Senaste kommentarerna i forumet

Okej, klart jag gjort mer än bara ätit grönsaker och varit ute och knallat. Har funderat över min jobbsituation och därför varit på en arbetsintervju. Inser att min ekonomi är så bra så att jag skulle kunna vara utan arbete några månader, om jag vill. Skönt att inte vara tvungen att jobba. Gör det för att jag gillar mitt jobb. Har deltagit i nya aktiviteter och fördjupat meditationen både med kropp och sinne. Allt för att skapa så mycket mening jag kan.

Reflektioner inför ytterligare en nykter helg:
Läser en artikel i SVT nyheter. CAN har konstaterat, utifrån sina tämligen seriösa intervjuundersökningar, att en stor del av den vuxna befolkningen dricker över gränsen för riskbruk. De uppskattar att 3,3 miljoner människor i Sverige dricker mer än måttligt (alltså en tredjedel av befolkningen) Innebär att ungefär hälften av den vuxna befolkningen krökar rätt bra. En del mer andra mindre. Det får mig att undra om folk sådär i allmänhet är sopiga på att koppla av och roa sig utan att använda alkohol. När jag drack, så var det väldigt kopplat till ensamhet, roliga tillfällen och att koppla av och få respit från ett krävande liv. Så jag förstår att många finner en anledning att dricka när livet mycket handlar om att prestera och att hantera sin själ.

Tänker också på det där med gränser. 10 standardglas per vecka och max 4 per tillfälle. Det är här det blir lite skevt, även om det säkert är bra att ha ett mått att utgå ifrån. Tidigare har ju män "kunnat" dricka upp till 15 standardglas per vecka. Många av dem har nu halkat in i ligan för riskbruk. Men det jag tänker på är det där med "måttlighet". Uppenbarligen ett rätt flytande begrepp. Många som har ett begynnande alkoholproblem sätter just gränser vid 10 glas/vecka. Jag som är lite Old School räknade med nio glas i veckan. Stod ju inte med decilitermåttet och mätte direkt, utan tänkte att en flaska vin är fem glas (Ja, jag vet.. jag var generös).

Numera ser jag det såhär: Antingen är alkohol oviktigt, och då räknar man inte glasen, eftersom man ju knappt dricker något. Eller så är alkohol viktigt. Då vill man helst inte räkna, men blir tvungen till det för att "vara måttlig". Är man riktig proffsdrinkare så måste man räkna på åtgången så att alkoholen inte tar slut. Hur man än gör som drinkare, så kommer man skaffa sig en kemisk obalans i hjärnan och ägna rätt mycket tid åt bakfyllesvettning, hjärtklappning och en känsla av att man inte gjort som man tycker att man borde.

Jag värjer mig därför hårdnackat mot allt sorts snack om "måttlighet". Inte för att det är omöjligt att uppnå för den som inte är alltför beroende, utan för att det underförstått menas att ALKOHOL är VIKTIGT.

Sen lever vi ju också i en tid då det är så eftersträvansvärt att "MÅ BRA". Vi lägger sjukt mycket tid, pengar och ansträngning på att MÅ BRA. Vi reser, vi köper saker, kläder och nya handdukar som går ton i ton med vårt fina badrum. Man ska träna och dricka färskpressad juice, gå på yoga och umgås med vännerna. Det är inget fel med det, för det är trevligt och hälsosamt. Lyckas vi inte med att MÅ BRA så tar vi läkemedel, för det är så oacceptabelt att må dåligt. Vad har det här med nykterhet att göra, tänker du kanske? Därför att diskussionerna på forum handlar om samma sak. Vi MÅR DÅLIGT för att vi dricker eller för att vi "förbjudit" oss att dricka. Vi MÅR BRA för att vi är nyktra och uppnår milstoplarna som räknas i nyktra dagar/veckor/månader/ år. Nu hårddrar jag det hela, för att göra poängen tydligare. Tänk om man bara skiter i hur man mår?

Under min nyktra period har jag lärt mig att fullständigt skita i hur jag mår. Däremot har jag lagt ned enorm energi på att göra mitt liv MENINGSFULLT. Har inte behövt köpa någonting för att att uppnå detta. Går min långa promenader, äter nyttigt och har en enkel livsstil. Tankar på alkohol har förskjutits från att känna efter hur jag mår, till att handla om huruvida det skulle vara meningsfullt att dricka. Hittills finns det ingen större mening med det. Det är därför som jag kan säga till mig själv; Äsch, du kan dricka imorgon om det nu är det du vill. Men jag fattar egentligen inte meningen längre med att dricka alkohol. Det är bra. Sen mår jag lite olika bra olika dagar, men det är inget jag fokuserar på. Jag vet ju att det alltid känns bättre om jag går några kilometer.

