Senaste kommentarerna i forumet

@frihetenfinns tack ! Tycker det känns bra här inne också.
Ångesten ligger över mig och hjärtat slår hårt.
Känner en liten klump i magen att ja inte vet när sambon kommer hem nu när han gått ut men i med propparna och försöka. Blir nog ett gäng tårar nu när jag kommit i säng och inget barn ser mig.
Kram till er

Det naturliga och enkla är den balans som man kan hitta om man har lite tur och i en nykter andlig nåd kanske tar sig tid att tänka fritt och mera klart. Ja, och inte låter sig stressas eller skrämmas av den känsla som kan finnas i kanske tystnaden, eller i eget fritt val av musik i takt med den inre känslans rytmik och då kan känna en stund av inre harmoni. Om man nu inte då tanklöst rusar iväg för att i väl som ofta, i en falsk förhoppning tro sig finna den kraft och energi man alltid redan har med sig.

Om man distraherat jagar runt efter del av andras kanske konstruerad verklighet och en meningslös förgänglighet, blir man oftast bara trött i onödan. Det att jämföra sig med andra eller att sträva efter sånt som kanske andra omfamnar är nog en återvändsgränd som inte tillhör denna sanna friheten och når hela vägen fram. Har nu varit på min balkong och mediterat lite och även sett kvällssolen lysa lugnt och fridfullt i den svala sommarvinden. Kände just en stund innan denna, lite inspiration, och att vem behöver väl alkohol för att klara av sånt som inte kräver mer än bara lite stillhet och eftertanke alltså.

Ha det gott!

@Ech
Hej.
Jag har hängt här på forumet lääänge ... Du skriver att du varit tillsammans med din kille i 8 år, det är rätt lång tid, och att det är mycket alkohol, men ändå en kärlek mellan er. Men att du samtidigt inte vet vad som är upp eller ner.
Du beskriver också relationen som trygg och stabil, vill du berätta vad som gör att den känns så?
Kram.

Min mamma har druckit hårt och mycket. Isolerar sig. Gör inte rent sig. Skiter på sig. Går inte utomhus förurom när hon köper vin. Blev av med körkortet för rattfylla. Har diverse hälsoproblem som hon inte tar tag i. Hon vill bara dö och dricka vin. Och jag har landat i att hon inte finns längre. Det är inte min mamma längre, det är en alkoholdement missbrukare som lever för alkohol och ingenting annat. Jag är i sorg och samtidigt önskar jag att hon kunde dö snart så min pappa kan få slippa vara hennes fånge.

@Ny dag Vet inte om du har läst mitt svar ang kontakt? Kram🥰

@Andrahalvlek tack för dina kloka ord! Det känns så fint att ha er som gått före som inspiration och bollplank! Tack! 🙏🥰

@vår2022 tack! Ja du har så rätt om hur tankar kampar mot varandra men trägen och klok vinner! Tack för pepp! Vi traskar vidare 🙏

@roppåhjälp Ja gör det, vi hjälps åt, jag känner redan efter så kort tid en sådan gemenskap här jag inte känt förut, jag har alltid känt mig ensam tillsammans med andra som dricker, men här är det något som är så euforiskt med att kunna visa sig precis som man är och vara ärlig, mot sig själv och andra. Stanna och berätta och var inte rädd, lätt att säga men göm dig inte!

@Blidenjagvillvara77 Grattis till 100 nyktra dagar! 🥳🥳🥳 Du beskriver väldigt bra processen från ”får inte dricka” till ”bör inte” och sen vidare till ”vill inte” och vid känslan ”jag slipper fan” dricka är väldigt mycket vunnet.

Att identifiera sig som en person som inte dricker alkohol är viktigt, och det tar sin tid. I alla olika situationer ska man vara den som inte dricker alkohol och är fine med det. Totally. Man är till och med glad, nöjd och tacksam över det 🥰 Keep on!

Kram 🐘

@Blidenjagvillvara77 Stort grattis till 100 dagar!🥳 snyggt jobbat! Det låter verkligen som du tagit stora kliv ifrån djävulen och nu mer kan betrakta det utifrån. Som du skriver att du borde VILJA dricka och borde vara mer deppad för att du inte dricker. Men att så är inte fallet.

Som Annie Grace skriver om kognitiv dissonans - ett kluvet tänkande med två motsträviga värderingar eller ideér som skapar en inre konflikt. Och att när man fullständigt ändrar sitt mentala medvetna och omedvetna perspektiv på alkohol så skönjer man sanningen om sitt drickande, då krävs ingen viljekraft och det blir en fröjd att inte dricka.

Jag känner också att det inte finns någon återvändo på min nykterhetsväg, som att efter när man lärt sig att gå, gå tillbaka till att krypa igen. Den friheten och självkänslan man får när man kan gå istället för att krypa är ovärderlig. Så fortsätt att gå, det blir bara bättre och härligare ju längre du kommer. Ha en fin långhelg!❤️

Trött, trött, trött. Det funkar sådär att återhämta sig efter helgen. Att sådant som är roligt tar så mycket energi är mer än jag vill inse nästan. Att återhämta sig samtidigt som man jobbar är en kass strategi. En semesterdag i måndags borde jag haft. Jag har urkassa marginaler.

