skrev Andrahalvlek i Promillebikt
@Flarran grattis till 9 nyktra månader! 🥳🥳🥳 Märker du skillnad på ditt tänk vid 3, 6 respektive 9 månader? Det är kul att titta bakåt, då märker man hur mycket man förändrat sitt tänk. Sådant som kändes svårt då, känns plötsligt plättlätt.
Kram 🐘
skrev Alkis007 i Dag 1
Dag 1 och nykter.
Har tagit mig igenom en helvetes natt med panikångestattack, frossa, svettningar, hög puls och en bankande huvudvärk.
Jag känner mig helt orkeslös.
Tycker livet just nu är kattskit.
skrev MärtaMaria i På den femte dagen
@vår2022 Tack för dina fina kloka och peppande ord! 🙏🏼❤️
skrev Flarran i Promillebikt
Tänk hur det kan bli. Ingen sol ute idag knappt och det känns hur bra som helst. Det är märkligt att jag blir så stressad av solen. Men så har det jämt varit. Skiner solen ute och det är sommar så ska det vara full fart och något roligt helst mest hela tiden. Det spelar ingen roll hur trött man än är så nog försöks det i alla fall. Det känns då rätt bra nu att man kom iväg och cyklade samt simmade en del i förra veckan. Har nyss kollat lite på mina foton tagna med mobilen och känner mig som sagt rätt så nöjd med mina små sommarturer här i staden. Det bästa av allt var då att man inte föll för alkoholsuget som spökade en hel del i värmen alltså. Ska nu ta mig en slurk kokkaffe på balkongen. Det behövs då inte så värst stora och märkvärdiga grejer för att man ska må rätt skapligt ibland.
Ha det gott mina vänner!
skrev Flarran i Promillebikt
Nio månader gammal precis är man idag som nykter skribent på detta eminenta forum. Alltså nästan som en jollrande liten unge i nykterhetens tecken för att väl skoja till det hela med en liten glimt i ögat så att säga.
Kom att tänka på vad farsan sade nån gång när man var en liten grabb. Han hade visst inte velat haft några ungar, husdjur eller ens några blomkrukor att släpa och dra på. Men morsan hade andra tankar på den punkten så att säga. Först så kom blomkrukorna, sedan en katt och en höstdag visst denna knepiga skribent.
När farsan såg en för första gången så var han faktiskt visst rätt glad över ens ankomst hur som helst. Nog är livet en märklig resa allt. Nu är de väl dags för lite lunch känns det som och kanske dags för pytt i panna eller kanske lite korv och mos.
Har inte riktigt bestämt menyn ännu, men det ger sig nog liksom. Bara man går på magkänslan så blir det nog rätt. Det står väl även skrivet nånstans att det mesta går att äta och dricka, men att allt väl inte är så nyttigt.
Så något flytande nervgift i form av alkohol är då uteslutet även denna dag som dryck till det man tar sig till sitt dagliga bröd så att säga. Vin och öl kan säkert i lagom mängd vara bra för de som inte har problem med överkonsumtion av sånt. Men till denna skara tillhör man ju inte vilket man väl har förstått liksom. Så hoppar över starka drycker även denna dag då det nog är det bästa i alla fall.
Ha det gott!
skrev vår2022 i På den femte dagen
@MärtaMaria Hej och välkommen hit! Vad fint att du tagit tag i saken och att du vill göra detta för din son, att han får en nykter mamma som han kan känna trygghet och tillit till. Det är en plåga att växa upp med en alkoholiserad förälder. Och det är också viktigt att du gör detta för dig själv för att må bättre och då det hänger på dig.
Det är som du säger individuellt och jag hade huvudvärk och sov dåligt av och till första månaderna, men jag visste att det går över och jag var i alla fall nykter😁. Hjärnan behöver få återhämta sig och komma i balans igen och det kan ta sin tid. Så det går över. Jag åt b-vitamin, b-jäst från Ica, det ska vara tiamin i. Man kan ha lite brist på det om man druckit mycket, samt d-vitamin och en om dagen vitamin. Alvedon botar huvudvärken.