Tankens makt är stor är något man känner till och vet. Men ofta glömmer man bort det och dras lätt med av en spontan känsla som kan få en på olika humör. Så tänker jag nu när klockan just har passerat 12:00 och min frukost på grund av skriande mjölkbrist fick bli lite läsk och några smörgåsrån med ost på. Bättre det, än en massa flottiga chips och jordnötter som det höll på att bli, då jag inte hade nån ork och energi att göra en vettig frukost. Får väl bli en fiskgratäng senare så att magen blir nöjd och glad.

Det var allt en knepig natt, och alkoholdjävulen försökte då verkligen få mig på andligt fall i min kamp för att fortsätta som alkoholfri på heltid. Hade ingen alkohol hemma i huset vilket var en väldans tur. För vid liknande anfall av alkoholsug tidigare år så har det ju bara slutat med att man som idag fredag hamnat på bolaget som storkund av en massa klirrande flaskor.

Men jag lyckades faktiskt efter att ha läst en hel del kloka ord här på forumet ta mig igenom det hela liksom. Kampen för att bli nykter har nu på nåt sätt visat sig vara kampen för kanske något bra mycket mer än vad man kanske först trodde eller kunde ana. Det handlar tydligen inte bara om att tackla ett litet alkoholsug då och då, det handlar nog på nåt märkligt sätt om hela ens existens.

Det är nästan som att man kan tro att det vore andemakter inblandade som slåss om en själ på nåt sätt liksom. Men såna här tankar är väl bara fantasier, det finns ju ingen gud säger de som är inne på den ateistiska linjen. Men tänk om det är som gamla kristna morsan trodde att man måste vandra vägen fram inte bara som nykter och rejäl, utan också ha siktet inställt på mer än bara en världslig medmänsklig vandring. Nej, religionsgrubbel är då inget som man har ork och tid att lägga nån energi på så här en vanlig fredag. Har min andliga känsla och tro intakt det får nog räcka för stunden.

Tror det snart är dags att lyssna på lite på lite blandad Rock n Roll så att man inte blir totalt mossig och degig i skallen. Förresten så borde man väl lite senare ta och gå ut en sväng och inhandla lite mjölk och en limpa i lokala matbutiken, nu när man inte har minsta alkoholsug och riskerar att komma hem med några sex-pack med pilsner.

Nog är det konstigt att man kan vara missnöjd med tillvaron fast man egentligen har det rätt så bra alltså. Vaknade av att regnet smattrade på sovrumsfönstret för nån timme sen och då tyckte att allt bara var skit liksom. Har vid sådana tillfällen oavsett alkoholsug om drycker funnits, bara öppnat en starköl och sedan gått lös på bra mycket starkare grejer.

Men nu är ju siktet inställt på fortsatt alkoholfrihet så den tanken sköt man då i alla fall åt sidan så någon resa in till bolaget är då inte aktuellt. Undrar om man kanske skulle värma på lite kokkaffe och ta sig en pepparkaka eller två och sen gå och vila en liten stund kanske.

Det finns så mycket prylar man kan hitta på att göra en dag som denna, men det viktigaste av allt är då att man har siktet inställt på fortsatt nykterhet. För annars så är man väl snart nere i alkoholträsket igen. Den saken är då klar utan tvekan. Förresten, @Andrahalvlek och @Kennie. Det var trevligt att ni tittade in en sväng här på morgonen.

Ha en fin nykter fredag!

@Onkel F Tack snälla för ditt stöd. Ok, då ska jag be dem kolla sköldkörteln för det har de då inte gjort.

Jag har en nästäppa. Den har varit jäkligt jobbigt. Nu börjar den släppa efter flera månader. När jag vaknade idag var det helt fritt. Har ju inte hänt på månader. Blodtryck idag mäter 139/84. Alltså vilken skillnad på bara några få dagar! Ingen har riktigt sagt att nästäppa hänger ihop men nu har jag börjat googla på engelska (som vanligt). Vissa hävdar att det finns samband. Man råder på vissa sidor att man ska operera då bra luftflöde kan påverka blodtrycket positivt. Sedan är det vissa sprayer som har avsvällande effekt. Då sväller det inte bara där utan kan förflyttas till andra ställen i kroppen och påverka blodtrycket. Så även sprayerna jag använder kanske man ska testa att utesluta.

Nu lägger jag om det jag kan. Inget kaffe, mer frukt och grönt, inget godis, promenad i backar 2 ggr/dag och sedan slå igen datorn senast 18.00. Tänker till på hur jag känner och jobbar med att inte försöka lösa allt nu direkt.
Jag hoppas att det ska leda till enbart 1 tablett. Inte vet jag om jag kan lyckas själv reducera blodtryck till 120 från dagens värden men det hade ju känts bra. Så får jag parallellt trycka på vården. Fick tid om 3 veckor för uppföljning. De vill låta medicinen kicka in fullt ut för att sedan börja lägga på fler. Inte för många för snabbt säger de för då kan det bli för mycket istället. Kanske stämmer. Det verkar ju som värdena fortfarande sjunker givet dagens värden. Igår var det typ 150 så det känns ju lite rörligt just nu.