Imorgon 6 juni är jag ledig. Ska sjunga med kören. Båda döttrarna och min mamma ska följa med. Max några timmar, sen rast och vila. Bara vara. Jag behöver mer bara-vara-tid. Med fyra sjukskrivningar för utmattning i bagaget borde jag fan ha lärt mig.

Andas, andas, andas.

Kram 🐘

@frihetenfinns tusen tack! Jag ska försöka klamra mig hårt fast här 🌸 med den nakna sanningen och alla känslor🌸

@Carisie ja precis. Vi tog en drink och en öl. Eller han gjorde. Jag skulle ha gjort. Men nu blev de inte så :(

Jag kanske skulle försöka med det men är svårt att ”hitta” tiden: ta sig tiden rättare sagt. Jag måste verkligen avsätta tid för MIG, för min inre resa. Jag måste läka nu. Är så himla besviken på mig själv att jag gjorde sådär igen 😢

Jag ska försöka vara snäll emot mig själv och de kändes bra att erkänna när han frågade om jag smygdricker. Och just de tog han bra.

Han är ganska bra på de där med att slänga bensin när någon redan ligger i många situationer. Inte ett ord har ja hört ifrån när han åkte, där satt jag rödgråten ångestfylld och med 2 barn. Han frågade hur jag kände om att han ville åka varpå ja svarade inte bra, jag är så skör nu och skulle behöva dig. Men han behövde det här det är ju inte hans fel att jag smygdricker och blir för full.

Jag ska skriva ♥️ tog emot att skriva de förut och ville bara gömma mig.
Tack för att du tar dig tiden att svara ♥️ väldigt snällt ♥️
Hade gärna suttit och skrivit mer här nu men får lägga ner telefonen och sätta på en film med äldsta dottern ♥️

Funderar på samtidigt vad jag ska hitta på imorgon med yngsta barnet då stora ska iväg. Har ingen lust att sitta hemma när han är bakis och jag känner mig lämnad ensam (jag förstår att han känner sig oerhört sviken av mig men de gjorde väldigt ont att bli lämnad i de skicket jag var i när han åkte)

Idag ville chefen prata med mig. Aha tänkte jag. Nu vill hon veta varför jag ska sluta. Men ack så fel jag hade. Hon ville försäkra sig om att jag lämnade över resultat mm. Sinnesro, sinnesro. Tänkte hon har nog bara en jävla otur när hon tänker

Vet känslan av stress och allt ska bli klart. Satt alla jävla betyg nu. En massa F mm. En fortkörningsböter 1500kr förlåt staten för jag körde 4km/h för fort på 80-sträcka. Jag tar det det är mitt fel var jag som körde. Trasig diskmaskin 9000 spänn med installation. Tur man får tillbaka på skatten

@roppåhjälp Vill bara skicka en kram och hoppas du kommer tillbaka, jag tror att det är just här du ska vara när du känner så, det finns ingen som dömer dig

@Monica01 Hej, hur går det för dig? Tionde dagen här och det är både lätt och svårt, lätt att inte dricka och svårt att inte tänka att jag har kunnat och borde därför kunna. Men har fortfarande en starkt positiv känsla inför att jag avstår, som en slags upprymdhet inför att jag vill mig själv väl.

@Lilja.forever Åh det låter som att våra processer är väldigt lika, hela min vår såg ut så, att jag drack hemma för att döva. Idag är det min tionde dag utan alkohol. Jag har inte varit i några sociala sammanhang där alkohol förekommit och jag har inte haft något hemma, så jag vet inte hur jag kommer klara det när de situationerna uppstår (nu undviker jag dem).
Men idag skulle en kompis komma resande för att hälsa på mig, och under eftermiddagen fick jag ett roligt besked och fick impulsen att vi skulle kunna ta ett glas vin, jag var på så bra humör, kände mig frisk och "normal", så jag kastade iväg ett sms och frågade om jag skulle köpa hem en flaska vin tills hon kom. Jag övervägde med mig själv ett tag innan jag gjorde det och bestämde att jag skulle hälla ut det som blev över, om vi inte drack allt, men i samma stund som jag skickat fick jag en förfärlig ångest, det var ett illamående som sköljde över mig och jag tänkte att om hon inte svarar inom tio minuter så gör jag det inte, hon hann inte svara och jag satte mig i bilen och åkte hem. Väldigt lättad. Vet ju inte hur det hade känts att ta alkohol i min mun. Hur jag hade sett på mig själv, i stunden och efteråt. Men vad jag vet är att jag med största sannolikhet inte hade hällt ut det som eventuellt blivit över. Så det var väldigt nära ögat.
Tack för att du skrev till mig. Ja, vill hemskt gärna följas åt, hur har din dag varit? Hur känns det nu?

@roppåhjälp Hej 👋🏼 Smygdrack du nu tillsammans med honom eller refererade du till något annat tillfälle?

