Senaste kommentarerna i forumet

Ja nu hade ju stora tjejen beställt vinsås till middagen. Tillsammans med en massa goda alkoholfria drycker från systemet kom då maken hem med en tetra av något som skulle hällas i såsen. Riktigt läskigt att se hur man kan manipulera och manövrera. Nej, jag ska inte ha något inom räckhåll, så "smygdricka" alkoholfritt går inte. Manipulera sig själv också. Nå, det mesta vinet i såsen. Lite i mig. Men. Det kändes ju rent ut sagt superlöjligt: har har vi tömt hela huset på alkohol, mina stackars gäster kommer inte att få en droppe. Och så står jag och smyger till mig några droppar vin ur ett decilitermått!!!

Som sagt det mesta i såsen (den är verkligen supergod den där vinsåsen vi gör :-) När gästerna kommer, två familjer med kompisar och ungar, säger maken bara att ikväll blir det alkoholfritt vem vill ha bubbel till fördrink? Han var stolt över alla äppelmuster, alkoholfria öl och annat. 800 spänn hade han lyckats handla för (nåja, det skulle ju vara för 6 vuxna x 2 kvällar och vi har en massa kvar). Ingen frågar eller ifrågasätter. Någon konstaterar bara lite förvånat runt 11-slaget att vad pigg jag är (han som brukar snarka högt i soffan när halva kvällen gått).

Ikväll har vi haft närmsta familjen här, mina svärföräldrar, svåger och svägerska. Svärfar brukar tycka att vi dricker alldeles för mycket, själv kör han och dricker vatten. Svågern har inlett renlevnadsliv. Säkert vill svärmor ha ett glas rött men låter sig väl smaka av fincider från gourmetgruppen. Ingen frågar eller undrar något. Jag kan ju i och för sig tycka att man borde kunna prata lite om detta men det gör man inte i den här familjen och jag är glad att jag har er som jag kan dela mina tankar med.

Under dessa två kvällar känner att jag är mycket mer närvarande i sällskapet än vad jag brukar. Vanligtvis befinner jag mig i en egen slags "utanför-bubbla" där jag koncentrerar mig på att få i mig så mycket att dricka som möjligt. Förstår ni vad jag menar? Det känns bra.

Detta är ett litet steg på min väg mot att hitta tillbaka till mig själv. Ju starkare jag blir desto mer kommer jag att orka ifrågasätta sådant som jag inte trivs med. Livet är för kort för halvmesyrer. Fast tyvärr har jag alltsomoftast saknat kraft att göra någonting åt dem, det är nog alkoholens "förtjänst".

Nä, inte vill jag dumpa min Dompa min hemliga trolovad ;-) det är ju du och alla andra här inne som är mitt andningshål & min - att kunna prata om allt tycker jag är mycket viktigt, att kunna visa sig svag för varandra och kunna stötta med ord. Detta upplever jag här men inte i mina nära relationer. Självklart är jag tacksam för det (tysta) stöd jag nu får från familjen men jag vill också ha orden. Jag kommer från en familj där man inte riktigt låtsades om saker, man sopade under mattan och så kanske något pyste ut en julafton när spriten flödat mer än vanligt och så blev man ovänner. Jag vill ha en öppen kommunikation och relationer där man törs säga vad man vill, där man törs ta upp sådant som trycker en eller som gör en ledsen istället för att bita ihop så att käkarna vitnar och låtsas att allt är som det skall.

Många nyktra kramar från mig till er som behöver <3 <3 <3

Jag är mycket inne på att jag har en sjukdom, men också att jag är en känslomänniska i stora mått :-)
Kanske nu vi skall bli konstnärliga, kanske skulle börja måla igen gjorde det mycket det när jag var yngre.
Vem vet hur kreativa blir efter tag:D
Säger som min mormor alltid sa när vi skulle sova"Sov gott och dröm sött"

Att det inte är några problem att avstå, helg och allt som det är? Visst är det skönt! Men liksom jag tidigare försökt analysera varför jag helt plötsligt inte kan motstå suget så försöker jag nu förstå varför det är så lätt att avstå. Jag är nog en riktig konstnärssjäl, ni vet en sån där som åker hiss upp och ner i måendet och bara kan producera fantastiska verk när de mår som sämst. Synd bara att jag aldrig lyckats prestera något konstnärligt i stället för att dränka mig i alkohol när jag har mina dalar ;-)