@Himmelellerhelvette Exakt det du skriver att du behöver gäller också mig (alla egentligen…). Jag är ganska slarvig med mat, kan slukas uppgav ett arbete och glömmer att äta, jag bara kör på och känner ingen hunger. För tillfället har jag ingen aptit och har rasat i vikt. Livsfarligt för mig att försöka gå upp genom att äta skräp eftersom det leder till oönskad vana och tillslut ett sockerberoende. Försöker äta äggröra med smör och grädde för att åtminstone få i mig något utöver vanliga måltider. Jag är ju livrädd för att ätstörningarna nu ska komma tillbaks. Kruxet för mig är mindfulness 🧘, jag har så svårt men jag fortsätter. ❤️❤️❤️

@Varafrisk Fina du❤️❤️❤️Nykerheten först! Alltid! Jag klarar ju perioder av nykterhet, skulle inte säga att jag är perioderare utan att det mera handlar om mina skav som jag måste få utlopp för. Efter en tid måste jag bara få stänga av för att hämta ny energi. Pratade med läkaren om detta och alla är ju olika så det är svårt för hen som är alkoholintiktad att se likheterna (vilket jag kan tycka konstigt….) Skulle gärna träffa på någon som gått från bulimi i tidigaste tonår, blivit ”fri” men sakta byggt upp ett annat beroende. Så har min resa sett ut. Alkoholen var enklare att dölja och billigare än bulimi…. När jag nu skriver är tårarna nära men jag kan inte gråta så där befriande som jag skulle vilja/behöva. De bränner bara bakom ögonen.
Jag tänker att ett översättande är också en form av missbruk. Om ganska milt sådant. Jag brukar jämföra med min man som är helt befriad från missbruk/beroenden. Han älskar mat och har lite mage (inom normalspannet och perfekta blodvärden)!men som han säger hellre lite mage, för att sluta med gräddsås skulle göra honom deprimerad… Alltså han trivs med sin lilla mage. Vad jag menar är det gäller hitta balans och när man själv trivs i sin kropp då har man balans. ❤️❤️❤️

Idag dag 22 igen och tiden för risken att ta återfall närmar sig. Jag vill inte mer. Jag vill bli fri. Målet är att min sommar ska bli helt nykter och att jag inför semestern ska vara i balans så att semestern verkligen blir en återhämtning på djupet, inte återhämtning från skitlivet som alkoholberoende.Jag vill påbörja uppbyggnaden av mig (nytt försök). Jag kommer troligtvis alltid att äta medicin mot ångest (inga beroendeframkallande diton utan SNRI) så är det bara. Men jag ska jobba med mig själv och att skriva här är en del, prata med läkaren och psykolog en annan, nya hållbara vanor över tid en tredje. Oj, vet knappt vad jag vill säga med inlägget men ändå vad som finns inom mig och mina tankar nu. Nykter idag! 👺 den falske djävulen (hen bär mask för hen vågar inte visa sitt rätta jag, så är alkoholdjävulen för mig). Jag ska vara sann nu, inget mer smusslande för maken om alkohol och ingen smusslande med mig själv. Jag ska ryta NEJ! 👺 kan dra åt h——-e. 👺 står också för att den kan komma i olika skepnader. 🍀 min tur nu!!!!

@Flarran Ja, det är mina livsmotton. Aldrig glömma. Aldrig ta första glaset. Och nöta, nöta, nöta nyktra fakta. Craig Beck och Annie Grace är mina husgudar.

Kram 🐘

@Flarran Stort grattis till fyra månader, fantastiskt jobbat! Hoppas du fick sova lite sen. Alkoholsug dyker upp då och då för de flesta. Men vi lär oss att inte agera på det. Det får finnas en stund och försvinner till slut av sig själv. Att känslor inte alltid behöver en åtgärd är något jag börjat jobba med. Att acceptera mina känslor som en del av att vara människa. Ibland är det jobbigt och det kan jag stå ut med, för jag vet att det ändras. Som vädret. Så kämpa på och bär med dig vetskapen om hur du tagit kontrollen över dina handlingar, att du är stark och klok. Du styr, det kommer att gå bra!

@Ny dag Vad skönt att ditt läkarbesök gick bra! Skönt att du är nykter! Har mött flera kvinnor på möte som har/har haft ngn form av ätstörningar som har lett vidare till alkohol- och/eller drogmissbruk. Jag har ju inte haft ätstörningar nåväl ett överätande är ju inte så sunt det heller… men ett dubbelliv det har jag haft!