När jag slutade dricka för drygt 2,9 år såg jag fram emot en nykter sommar. Att få njuta av all grönska, känna alla dofter och höra fåglarnas sång med klara sinnen. Att vara tillgänglig för mina barn, familj och även för mig själv. Det var så otroligt skönt att varje dag vakna nykter utan ångest och jag kände mig så stolt. Det är så skönt att slippa planera när, var och hur man ska dricka och man får mycket tid till annat, att ersätta dåliga vinvanor med goda nyktra vanor. Att röra på sig, träna, promenera eller springa gjorde jag till en daglig rutin. Små projekt i trädgården, inomhus och positiva tankar om hur skön framtiden som nykter kommer att bli, vad det ska innehålla och vad jag vill fylla det med.
Det är det bästa beslutet i mitt liv och jag har fått en ny chans till att utforma det som jag önskar ha det. Som nykter känner jag livsglädje, är balanserad och kan hantera livet bättre. Alkoholen är det motsatta och skapade ett ångestfyllt mörker. Ge dig själv en chans till att må bra liksom din son. En dag i taget!❤️
skrev Flarran i Promillebikt
Nu är det måndag och en ny vecka har tagit sin början. Har sovit några timmar men är väl rätt trött ändå, det tar ju en stund innan man kommer igång, det brukar det ju ofta göra. Nu är det lite grått utanför mitt köksfönster men det känns ändå rätt lugnt och fint på nåt sätt. Nu när jag dricker mitt morgonvatten så tänker jag tillbaka på helgen och förra veckan som gick. Det var verkligen fina sommardagar med en sol som nästan sken lite alltför varmt. Man är då aldrig nånsin riktigt nöjd, men nog var det väl rätt fina dagar man fick vara med om som nykter och faktiskt helt alkoholfri.
Har läst lite i min mors gamla dagbok och sett hur hon kämpade med både tankar på det andliga och hur hon hade att brottas med vanliga mänskliga tankar. Det var väl lite som vädrets skiftningar i hennes sinne precis som det väl är hos de flesta människor. Det är mycket som sker som man inte kan se utanpå folk direkt och mycket förstår man väl lite bättre när man fått smälta saker och ting och allt liksom kan beskådas i sitt rätta perspektiv liksom.
Jag växte då upp i ett helnyktert hem, men inte var det väl lugn och frid alltid för det kan jag då säga. Min mor hon hade sin psykiska sjukdom att dras med och levde och kämpade för att få komma hem till Jesus och Gud fader. När jag tänker på min far så hade han också en stark tro på Gud och Jesus och han gjorde också sitt allra bästa och kämpade på för att saker och ting skulle fungera. Han hade då allt en stark livsvilja ända till sista andetaget. Jag har inget illa alls att säga om mina föräldrar då de faktiskt gjorde allt som de kunde utifrån sina unika förutsättningar. Man kan inte göra mer än sitt bästa eller lära ut sånt som man inte kan.
Måste väl nu i denna stund säga att jag trots allt är tacksam för att jag fick ha de föräldrar som jag fick mig tilldelat. Har sett mycket inifrån och även förstått vad en familj är för något. Man behöver inte ha mycket till jordiska tillgångar för att kunna känna sig rik. Det tar ibland många år innan man kan förstå saker och ting. Kan då säga att det är sant att man inte får mera prövningar än vad man klarar av. Skaparen vet då verkligen vad man behöver. När jag lyckades ta mig utanför dörren och badade i lördags efter en cykeltur och simmade på den plats som jag gjorde så hade jag längtat efter detta i flera dagar. Ja, att just få komma till denna plats för att få uppleva den med ett nyktert sinne.
Har tittat lite på de bilder som jag tog med min mobilkamera och ser att jag nog var och nosade lite på en del av det som var eller är som nog är en glimt av hur paradiset kanske kan vara. Jag brukar bara deppa, gnälla och gny, men så är väl vi människor rätt ofta då vi inte kan se det vackra som finns i stunden innan det fina och vackra kanske är på väg bort. Tacksamhet för det enkla och naturliga är väl något man har att jobba på för att väl få ett högre själsligt lugn kan kan tro. Det är mycket tok man tänker och gör i svaga stunder och ibland blir det bara för mycket och då är det allt tur att man har känslan av närhet till skaparen.