Det är ju helt underbart, så njut kär, vår och nykter kan det bli bättre :-)//Kram Kalla

Vad skönt att du mår så bra och cola med mycket is och citron är så gott. Vi får nog alltid vara på vår vakt, för alkospöket dyker upp där man minst anar det. Men nu njuter vi av våren och solen//Kram Kalla

Magen stinn av naturgodis (vem var det som fick mig att bli sugen på det ;-)) och coka cola med en skvätt citron i. Inte minsta sug efter alkohol och jag känner mig så stark och övertygad om att jag ska fixa detta. Och i morgon ska jag vakna pigg och fräsch och gå ut tidigt för det ska bli fint väder. Kanske lite förädiskt när man känner så här, är det nu som det är så lätt att trilla dit i tron att man ska kunna dricka "bara lite"? Bäst att jag är på min vakt.

En riktigt härlig lördagskväll till er alla!

känns rätt för dig kommer du att känna när du är mogen att ta det steget. Vilket sanslöst tråkigt svar va ?? :-))

Men faktum är att det är så. Det tog ett tag för mig att förstå när det var lämpligt att komma med sanningen om mitt liv eller om jag skulle dra till med en nödlögn (vilket jag idag har väldigt svårt för ! Jag klarar inte att ljuga idag ). Ibland är det inte viktigt för adressaten att veta riktigt allt, det kan bara stöka till det. I början var min fru och dotter väldigt snabba med att tala om för kreti och pleti att jag var alkis och jag tyckte INTE om det. Inte för faktumet att jag är alkis utan för att jag ville säga det själv, det är viktigt för mig att stå bakom de orden.

För att vi ska kunna normalisera vårt drickande har vi en suverän förmåga att leta upp "vänner" som dricker MINST lika mycket som vi själva. En vän som sitter och sippar på sitt glas heeeeela kvällen och dessutom lämnar en slatt i glaset är ju inte mycket att ha. Fanns ju inte på kartan att jag kunde sitta och fjanta med ett litet glas i timmar, jag vill ju ha effekt NU, direkt! Vid sådana tillfällen när jag visste att det skulle bli så så grundade jag rejält innan så jag bara kunde underhållsdricka utan att behöva vrålsupa.

Eftersom din vän minskat sitt drickande i det nya förhållandet så kanske det finns en liten öppning där om dricka-snack ? Varför har hon minskat sitt drickande ? Ni kvinnor har ju i regel bättre förutsättningar för djupare snack än vi män så kanske.....?

...visst känns det skönt?

Sitter på berget vid sommarstugan, blickar ut över den glittrande viken, jo jag har min kontroll kvar...
Tänker på hur det var förr om åren, inga projekt varken startades eller avslutades på något annat sätt än påverkat av ett ständigt buzz i huvudet...

Nu kan jag ta det lugnt, väldans lugnt...
Ingen projektiver som driver mig åt varken det ena eller andra hållet, utan sitter här och luktar på.....dofter ifrån båtarnas avgaser...
Kan t.om nu känna om det är en tvåtaktare eller en fyrtaktare eller ganska enkelt en diselmotor som brummar där nere....

Vem bestämmer nu vad som ska göras?, jo det gör ju jag, behöver ingen ångest över vad jag gjorde igår....
Idag har jag inet åstadkommit mycket mer än satt badstegen på bryggan och tvättat av den ifrån all måskit, annars har jag njutit av solen...

Flyttade ut högtalarna på uteplatsen, tittat på hur bina nyfiket kollar på baskaggens basreflexhål, går det att bygga ett bo därinne?
Naturligtvis inte, de flyger ut och in i takt med musiken, efter mycket slit att ta sig därifrån så kommer snart nästa bi...

Så spotify med fläskiga högtalare motionerar vi våra bin här i området....

Snart ska grillen igång, och det eviga vinpimplandet, jag går ner i min jordkällare och hämtar ett par flaskor av det alkoholfria ölen,
Det funkar finfint för mig, före under och efter maten...