Kramar❤️

@Ny dag Ellerhur är ätstörningen och alkoholberoendet otroligt lika varann i sitt lömska lurendrejeri!
Du har alla tankar på rätt plats nu! Låt aldrig mer den inte kritikern hoppa på dig! Du har kommandot i ditt liv!
Vi behöver för alltid ha några koll på balansen i livet. När vi tappar balansen har vi en kritiker som snabbt är för och trycker ner oss. Jag behöver ha koll på stress, näringsrik kost regelbundet, aldrig hoppa över måltider, träna kontinuerligt, ha bra sovrutiner, bara umgås med människor som jag är bekväm med och undvika energitjuvar, meditera/mindfullnes/powernap varje dag även de dagar jag känner mig på topp och tror mig inte behöva det, det är väldigt viktigt🙏❤️

Varför fick jag ett alkoholsug alldeles nyss? Det är frågan jag sitter och funderar på här i köket nu. Eftersom jag inte kunde somna för en stund sen så tog jag och gjorde lite nytta genom att gå utanför dörren och kasta ett par soppåsar så här mitt i natten. När jag sedan kom innanför dörren så kände jag mig nöjd och gick för att vila och då förhoppningsvis kunna sova en stund.

Men det gick inte alls, så därför satte jag mig efter en stund upp i sängen och funderade på varför man inte kan somna ibland fast man är trött och inte ens är speciellt hungrig eller så. Det kan tyckas att alla parametrar är rätt, men ändå så går det inte att somna liksom.

Just i ögonblicket när jag reste mig upp från sängen kom då som en blixt från klar himmel helt automatiskt en känsla som fick mig att önska något så ologiskt, så som att det vore fantastiskt om man hade haft en flaska portvin eller åtminstone en rejäl starköl i huset. Inte för att bli berusad direkt utan bara få sig ett glas vin eller lite starköl för att bli lite allmänt lugnare.

Men som tur var så hade jag ju inget starkare än saft, juice och alkoholfri äppelcider att tillgå alltså. Hade matbutiken varit öppen så hade risken funnits att man nog hade gått iväg och köpt ett sexpack med öl. När jag skriver det här så förstår jag ju att jag inte kan sluta att läsa kloka och visa ord som finns här på forumet. Har nu gått tillbaka i en del äldre trådar för att förnya inspirationen att hålla fast vid min vilja och ambition till att vara helt alkoholfri som jag har fokus på.

Trots mina fyra månader som nykter är man tydligen inte helt normalt tänkande. Det är nog så sant som det är sagt att nyktra fakta måste nötas in och speciellt så fort man har drabbas av alkoholsug. Gick därför in på forumet och kollade in en tråd hos skribenten Andrahalvlek och citerar här en tänkvärd textrad som lyder som följer:

”Aldrig glömma. Aldrig ta första glaset. Viktigast först - vara nykter!” Sedan hittade jag fler kloka ord så som: ”Se till att nöta på med fakta, fakta, fakta och sen repetera, repetera, repetera. Du måste hjärntvätta dig med nyktra fakta”. Hittade även efter tips en rätt bra video på Youtube med titeln: ”Quitting Alcohol: Why Success Breeds Failure - Stop Drinking Expert”.

När man efter några månaders nykterhet kanske tror att man är säker och kan ta sig bara ett litet glas eller kanske en burk, så ska man verkligen vara på sin vakt. Har nu druckit lite alkoholfri cider och ätit några goda smörgåsrån med ost, kollat in videon, och förstår att jag måste börja kolla in lite fler liknande videos där de bästa tipsen ska infogas i mitt nyktra undermedvetna tänkande.

Har nu inte minsta alkoholsug och har dessutom blivit en viktig erfarenhet rikare. Nu är jag hur som helst, bra mycket lugnare och ska ta och göra ett nytt försök att sova några timmar. Nu känns det som att man faktiskt kan visa långfingret åt den fule alkoholdjävulen. Det är allt tur att detta eminenta forum finns.

Ha en fin nykter fredag!

Nyktra tankar som helt alkoholfri i fyra månader.

Det finns många tankar och känslor man kan upptäcka att man har förbisett tidigare år...
Vilket kan vara sånt som att, hur ska man göra för att kunna sluta dricka alkohol och sedan förbli helnykterist om det är ambitionen man har. Den här frågan är nog rätt svår att svara på om man inte i helt nyktert och balanserat tillstånd med ett klart sinne tar sig tid för att i lugn och ro verkligen i grunden analysera sin egen tillvaro och då tänker igenom mycket noga på varför man ens kanske ställer sig den frågan tror jag.

Minns när jag drack alkohol fritt var dag utan större begränsning när kroppen, ekonomin och vardagen fungerade skapligt. Då körde jag bara på och fyllde mitt glas, drack min burk, halsade ur min flaska och planerade för det mesta endast för nästa resa in till bolaget. Så att man inte skulle råka att stå utan sin flytande så kallade hälsokost eller kanske ”medicin” inför kommande dag.

Det finns alltid en eller flera orsaker till varför man överkonsumerar alkohol i berusningssyfte oftare än vad man kanske egentligen vill göra. Först i början för mig så handlade det om en nyfikenhet till vad alkohol var för något. Kände även att det var lite tufft och häftigt samt en frihet att kunna dricka precis i de mängder som jag kände gav mig lite av ett lugn, avslappning och tankevila.