Man är nog som starkast när man inte tuffar till sig konstlat utan vågar att vara naturlig och den man väl egentligen är. Det är nog ingen slump var man som människa hamnar på för slags ställe eller vilka saker man måste gå igenom för att växa liksom. När jag gick i skolan var jag utanför och inte med i någon gemenskap alls egentligen. Var dag i skolan upplevde jag bara som ett jobbigt tvång. När jag ofta kände mig mobbad och utsatt så bad jag till Gud om att få vara osynlig så att mobbare inte skulle se mig, och inte en enda gång så svek mig skaparen när jag bad till honom om vad jag behövde så att säga. Det står i skriften om att man ska bedja och att det då ska vara en givet.
Har väl inte varit så duktig på att bedja om sånt som är det bästa att be om kanske. Men jag försöker då ibland att be om kraft att stå ut och orka gå vidare ännu en dag. Men ser egentligen ingen mening med den vandring man har att pyssla med på denna jord. Känner mig egentligen inte ens direkt hemma i nån församling av idag. Då de väl ofta tycks ha kommit långt bort från den enkla tron på skaparen som väl bär en vägen fram. Men man ska väl inte döma och det är inget jag gör heller, men nog finns det en känsla av att församlingar kunde göra ett bättre jobb för skaparen än vad de väl ofta kanske gör.
Nu är det alltså måndag igen och luften känns lite sval, men jag upplever då ingen stress av att behöva rusa iväg för att ta vara på dagen i alla fall. Det känns rätt lugnt här vid mitt köksbord. Pysslade lite i natt med att göra lite enkla rytmer med mina nya studioprylar jag köpt de senaste veckorna. När jag gör musik så tänker jag ofta på min mormor som var duktig på handarbete som att sticka strumpor och virka gardinkappor och sånt där. Det är lite liknande att göra musik.
För toner de kan fogas samman till mönster som sedan kan bli till en intressant helhet om man har en någorlunda vettig tanke på vad man vill åstadkomma så att säga. När jag gör musik så går jag på ren inspiration och knåpar ihop sånt som känns rätt i stunden. Brukar ofta börja med en trumrytm och sedan lägga en basgång och så vidare. Det handlar inte om att göra verk som ska kunna dra in en massa pengar genom att följa nån strukturerad mall för att kanske passa nån viss målgrupp eller nåt sånt. Nej, det är numera mest en slags terapi ungefär som att sticka en grytlapp eller att virka ett sängöverkast som tidsfördriv vilket väl gamla mormor pysslade med ibland.
Har ingen aning om vad jag ska hitta på att göra idag, men någon vända till bolaget för att handla alkohol står då inte på nån att-göra-lista. Det känns lite märkligt att inte ha fyllan som min bästa vän och en ständig berusning som min hobby längre. Men ibland så får man väl en känsla av att man skulle vilja få ledigt och vila sig från sig själv, men då får man väl kanske be till Herren om lite extra lugn, glädje och harmoni inom sig tänker jag nu i stunden. Har läst lite inlägg här på forumet igen och ser att många har det jobbigt på olika sätt. Nog är det knepigt att vara människa vissa dagar det känner man då allt till. Men här vid mitt köksbord så är det då lugnt i denna stund.
Ha en fin dag!
skrev MärtaMaria i På den femte dagen
Hej!
Idag är min femte dag som nykter. Vaknar med huvudvärk men utan fylleångest i alla fall. Igår hade jag en svacka och kände att jag hade ”mått bra” av lite vin och att slappna av. Tur att de dumma tankarna inte vann och att jag stod emot.
