får sån ångest av allt skit med denna lägenheten, om jag ska flytta igen ska jag flytta till något nytt, eller som redan är renoverat - klarar inte av hantverkare som säger en sak och inte menar det. Det sades för några veckor sedan att jag nog kom in i början av december - dvs. NU. Men så är inte fallet. I slutet av nästa vecka är nya datumet. Vill bara bort från min situation just nu, ja - det är skönt att få lagad mat, men pallar just nu inte att bo hos mina päron, pallar inte att reda till min annan bostad och orkar inte bo i ett flyttkaos.

Detta stressar mig, det är så ångestfyllt. Förr tog jag till flaskan. Jag kan tänka tanken nu, men vet att det inte är ett alternativ. Det gör jag bara inte. Det för inget gott med sig. Däremot så har kuratorn sagt att jag måste stanna i ångesten, att jag måste tillåta mig själv att känna den, helt och fullt, tills den går över eller minskar. Vet bara inte riktigt hur - känner mig ångestfylld och arg just nu. Jag vet inte riktigt varför - jag känner mig arg på en situation och personer, men tror kanske att det är mig själv jag är arg på. Kontrollbehovet och perfektionismen i mig, samt oförmågan att förstå ologiska personer (som agerar ologiskt för mig) tar död på mig just nu.

Jädra mycket babblande här. Har haft en väldigt bra period ett tag nu trots lite stress. Men just i dag känner jag lite hopplöshet, självömkan. Jag känner för att gråta - men vet inte riktigt varför. Vill inte ta tag i något - vill kunna göra allt. Det är inte enkelt att vara mig.

Väljer att inte dricka i dag, istället ska jag försöka hålla ihop min inre frustration, så ingen annan blir drabbad iallafall

Det är ju helt fantastiskt!
DU är helt fantastisk?!
Motigt nu, men tänk vad häftigt med ett helt halvår bakom dig av pure nykterhet ?! Tänk att ordet år finns med i beskrivningen av hur länge du varit nykter?! Håller med FinaLisa, Det är bragdmedalj på det??!

(Hoppas du tagit dig igenom dagen, trots minus på sömnkontot..?)
Stor kram och grattis än en gång?!
/Fibblan ?.

..och med en julgransslinga virad runt kroppen,??️?????️
så ska vi nog hitta rätt på stigen Pellis?!

Har med mig ett par ??, i ryggsäcken med om vi skulle möta på ngn ful fan ?, längs med vägen..?!

Hoppas din dag varit/blir bra,
trots låg energi?!
Håller vi oss ifrån det förbannade vinet, finns det goda chanser att energin
kan få återvända???!
Kram
/Fibblan ?.

"Och jag mår så jävla prutt-dåligt. Av både allvarliga anledningar och larviga anledningar. Hjärnan sållar inte längre."

Brilliant, så klockren beskrivning av hur det kan vara.

Samtidigt, eller i meningen efter... en fin analys och modet att se att inga löften är huggna i sten. Beslut tas i samspel med ens inre och yttre omständigheter. Vad du än väljer, tack för din humor, skörstarkhet och vilja att dela.

Varma hälsningar Li-Lo
Alkoholhjälpen

Men hej Zorro!! Jag har tänkt på dig ?
Hur går det för dig? Hur mår du? Vad bra att du är här. Jag vill höra allt, både bra och mindre bra. Klart jag minns dig ?

Vinäger, jag gillar dig också. Läser på avståndi din tråd.. Ibland mer frekvent och ibland mindre. Tack❤️ Ja det är onekligen en jävla skillnad. Jäklar alltså.
Men visst är det kul? Livet alltså. En riktigt åktur ?

Fina ni ❤️

Hoppas du fick några timmars sömn till slut. Det är ett eländes elände när man inte kan somna om?
Men Grattis till 6 månader!!! ???
Vilken bragd?????
Kram ?

...men vi behöver ljus! Kylan som nu svept in över huvudstaden har iaf gett lite kyla och sol. Så vackert och fint! Tyvärr kommer det inte vara så länge men man får suga i sig av det lilla när det finns.Nykterheten är nästan som vädret, så himla svajande men när det är stabilt så känner man sig så nöjd och glad.

Underbart Fibblan att du vaknar klarsynt och trampar vidare på nyktra stigen, jag går strax bakom men är ett håglös på energi faktiskt. Ha en fin dag! Kraaam

Grattis, bra jobbat ?❤️ Kram Strulan

Nu vet ja’! Låt oss runda av eländet med insomnia! Lysande. Strålande. Baaaah! Men jag har ju krälat över halvårs-strecket iaf. Alltid nåt. Jahapp. Vad ska jag nu hitta på... Fyra timmar kvar innan jag officiellt ska vakna. Jag antar det är uteslutet att spela piano och yla diskantstämmor med magstöd? Förresten... Är det så man får halvvuxna ungar att börja planera för eget boende? Egentligen vore det inte mer än rätt att jag får störa deras nattsömn nu. De höll fan mig vaken om nätterna i åratal. Åratal. Och se bara, nu har jag gått sönder ?

Och jag mår så jävla prutt-dåligt. Av både allvarliga anledningar och larviga anledningar. Hjärnan sållar inte längre. Överväldigad och ångestfylld deluxe. Vet inte vad jag vill med att skriva detta. Bara säga som det är, antar jag. Funderar på att bryta mitt heliga löfte till mig själv och prioritera bort min inblandning i gänget med hobby entertainers. Det har varit jobbig stämning med massa underströmmar jag inte förstår mig på det senaste året. Kraven höjs stadigt. Och toleransnivån krymper lika stadigt. Det börjar kännas mer förpliktigande än uppbyggande. Eller är det min utmattning som spökar och försöker lura i mig att jag måste isolera mig och sjunka ner i depression? Hur fasen ska man veta sånt???

Skönt med nyktra, klara tankar och att känna att en kan ställa sig upp o trampa vidare✊❣️

Hakar på????♥️

trist med återfall. Trist nu med, trist väder, trist och tungt sinne. Trött. Men inte fan blir man piggare eller på bättre humör av alkohol. Det är bara en illusion, så jag trampar vidare på nyktra stigen. Jag har vandrat den förut, så det är upptrampat och lätt att se vart jag
ska gå?☺️!
Kram
/Fibblan ?.

Vi tänker på dig.

Varma hälsningar Li-Lo
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

och så sorgligt...kan känna igen delar av det där. Tack för din delning! / mt

Hur har du det nu, Lim? Så jobbigt för dig att behöva slitas mellan alla känslor och försöka vara stark och vuxen i allt. Jag längtar för din skull så tills mannen flyttar ut! Tror att det kommer att vara som att dra ett djupt andetag med frisk luft, och att du kommer inse (ännu mer) hur du har anpassat dig och ansträngt dig. Tänk all energi som kommer att frigöras då.
Tror också att det är precis vad han behöver för att ens ha en chans att revidera sitt drickande. Om du finns där och servar och ordnar blir det mer legitimt och enklare för honom att bara fortsätta, men när han sitter där i sin smutsiga lägenhet, ensam med alla ölburkar, så kanske han får se hur sorgligt det faktiskt är? Jag hoppas det för hans (och barnens) skull. Kram!

Trist med återfall! Men precis som du skriver raderar det inte det du har gjort tidigare. Det är bara att köra igen! ❤️