När jag hade hittat in i ett mönster för drickande som gav mig någorlunda tillfredsställelse och visste på vilket sätt alkohol i mitt fall kunde få mig att må skapligt på olika sätt. Då blev jag snabbt fast i ett destruktivt dryckesmönster. Detta då mitt drickande blev till ett universalmedel att ta till för att slippa må psykiskt dåligt, slippa känna ensamhet, slippa känna otillräcklighet och att stå ut med att känna mig utanför.

Har kommit fram till att jag nog rätt sällan vågade vara mig själv, något som jag egentligen ju hade all makt i världen att själv tackla bäst som nykter. Detta var något som jag inte fattade då jag drack mig berusad och vandrade omkring i en bedövande alkoholdimma för det mesta.

Jag levde ursprungligen som ung i en mycket stressande otrygg miljö och trivdes inte alls med min tillvaro. Det enda som mest fanns i min tankevärld dagligen det var en önskan om att få vara någon annanstans där jag kunde känna ett inre lugn, en balans, trygghet och väl även en glädje och livslust och därmed ha en tro på att det fanns en bättre framtid. Jag ville ha ett liv som jag var nöjd med.

Tror att sådana tankegångar är något rätt så universellt. Detta då speciellt innan man inom sig kanske någorlunda vet vem man är, hur man fungerar i olika situationer och hos sig själv kanske har definierat ett eget livsmål. Tror att man inför sig själv måste hitta eller staka ut den väg som man önskar gå för att må bra som människa. Det är lätt att hamna snett på olika sätt när det gäller hur man tacklar saker och ting i sin egen tillvaro utan en klar insikt liksom.

Varje människa är unik på sitt sätt, men att man kan ta till missbruk av sånt som alkohol för berusning och förändring av sitt känslotillstånd är inte något unikt, utan det är nog bara något som man får acceptera. Men med ett nyktert logiskt tänkande så ser man till sist ofta att berusning inte är vägen till ett personligt lugn och harmoni. Man måste älska sig själv, man måste vara rädd om sin kropp, man måste ge sig själv de allra bästa förutsättningarna för att därmed kunna må någorlunda bra.

Som helt nyktert tänkande människa i fyra månader på detta eminenta forum, något som väl för bara ett år sedan inte funnits på kartan att vara eller bli, under den tidsperiod på trettiofem år eller faktiskt en hel del mer. Som överkonsument av alkohol. Så har jag nu hunnit att delvis analysera mig själv och min livshistoria fram till just denna tidpunkt som den här texten skrives. Jag har insett att jag inte har tagit hand om mig själv på kanske bästa eller ens ett någorlunda vettigt sätt.

För nog behöver väl kroppen lite fasta hälsosamma rutiner för vila och näringsintag. Den dryck man intar ska så klart inte heller vara förorenad med alkohol. På denna rätt så grundläggande punkt eller nivå så att säga går det inte att slarva med i längden. För är man exempelvis hungrig och trött så tar man inte de bästa besluten. Det är även viktigt att man är noga med att följa sin egen inre logiska känsla om vad som är rätt för att man ska må bra.

Sedan behöver väl kroppen även lite nyttig rörelse då och då i åtminstone form av någon promenad ibland. För visst kan man väl även bli stressad och frustrerad av att ta det allt för lugnt liksom. Här har man nog ännu rätt så mycket att lära av de som lite bättre förstår sig på hur människokroppen fungerar.

Det går inte i längden heller att ljuga för sig själv och då låta sig nöjas med att vara intvingad i en miljö och tillvaro där man inte trivs och känner en inre harmoni och mening med sin egen tillvaro. Då blir det lätt att hamna i obalans rent mentalt. Berusning av alkohol har för mig så ofta varit en flykt ifrån en inre obekväm känsla av att inte trivas med i stort sett något alls. Sedan blev berusningen så vanlig att en mättnadskänsla till den infann sig.

Om man som jag har kommit fram till att det är fel att dricka nervgiftet alkohol i ologiskt berusningssyfte. Så handlar det om att tänka logiskt och inte bara köra på utan tanke. Det går faktiskt att sätta sig över en ologisk känsla till drickande som man vet är fel. Kan här säga att jag aldrig blivit tvingad till att dricka den skit jag har druckit genom åren. Nog kan det blixtra till en sjuk tanke och längtan till berusning. Men vill jag vara underdånig slav under ett konstlat behov av bedövningsmedel för att känslomässigt orka leva i en otrygg miljö är sådant som jag nyktert tillstånd arbetat med i tanken.