Jag är ny härinne och jag är en kvinna på 50+ med man och tonårig son. Jag har bestämt mig för att inte dricka idag. Törs inte skriva aldrig mer, är rädd för de ”stora orden” men vet egentligen att det är så det måste bli. Jag har försökt att dricka måttligt och det funkar ibland men det kan lika gärna bli total urspårning och kaos. Jag gör det här för mig själv men nog mest för min son som drabbas och verkligen hatar när jag dricker (såklart, eftersom det oftast spårar). Jag växte själv upp med en alkoholiserad mamma så jag VET ju hur det är och hur dåligt man mår. Vill inte ge min son samma otrygga miljö.
Är riktigt trött och har som sagt huvudvärk mest hela tiden. Förstår att det är väldigt individuellt men hur länge satt det i för er andra när ni blev nyktra?
Min semester startar idag eller egentligen redan i fredags em när jag slog igen datorn. Mycket märkligt att inte fira in den med alkohol, första gången i hela mitt vuxna liv tror jag. Men känner mig stolt och stark (för det mesta) med att jag går in i denna semesterperiod och kommer minnas allt och inte behöva ha ångest och dåligt samvete över saker jag gjort och sagt på fyllan.
Semester är väldigt starkt kopplat till alkohol för mig och nu blir det faktiskt spännande att se hur den kommer bli när jag slipper fokusera på nästa glas hela tiden.
Jag ska kämpa på och jag vill vinna tillbaka mig själv i kampen mot det stora monstret!
skrev jurryj i Helgen
Vet inte vad som hände igår . Va på gymmet på morgon sen efter gymmet kännde jag mig så trött å ängslig förbannad. Så jag sov bort hela dagen . Måste var abstines eller nåt . Mår bättre idag iallfall är på gymmet nu . Dag 8 nykter
skrev Ros i Ros
21v. utan A och tredje semester v. utan A.
Så tacksam för varje dag jag avstår A. Veckan som gått har jag inte tänkt så mycket på A. Reflekterade i helgen när jag umgicks med några vänner hur lite A de drack. Förr hade jag blivit så stressad av att fått så lite A nu glad att jag slutat. Ha en skön kväll alla i forumet.
skrev Tombor i Ängslan
@Varafrisk Tack snälla😊 Det går riktigt bra! Jag har cyklat en hel del med min dotter vilket varit jätteroligt. Har för avsikt att fortsätta på min inslagna bana. Då kan jag utan några större problem avhålla mig från alkohol. Träning och alkohol är ingen bra kombination. Men båda dagarna under helgen har tankarna på alkohol funnits. Det finns där och jag vet att det inte behövs mycket för att det ska tippa över tiĺl alkohol. Känner mig nöjd med en vit helg. Hur är det med dig? Sköt om dig😊
skrev Flarran i Promillebikt
Det är intressant det här med alkohol och att vi människor kan ha en vardag som ser hur olika ut som helst. Men ändå så har vi ofta problemet med konsumtion av starka drycker gemensamt i olika hög grad så att säga. Måttlighetsdrickare, eller findrinkare var man väl inte direkt förra året vid den här tiden. Det kan man då se inte minst på de skrynkliga kassakvitton från bolaget som nu har sparats i en bunt som varnande exempel då alkoholdjävulen så att säga ibland hälsar på i ens sinne.
Denna söndag har det varit rejält varmt och soligt och nog har man väl tänkt tanken att det skulle vara trevligt med en kall pilsner vid nån badstrand i närheten. Men sen vet man ju hur det blir. Då kommer tankar som från ingenstans rätt som det är, att gick det bra med nån folköl, så går det säkert även bra med ett glas portvin, nån snaps, eller varför inte bara en god likör till kvällen och så vidare.
Så går då inte utanför dörren idag och iväg till lokala matbutiken efter mera mjölk som kanske skulle behövas. Detta då risken finns att man i sommarvärmen även kanske kommer hem med ett sexpack pilsner eller två beroende på känslan i stunden. Man ska ju inte kasta sig i fara i onödan har man hört. Kör alltså helt alkoholfritt vidare precis som från dag ett på detta eminenta forum. Det tog jag mig allt en slurk med kall energidryck på faktiskt.