1). Är ärlighet om du frågar mig mot sin sambo javisst men även mot dig själv 🥰 prova att "gå igenom dagen" på morgonen - var du nu vill göra det? Jag gör det i kaffestugan. Gör en kvällsinventering och skriv ner hur det gick. Fråga dig själv om du varit ärlig - det är svårt att ljuga i skrift. Om du inte varit ärlig - var ärlig med det då och försök pränta ner vad det var som ledde till att du ljög.

2). Sätt upp kortare och rimliga mål som du KAN nå. Som du kan mäta och gör självhjälpsprogrammet. Skriv & läs här.

Sen tycker jag att du ska sluta skämmas och istället se framåt. Ta med dig det tunga bagaget i tanken för att göra bättre nästa gång. Jag tycker att din sambo slänger bensin på din ångestbrasa när han uttrycker sig som att han är fri från skuld & då får man sparka på andra. Vill minnas att du skrev att han sagt att "han inte har några problem med alkohol" så att han kunde dricka hur han ville. Jag vet som sagt inget om er relation och menar verkligen inte att trampa dig på tårna nu.

Var stolt över att du sa sanningen - du ljög inte! ⭐️ var snäll mot dig nu! Kom tillbaka och skriv - tystnad är nog inte medicinen eller vad tror du?
🩵

100 dagar som alkoholfri idag! Jag är så stolt över att jag kommit så här långt med tanke på alla yttre omständigheter. Tillfällen att dricka har det funnits många men inte en enda gång har jag ens tänkt tanken att ta ett glas, men visst har jag sig emellanåt. Men det brukar släppa fort, ju mer onyktra andra blir 😀 det känns som att djävulen tar allt mindre plats.
Från att i början sakna och längta efter ruset, till att ha en önskan att kunna dricka kontrollerat med känslor som numer handlar om rädsla och avsmak. Rädsla för att hamna på ruta ett igen o h inte orka kravla mig tillbaka till avsmak för hur man mår dagen efter både fysiskt och psykisk. Ofta tänker jag att alkoholen bara förgiftar min kropp och bara små mängder påverkar måendet efteråt. Jag känner mig numer för det mesta glad och positiv, sover gott om nätterna och vaknar aldrig med ångest eller hamrande huvud. Känslan av att vara klar i huvudet och känna sig fräsch är underbar, till skillnad från känslan när man är bakis, har ångest och känner sig plufsig. Djävulen är kvar och lurar, det vet jag. Ibland säger den till mig att jag borde VILJA dricka och att jag borde vara mer deppad som inte gör det. Den försöker övertyga mig om att jag borde vilja mer än jag gör. Så konstigt med alla tankar men jag känner att avståndet mellan min kloka del av hjärnan och djävulen (alkoholen) blir allt längre för varje dag, i positiv bemärkelse. Lite som att jag håller på att tvinga ner djävulens i hans håla, och snart är jag framme vid att lägga på locket. Då finns det ingen återvändo känns det som 😊 är det någon som förstår vad jag menar?

Önskar er alla en skön långhelg oavsett om ni jobbar eller är lediga 💛

Hej alla!
Jag är 55 år och har alltid varit på tok för förtjust i sprit. Det har varit min tröst, min belöning och en flykt från ångest och oro. För knappt två år sedan nådde jag botten efter att ha slagit mig illa på fyllan och slutade då helt att dricka vilket gick förvånansvärt bra. Förra sommaren tänkte jag prova det här med att dricka måttligt vilket funkade ett tag men nu på sista tiden har jag, förstås, börjat tänja på det där med vad som är måttligt... "får" jag dricka en öl så spelar det väl ingen roll om det blir två.... eller tre... Ja ni förstår.

Så min fråga till er där ute är alltså om det överhuvudtaget går att dricka måttligt om man tidigare druckit för mycket eller måste jag sluta helt? Visst mår man bättre fysiskt och psykiskt som nykter. Bara att slippa alla vidriga skuldkänslor är ju en befrielse men samtidigt blir livet tråkigare utan sprit så jag önskar verkligen att det gick att hitta en sund relation till alkoholen...

Tacksam för alla råd och tankar!

Skulle eg ut idag tillsammans. Han kommer gå ut ensam trots att jag säger att jag mår skit och är skör. Han säger att de inte är hans fel att de blir såhär och det är ju helt rätt. Förstår bara inte hur man kan lämna den andre när den är ledsen och mår skit.

Stor kram sårad ❤️

Ja, längsta halvmetern är mellan hjärtat och hjärnan. Har också så många gånger förberett mej, tänkt klart men slutade alltid med att det gjorde ont i hjärtat när jag såg hur han försvann in i dimman, blev inte närvarande med mej. ’Som ett tomt skal som bara sårade mej’ Det är jättesvårt att släppa taget. Kram ❤️

Så lovar han något han inte kan hålla och jag faller igen, det är fan sjukt...jag går in med känslan tanken att detta kommer inte genomföras men lik förbannat blir jag jätte ledsen.
Jag måste på något vis bryta helt, jag måste förlita mig på att grannarna kollar kissekatt dom har ändå lovat.
Att det ska vara så förbannat svårt 😢