Kärlek till mig själv har jag så som missbrukare aldrig känt och därmed ingen större självrespekt. Har nu studerat ämnet livskunskap en aning och dess olika aspekter. Här handlar det alltså om att bygga sig en miljö där man känner att man trivs med sig själv. Vad mår jag bra av, och vad mår jag inte bra av, det är nog vad man måste fokusera sig på först av allt så att man inte riskerar att må så dåligt att man väljer att i onödan berusa sig. Har man sedan en andlig övertygelse så skadar det nog inte heller om man använder den gåvan på ett sätt som även kommer en själv tillgodo. Kan nu säga att det krävs inte mycket för att må bra, för det mesta sitter i hur man tänker.

Det går inte heller att tanklöst följa någon annan människas själviska dröm, det går inte att försöka att vara någon annan än den man kanske till sist förstått att man verkligen är. Det här är ju ganska självklara saker när man nu tänker nyktert på saken så att säga. Det hela handlar nog om ett lite mer medvetet och strukturerat tänkande alltså . Som därmed ger en god inre självkänsla så att man åtminstone förstår att vara vän med sig själv liksom. Har man varit in i slutstationens väntrum liksom och vänt, så tänker man till sist som nykter och alkoholfri kanske lite annorlunda.

Alkohol brukar väl ibland kallas för flyktsoda, och visst ligger det väl mycket i detta samt att man om man mår dåligt väl lätt kanske tar till något medel för att bara för en liten stund få kunna fly en påträngande känsla som gör att man inte trivs med sin tillvaro. När det gäller drickandet har det för mig alltid handlat om att liksom förhöja stämningsläget, mota bort tristess, förhöja välbefinnande eller att kunna få slappna av och känna en stunds frid liksom. Jag har aldrig trivts i stressiga och högljudda miljöer eller andra sammanhang där jag själv inte har valt att befinna mig i liksom.

Det är så mycket jag har gått med på genom åren fast hela mitt inre ofta skrikit rakt ut att nu får det vara nog, säg ifrån, var dig själv stå upp för vad du tänker och känner. Välj din väg och tankegångar med största omsorg. Men då har jag oftast slagit dövörat till och fyllt på ett glas och druckit ur det hur jäkligt det än kanske har smakat för att snabbt med alkohol nå till en berusning på gränsen till att vara medvetslös ibland. Sedan har man vaknat och fortsatt med samma destruktiva meningslösa självdestruktiva beteende. Det som har varit, det har varit är nu en känsla som finns, vandrar nu alkoholfri vidare dag för dag med ett steg i taget.

Ha det gott!

@Ny dag wrote:"Jag är trevlig och lätt att tycka om på min arbetsplats. Det ska jag ta vara på. Inte fokusera på att jag egentligen har låg självkänsla."
Bra insikt! Fokusera på det positiva, ge dig själv rätten att tänka "Fan, det där gjorde jag bra".

Tag vara på alla positiva signaler från dina kollegor. Så småningom kommer du att inse att du inte bara duger, utan faktiskt är rätt så jäkla bra. Både som människa och kollega.

Du har klarat av både bulimi och anorexi, du vet vad som krävs för att bli fri från en besatthet. Du klarar alkoholen också!

Jag tror på dig!

@Vinägermamman @vår2022 ❤️🙏🥰! Vi ska ”fixa” det här @Vinägermamman, vi får inte misströsta utan istället fokusera på och ta rygg på @vår2022 som klarat det och lever ett bättre liv än någonsin som en stark, klok, rolig, kompetent, vänlig, generös person! Vi ska följa hennes fotspår för det var ett vinnande koncept! Kram

Nu börjar en ny tid var känslan som kom till mig efter att jag hade ätit en pirog och druckit en läsk. Fyra månader som helt nykter och alkoholfri medlem här på forumet har givit mig möjlighet att arbeta med mig själv på olika plan och att bekanta mig med hur jag tänker, känner och fungerar. Jag har skrivit en hel del om hur mina tankegångar har varit genom åren och hur alkoholen utan tvekan har fått ta en alldeles stor plats i min tillvaro.

Jag vet nu att jag klarar mig alldeles utmärkt utan alkohol som är ett skadligt nervgift som bara förstör mina chanser till personlig utveckling. Hade det varit för bara drygt 4 månader sedan så hade jag inte alls vågat vara mig själv och ens lagt upp en bild som föreställer en flaskgubbe. Men här på forumet känner jag stöd och har fått modet att vara kanske lite töntig ibland, att våga berätta hur jag mår i stunden och känner inför saker som kan kännas svåra. Man lär så länge man lever heter det väl och nog är det så. Nu har en ny tid börjat och nu går jag steg för steg nyktert vidare.

Kommer ihåg inför julen förra året hur orolig man var att falla för frestelsen att köra igång och av tradition kanske börja att dricka gamla favoritsorter av diverse vin, öl, sprit och likörer av olika slag från bolaget. Nu när vi går mot vår så finns det en viss oro att man kanske ska falla för den ologiska frestelsen att bara ta till flaskan igen eller kasta sig över ett gäng pilsner som universalverktyg för att slippa ifrån att tänka och känna så himla mycket.