Ha en fin kväll!
skrev Flarran i Promillebikt
Nu säger jag hej från mitt kök där jag nyktert sitter lugnt denna soliga sommardag och dricker lite vatten ur mitt favoritglas. Söndag och vilodag är det vilket passar helt utmärkt då jag är rätt så mör i kroppen efter gårdagens fysiska och psykiska ansträngning. När man vandrar vägen fram utan att behöva tänka allt för mycket på andras väl och ve hela tiden eller jaga efter gods och guld så är det rätt så lätt att bli en aning självcentrerad. Men säg den människa som egentligen i grunden inte är rätt så självcentrerad. Det mesta för de flesta utgår väl egentligen från ett eget tillfredställande av det flyktiga jaget.
Har nu öppnat mitt köksfönster och även fått mig lite frisk luft efter att ha fått sova rätt så bra efter gårdagens strapatser. Borde väl göra en massa nyttigheter som man inte har kraft och energi att ta tag i, men det spelar väl egentligen ingen roll vad man pysslar med så länge man är nykter och alkoholfri vilket man då är. Har inget alkoholsug eller begär efter en flyktig berusning som bara egentligen är en jakt efter ingenting alls. Mår fysiskt rätt skapligt och det är då något att vara tacksam för eller åtminstone rätt så nöjd över.
Nu när det ju är söndag så slog jag nyss upp bibeln för att väl hitta något ord för att förhoppningsvis få lite mer andlig vägledning och själslig kost så att säga. Tänker att nu har väl världens pastorer haft sin söndagsshow eller gudstjänst som det heter. Nu har det säkert sjungits några andligt klingande sånger och ord om hur saligt det är att giva bort sina pengar till kyrkans gärning har väl även säkert predikats i vanlig ordning för den skara som kanske lyssnat på sånt kan jag tänka.
Det är allt skönt att slippa sitta och trycka i sommarvärme i en kyrkbänk och låtsas vara salig och förnöjsamt glad fast man väl mera har samma gamla inbyggda nedstämdhet som alltid. Det skulle vara en lögn och ett rent hyckleri att förställa sig och yla med i nån gospelkör när man nu känner så som man gör. Men alla har väl sitt sätt att tackla vardagen och även helgdagar kan jag tänka. Har då ändå läst Fader vår, eller Herrens bön och även tagit del av de tio budorden som man printade ut på skrivaren och satte upp på kylskåpsdörren i våras för att ha nära till hands liksom.
Har nu till skillnad mot att för det mesta bara lyssna på världsliga toner nu faktiskt lyssnat på lite andlig musik som ens gamla kristna morsa brukade köra då och då på sin rassliga kassettbandspelare. Det är märkligt att hon orkade med sin tillvaro och klarade av att hålla ut och vara med till sista andetaget. Men det var ju en rätt stark tro som hennes ande vilade på liksom. Tala är silver och tiga är guld har man väl hört sägas ibland. Nog har man väl varit bra på att tiga många gånger. Kanske alltför bra om man ska vara sanningsenlig. Tystnad om det mesta, ofta väl vilande på en inre feghet, kanske även stundtals grundad på känsla av en slags stolthet på nåt sätt.
Bläddrade för en stund sen i min mors gamla dagbok och väljer här att citera en textrad från en av hennes dagsbetraktelser för rätt längesen vilket hon nog inte skulle ha haft något emot. Fick upp en dagbokssida för tankar hon hade i november år 1983 där hon med blyerts skrev följande rätt så tänkvärda ord: ”Ibland är tystnaden och stillheten mer talande än ord”. Kan då skriva under på att det ligger rätt mycket sanning i dessa ord.
Har nu medan jag knappade på mitt gamla tangentbord lyssnat på en av morsans favoritlåtar med sångerskan Christina Gunnardo och sången Jesus bara du. Man kan då allt fira en gudstjänst på rätt många sätt. Det är väl rätt mycket man inte kan förstå, men med tiden så ger sig väl det mesta kan man tänka. Nej, nu är det nog dags för lite dagligt bröd känns det som. Får väl köra igång mikron.