Ska man kunna tackla morgondagen med ett nyktert sinne är en tanke som finns, och den sporrar faktiskt till att vara mer vaksam på ologiska känslor till skadligt drickande vilket faktiskt är bra. För har man en gång lärt sig att springa och gömma sig bakom en flaska så finns risken att man gör så igen. Men nu har jag fått lite kunskap som verktyg med mig som har satt sig i min tankevärld. Jag förstår att stanna upp och tänka på sånt som HALT och att man aldrig ska ta första glaset eller burken om man inte vill utsätta sig för risken att hamna i alkoholträsket igen.

Jag är medveten om att det kan bli svårt ibland, men inget är omöjligt för när allt kommer omkring så är det ju faktiskt som så, att det bara är jag själv som kan besluta om hur det framledes ska gå med min fortsatta nykterhet. Det kommer att komma dagar då man kanske inte står ut med tillvaron och kanske vill ta den enklaste vägen att berusa sig. Något som faktiskt har visat sig att inte vara så himla enkelt det heller, nu när man ju vet vad alkohol gör med ens hälsa både fysiskt och psykiskt. Firar i denna stund min relativt nya nykterhet med en liten kopp kaffe och en bit glasstårta.

Känner nu tacksamhet till att få vara alkoholfri nykterist och att jag har kunnat samla på mig lite livskunskap som jag nog har läst om tidigare som missbrukare, men inte kunnat använda mig av fullt ut. Detta då hjärnan inte har fungerat något vidare då den varit i princip ständigt förgiftad av alkohol i så himla många år. Har idag läst lite i min helnyktra gamla mors dagbok där hon bland annat skrev rätt tänkvärda ord som att hon trodde att det var förutbestämt vilka människor och även kanske vilka slags prövningar av olika slag som man som människa möter på sin väg genom livet. Vet att hon var starkt kristen och tydligen bad till den högsta makten för bland annat mitt bästa.

Jag kan väl inte direkt påstå att man är guds bästa barn på något sätt och vem kan väl göra det liksom utan att väl kanske hyckla och skarva rejält. Men försöker nu göra mitt bästa för att vandra vägen fram med ett nyktert sinne i alla fall. Tänk, att man trodde att det var en frihet att gå omkring bedövad av en massa skadlig alkohol. Ska nu festa till denna nyktra stund lite extra med att korka upp en flaska alkoholfri cider och ta och lyssna på lite svängig hederlig gammal Rock n Roll från 50-talet. Stort tack för grattis till min nykterhet riktas här till @ Andrahalvlek och @vår2022. Självklart känner jag även tacksamhet till er andra som har stöttat mig från dag ett här på forumet.

Ha en fin kväll!

@Lora Jag läser alltid på 1177 när jag har varit i kontakt med vården, t o m efter tandläkarbesök!
När du kollar sköldkörteln börjar läkaren med att söka efter tecken på struma. Du får sitta på en stol och hen ställer sig bakom dig och tar strypgrepp! 😨Inte så behagligt, men hen klämmer och känner om det finns en förstoring.
När det gäller hormonbalansen så är det blodprov som gäller, ja. Man kollar upp de tre hormoner jag nämnde. Inget man gör vid ett "normalt" blodprov.

Hur mår du i övrigt? Stress och oro kan ju göra att du får högt blodtryck. Precis som @Flarran skrev.
Har du provat att meditera? Det hjälper för mig när jag känner mig stressad.

Ta hand om dig!

@Ny dag så himla bra du kämpar på! Du är grym💪🤗
Så skönt med bra läkarkontakt!
Håller med @vår2022
Du är trevlig och lätt att tycka om även här på forumet😘

Nu har jag lyckats byta profilbild. Tycker att ett träd som växer i blåst o snö på fjället passar! ”Stark i en tuff miljö”!
Tack för pepp o stöd - vi hjälps åt!!!
Ta hand om er ! 😍

@ledin Välkommen hit! Här kan du få hjälp och stöd! Vi är många här som kände som du i början. Oro, skam och ångest. Mycket av det kan bero på själva alkoholbruket och mycket kan försvinna bara av att sluta dricka!
Just nu verkar Alkoholprogrammet pausat här, annars finns det under Stöd. Du får kolla när det är igång igen. Jag gick igenom det första tiden och det gav en hel del verktyg för hur man kan tänka och göra.
Annars får du börja med att skriva av dig här. Det är också mycket verksamt. Många här har klarat sig enbart med AH och alla som skriver här.
Hur ska man börja skriver du. Ja, en sak är att fundera över om du siktar på att bli måttlig eller alkoholfri. I båda fallen rekommenderas tre månaders alkoholfrihet först. Detta för att återställa hjärnan och belöningssystemet. Få bort alkoholsuget , men också få en chans att tänka över livet och ditt förhållande till alkoholen, tänker jag. Det är för de flesta VÄLDIGT svårt att bara minska på intaget eftersom suget då väcks varje gång man dricker.
För många känns tre månader som en lång tid, men det tänker man ju enbart därför att man verkligen HAR ett beroende. Om en läkare sagt att man inte får dricka apelsinjuice i tre månader av ngn anledning så hade det ju inte varit något problem för de flesta. :)
Men nu kan det kännas svårt och långt och det beror på att delar av din hjärna blivit kidnappad av alkoholen och den delen vill få tillgång till drogen. Precis som när man slutar röka...
Därför viktigt att ha en konkret plan. Kanske tänka "just idag ska jag inte dricka, kanske imorgon, men inte idag. Byt också ut vinet mot något mysigt, kanske Sweppes Indian Zero med is och en påse nötter. Eller en bra serie? Eller fika med en god vän?
Att sluta dricka är också, ja kanske framförallt att byta drickandet mot goda och roliga vanor.
Träna är också mycket bra.
Men berätta gärna mer om dig själv, vilka vanor har du idag och vilka möjligheter? Har du sökt hjälp på annat håll?
Allt blir lättare om du skriver och läser mycket här. Du är INTE ensam...
Lycka till! :)