Ha det gott!
skrev Carisie i Jag vill inte...men vill ändå
@Chrij Jag förstår hur du känner. Jag kan se det hos andra som inte jobbar i skift oavsett dag i veckan (även om jag inte vet att det är så i ditt fall) men folk har en tendens att avsluta jobbveckan med alkoholavslappning.
Jag jobbade natt lör-sön så det var inga problem att avstå. Föreställer mig att det blir dålig stämning om man kommer till jobbet onykter?! 🥹😅
Nu ska jag bara försöka överleva dagen så jag får gå & lägga mig och sova på natten.
🩵
skrev maria1234 i Spårat ur totalt
Tack för svar. Ska gå till aa idag.
skrev Flarran i Promillebikt
Samlar nu mina tankar i natten efter en händelserik dag som sakta sjunkit in i mitt nyktra alkoholfria medvetande. Det är allt många delar att processa när man går från ett liv som från tolvårsåldern nästan helt har kretsat kring alkohol och berusning. Det är många minnen och tankar man har att bearbeta. Nog är det en resa allt att gå från ett destruktivt tänkesätt till ett lite mer positivt alltså.
När jag nu tittar på de bilder jag tog med min enkla mobilkamera igår. Vilket erbjöd en av de soligaste sommardagarna här på länge. När jag skådar välkända vyer så känner jag viss stolthet över att kunna sitta här i stunden och alkoholfri skriva dessa ord. Men känner samtidigt en viss saknad efter tider som gått, och då väl mest kanske glimtar av en tid innan man började med alkohol för så många år sedan. Men nog förstår jag allt för väl hur det kunde bli som det blev.
Det är inte lätt att vara en känslomänniska alla gånger. Det var väl därför som jag blev tvungen att stänga av mitt väl lite för aktiva analyserande tänkande och kännande innan jag var redo för de djupa tankar som kan få en fåkunnig person inom det mer känslomässiga att bli rätt så sliten och överväldigad. Det är mycket som missats och feltolkats efter vägen kan jag då säga. Man har då allt rusat rakt fram och inte tänk så värst klart ens de dagar man inte ens varit alltför berusad.
Kör nu lite gammaldags Rock n Roll och en del upptempolåtar i popstil i hörlurarna för att inte bli alltför melankolisk vilket bara drar ned en dystymiker som mig i en depression som risker att mötas av ett felaktigt beslut av att stilla en inre oro som bara kommer att kosta mig ännu en värdelös fylla som väl bara kommer att starta om samma trista snurriga karusell som man känner till allt för väl. Förstår psykiatrins folk att de inte hade något att komma med. Det var för många delar jag hade att bearbeta som jag väl själv sade redan en av de första gångerna jag talade med nån slags psykolgexpert på öppenvården som jag inte längre tillhör. Man är ju nu färdigbehandlad bevars.
Terapeut har jag ändå fått vara åt mig själv från dag ett då ingen expert tycktes ha någon större kompetens när det gällde just mig och mina låsningar psykiskt. Men det är väl som man känt i en massa år att ska man få något gjort så får man alltid göra det själv. Har nu bara ett fåtal destinationer kvar som ska laddas med nyktra erfarenheter som helt alkoholfri. Sen får man väl se var man hamnar liksom.
Det är inte helt enkelt att hålla motivation till att nyktert gå vidare när man ofta känner sig så himla nedstämd och trött på allt. Men gör då mitt bästa nu i alla fall. Ha en fin söndag tänkte jag skriva. Men det kändes väl lite tomt och futtigt i det känsloläge man befinner sig i nu när man sitter och dricker lite läsk med smak av grapefrukt som det kändes för att slurka på i skrivande stund så att säga.
Har inga krav på mig eller nån nära vän i hela världen att tala med eller ringa till. Har väl egentligen inte heller nåt vettigt att säga. Men har då i alla fall känslan av en inre och nära kontakt med skaparen vilket känns bra och väl är det högsta man som människa kan hoppas på att ha. Ska nog be till min skapare om lite mera kraft, energi och positiv känsla så att man orkar ta sig iväg till några ytterligare platser i stadens omgivningar så att man kan ladda om dessa platser med lite nya nyktra erfarenheter och kanske hitta fram till något vettigt beslut för att kanske förhoppningsvis växa lite mera rent andligt sett.
Har ingen halleluja-sång i mina hörlurar utan samma gamla spår som snurrat runt i så många år och väl liksom etsat sig fast i mitt musikminne när det gäller rytmik och stilar som jag gillar. Tänk om man hade börjat fundera lite mer så här tidigare, vem vet var man då hade varit på för nivå eller plats i denna vandring här i världen. Men man ska väl inte fundera för mycket för då blir man väl bara trött och behöver sen snart stänga av hjärnan med nervgiftet alkohol igen vilket väl inte är direkt optimalt liksom.
Du kan då allt brukade farsan säga, och nog hade han väl rätt i att när man inte tror att man har mer att ge så finns det alltid lite till kraft att skrapa ihop för att ta sig ytterligare ett steg framåt på sin livsstig så att säga. Körde idag lite egen spontan KBT och talade lite vardagligt och ytligt med ett flertal okända människor längs vägen för att väl bygga upp min självkänsla en aning. Det går även att sätta sig över en inre social ångest fast det väl kostar på en hel del rent energimässigt.
Men man får ju inte alltid så värst mycket gratis här i denna värld. Man får ofta göra allt jobb själv har jag lärt mig med åren. Men det står väl även så lite kryptiskt i skriften om att skaparen hjälper den som hjälper sig själv. Då jag nu liksom har borstat av mig offerkoftan och bitit i det sura äpplet och insett en del saker jag inte kunde greppa för bara ett år sedan. Så förstår jag att det krävs bra mycket mer än att bara vara nykter för att hitta fram till en inre frid och kanske en sann förnöjsamhet.
Precis som i en överfylld hårddisk så krävs det att man ibland kastar bort vissa filer eller omvärderar en del som man inte andligt och själsligt har nytta av tänker jag. För mycket splittrat tänkande blir bara psykiskt jobbigt är en lärdom man väl till viss del fått som helnykterist efter dessa 8 månader och fyra veckor på detta forum. Har nu knappat lite spontant på mitt tangent bord i lite drygt en timme för att väl komma i lite mer balans. Man måste ibland jobba en hel del för att smälta en dags intryck liksom. Nu är mitt glas med läsk nästan tömt och det är dags att stänga datorn för att kanske träffa John blund känns det.
Ha det gott!
skrev Lora i Spårat ur totalt
@maria1234 Det går alldeles utmärkt. Den sjuka kraft den där rackarns drogen har kan få en till massa dumt. Har hittills inte träffat någon som blir smartare av att dricka. Du är långt ifrån ensam. Där jag är består 25% av mathyllorna av alkohol. Det är ju ingen slump. När jag tittar i folks korgar ligger det typ 25% alkohol där.
Synd att det blivit så skambetonat. Detta samtidigt som folk med sådan enkelhet svingar ner flaska efter flaska i sina korgar. Där syns inte baksidan. Den visas inte upp någonstans... Det sköter man i sin ensamhet.
Typ allt blir bättre när man slutar. Idag efter flera år som alkoholfri förstår jag inte hur man kunde tycka att fira semester onykter kunde anses som semester. Man blir ju så seg, urlakad och enkelspårig.
När man verkligen bestämmer sig så börjar en fantastisk resa i självförverkligande. Man lär känna sig själv på nytt. För mig var det som att dras tillbaka då jag var 16 och börja om igen. Så många känslor som man fått återuppleva. Så mycket enklare det blivit att ta sig fram i livet. Du har allt att vinna när du börjar resan!
skrev Flarran i Promillebikt
Sitter nu vid datorn och dricker igen. Ja, ingen onyttig alkohol i form av kanske öl vilket det kunde ha blivit då det ju är lördag och att man var iväg på stan och solen sken som bara den. Nej, bara vanligt kallt kolsyrat vatten slurkas det nu på, vilket då behövdes då man faktiskt var iväg på cykel åt ett ovanligt håll med en backe som kan få de flesta att sucka och stöna när de ska försöka att ta sig uppför den för egen maskin alltså.