@Ny dag Vad bra att du träffade läkaren och kunde prata om dina rädslor. Ja, det ena beroende kan gå över i ett annat. Bra att du ser mönstren för det. Tänker att du kanske fick vinflasharna just för att du hade fokus i tankarna på att inte kunna döva mer och det skapar signaler i hjärnan till suget. Det välkända spåret i hjärnan när dessa tankar kommer. Du får kämpa hårt, men du kommer att fixa det! Att bli medveten om hur hjärnan kämpar och fungerar vid ett beroende hjälper till att överlista den. Att det faktiskt bara är ”hjärnspöken”. Med en lång sammanhållen nykter tid kommer det att bli lättare och att du hänger kvar här så vi kan hjälpas åt när det känns svårt.

Du jobbar på så bra och är urstark! Jag förstår att du är trevlig och lätt att tycka om, så uppfattar jag också dig här i cyberspace❤️

@Flarran Hipp, hipp, hurra för 4 månader nykter idag!🥳🎉🌺. Stort grattis och grymt jobbat!

Fortsätt så!💕

Läkarbesöket gick bra och vi hade bra diskussion kring mina rädslor inför framtiden. Fick även en vin och spritflash när jag väntade utanför. Kan jag aldrig mer döva, ska jag aldrig få den känslan igen som alkoholen ger. Men den känslan blir det ju inte längre, det var egentligen länge sedan den försvann men jag har fortsatt ”leta”. Jäklar vad ett beroende är starkt och komplext. Men det är ju jag också. Egentligen var jag det men sedan tog alkohol över. Jag har generna för alkoholism, psykisk ohälsa sen generationer men jag har också självbevarelsedrift samt ett jävlaranamma. Det är dags att jag lär mig tänka på det. När det var som värst med bulimin åt och kräktes jag 24/7 i dagar för att sedan två timmar innan det var dags att gå till jobbet resa mig upp, fixa mig själv samt kasta ut alla spår av frossan. Därefter gick jag välsminkad i väg till ett jobb med mycket kundkontakter och service. Mina vänner fattade ingenting eller i vilken misär det var mig under dessa dagar. De enda som märktes var att jag inte svarade i telefon. Sedan levde jag normalt ett par veckor för att sedan ta en hetsätningsperiod. Jag har alltid varit smal så att jag fick anorexia berodde helt på hjärnspöken och var ett rop på hjälp har jag nu förstått. Mina återfall med alkoholen följer samma mönster som med bulimin.

@Flarran Ett fyrfaldigt hurra på din fyramånadersdag: hurra, hurra, hurra, hurra! 🥳🥳🥳

Kram 🐘

Hejsan! Kan meddela att gubben på profilbilden vid fototillfället var helt alkoholfri, även om det nog lär ha kluckat en hel del inombords där tidigare år kan man tänka. Hur som helst det var kul att göra en profilbild från grunden. Nu är ju bilden här bara 100x100 bildpunkter. Men i en fullstor version så är det lite graffitikänsla över den. Valde ett filter som fick fotot att framstå som målat på en tegelvägg vilket blev rätt häftigt, men det missas ju i en liten bild som i mobil och sånt. Hur som helst, så har man idag själv faktiskt här på forumet varit helt alkoholfri i fyra månader. Tyckte det kunde firas med att knåpa ihop en kul bild och lägga upp alltså. Förresten, @Andrahalvlek och @vår2022 kul att ni tittade in sväng och kollade in min nya avatar.
Ha det gott mina vänner!

@Flarran Hej! Vad bra att du till slut lyckades med din avatar. Nu blir det lätt att hitta dig😁. Ja, ibland kan tankarna ryckas iväg på alkohol, men då får man rycka tillbaka dem.

Ha en bra dag!🌺

@Flarran Hej på dig gubbe! Han ser lite medtagen ut, men inombords mår han nog prima.

Kram 🐘