Hade bestämt mig efter att ha köpt lite skrot på en loppis för att försöka att ta mig en simtur idag också fast man var ganska mör i kroppen sedan gårdagens övningar. Tog mig till en badplats en halvmil bort där man suttit och druckit en hel del öl och vin genom åren. Men den här gången så fick det allt bli en liten pärondryck med sugrör i stället.
Tycke att man skulle ha nån belöning då man väl simmat åtminstone 250 meter i alla fall. Så nu har man nyktert invigt ännu en gammal badplats förknippad med drickande av alkohol. Men när jag var nästan halvvägs hemma fick jag alkoholsug en stund och tänkte på folköl då ju bolaget var stängt sedan flera timmar. Men då åkte en vattenflaska ur ryggsäcken fram och efter några rejäla klunkar ur denna så knäcktes alkoholsuget och den fule alkoholdjävulen blev så att säga blåst på konfekten även denna sommardag.
Ha en fin kväll!
skrev jurryj i Helgen
@Amanda L okej jag förstår . Asså alkohol är en lömsk jävel. Man har vart under dess förtrollning alldelse för länge .Men jag grejade en dag till nykter . Jag vann idag igen . Känns jävligt bra . // kram
skrev maria1234 i Spårat ur totalt
Jag har totalt tappat det. Druckit en bag in box per dag i en vecka. Hur kan man vara så jävla sjuk i huvudet
skrev Amanda L i Helgen
@jurryj Ja, till din fråga om man får bukt med ångesten. Alkohol skapar ångest plus ångest för allt man gör och gjort på fyllan. Dubbelt upp alltså. Men själva alkoholen ger en rent kemisk ångest. Det är därföre del får ångest trots att de "bara" druckit två glas vin och inget hänt....
Så kämpa på! Det kommer att bli bättre och bättre och bättre och.....
skrev Amanda L i Nya Given..
@Lonely Man Välkommen tillbaka! Ser att du kämpar på, trots alla svårigheter. Så strongt. Hoppas du kan finna på det som fungerar för dig. Du är verkligen värd det. Kram :)
skrev Chrij i Jag vill inte...men vill ändå
@Carisie
Hej!😃, det går rätt så bra! Det kommer ett sug ibland, det blåser över rätt snabbt. Svprast är det på fredagskvällar, det är säkert i 20 år jag druckit något i princip varje fredag. Sista 15 åren för mycket. Idag lördag är det lättare, varför vet jag inte...🤔
skrev nyttförsök i Det går inte att dricka måttligt.
Sambon är i duschen då kom suget.
Ska jag passa på att dricka lite direkt ur konjaksflaskan, tanken bara kommer.
Alkoholen känns ju så skön i kroppen.
Men måste försöka stå emot.
Jag har klarat det i 11 år tidigare så då måste jag kunna klara det nu.
Ta inte första glaset så löser det sig.
@Flarran Grattis till 9 månader!🥳🥳🥳. Fantastiskt bra jobbat! Här är det både sol och molnigt, men rätt kvavt. Kanske åskskur på gång. Håller med om att när solen skiner är det svårare att sitta inne så är man trött är det skönt att det är molnigt. Sen längtar man alltid efter att det ska vara soligt om det är molnigt eller regnigt en längre tid. Vi har fått mördarsniglar på vår tomt så nu är jag hela tiden vaksam på om de kryper omkring och försöker äta upp min sallad. Nu kan inte rådjuren komma åt den då jag burat in salladen men istället kommer en ny fiende! Jag har tagit en 3,5 öl från min man och hällt ut den i en plastlåda. Sniglarna kryper ned i den och dör. Det är vad man bäst kan använda alkohol till, mörda sniglar😂. Ett annat elände jag har är fästingar som mina hundar kommer hem med från skogen varje dag. Säkert 20 talet per hund! Tursamt nog har jag endast själv fått 2 fästingar som satt sig i relation till hur många jag ändå plockar bort från hundarna varje dag.
Ha en fin dag, var stolt över dig själv och dina nyktra 9 månader!🤩