Min frihet är att aldrig släppa mina alkoholtankar fria, drömmen om att allt blir så mycket härligare när man har druckigt, det är bara en taskig myt,
Avslöjad och begraven i mitt sinne....

/Berra

Kära Dompa, kalla, Nynykter och STigsdotter!

Tänk så mycket lättare att se andras problem än sitt eget!!
TACK för hjälp till insikt!! NATURLIGTVIS måste det vara svårt att se mamma så förändrad!!
Ingen vinflaska längre men rödrosig av kärlek och glad så man kan spricka..

Antar att det beror på att det är så svårt se sitt eget värde, se att någon kan vara orolig att man försvinner..Att sonen är rädd för all förändring han står inför; sluta skolan, hitta plats i livet och sen en förälskad mamma..
Går det att lita på henne? SKa hon FLYTTA till honom nu? Ska man umgås med hela hans familj också?

Med er hjälp kan jag se det så klart!!

Underbara Ni!
TACK!!

Lilja som blommar som f...n!

...att känna jävlaranamma och glädje i dina rader. Och fem ungar - du kommer att somna gott sedan. Föräldraskap är inte lätt men som Kalla skriver kommer man långt med stort hjärta och vanligt vett. Viktigt är tid, att ta sig tid och att finnas där. Det är när man bara är där som det kommer fram saker, frågor, oro, glädjeämnen osv. Vi läser alltid tillsammans en stund på kvällen och om man inte stressar därifrån sedan för att sätta sig framför TV:n utan bara ligger kvar hos dem en stund så brukar det komma fram saker som de funderar över. Dina småttingar har säkert en massa saker som de funderar över men inte vet hur de ska fråga om tänker jag!

Kram

Skoj pappor finns det gott om både för och nackdelar. Men du kommer märka att ungarna kommer älska den här pappan lika mycket :-) Jag tror att det blir så i alla familjer, vi tar våra roller när vi hade som flest barn hemma kunde jag bli tokig på gubben :-)
Men samtidigt smet jag från många wii spel och fotbollsträningar, för jag hade så mycket att göra med tvätten :-)
Du kämpar väl och tror du underskattar dig själv, stort hjärta och vanligt vett brukar funka bra.
För alla finns det bara en sak som är viktig att bli älskad och sedd för den man är.
Whiskyggubben har tröttnat på kaffe och bullar så ny går han till nästa granne, men han vänjer sig nog :D

Tittar in och önskar dig en härlig dag. Solen ÄR framme och jag vet att du kommer att få en fin kväll med ditt grill och umgänge. Du får mota iväg den gamle fine whiskygrannen om han dyker upp. Dina inputs här är ovärdeliga. kram/R

Mycket skittack! ;-) Jag är liite stolt. Har ju inte löst all Fb problematik...kan ju ej tvinga den vackraste att adda mig... Men det känns som jag börjar att iaf. ta tag i det jag kan.

När jag skriver Tack var er, så menar jag verkligen det...jag är lite rudis vad gäller föräldraskap. Skäms att säga men förr var jag jobba/soffa/whisky/skoja pappan...inte mkt ansvar där. Kommer nog att behöva 1 000 råd till.

Life IS good! Ditt med önskar/vet jag Kalla! Kram/R

tack för era kommentarer. Värmer. Jag skriver här för min egen skull men skillnaden mot en helt personig dagbok är avgörande för nerven i skrivandet. Forumets levande verklighet är den mottagare jag behöver och jag är ödmjuk och tacksam för alla som delar med sig här.

Dompa, jag förstår väldigt bra hur du tänker. Jag tänker ungefär likadant men väljer att spegla mot mig själv av samma anledning - om du förstår?:) Vi vet så lite om varandra fast vi delar så mycket.

Åter till melodikryss och ett barnbarn som kom på besök - idag är det en vanlig lördag och livet är gott.

Och det slår mig att det är ungefär ett år som vanliga lördagar varit goda dagar på det sätt som idag. För två år sen var en vanlig lördag delvis en transportsträcka till middag med vin och sen var slutet alltmer ovisst. I ett mellanskede var en vanlig lördag ganska osäker om än nykter.

Nu finns en lång rad goda lördagar utan vin. De omtumlande veckor som varit är just nu omvandlade till en grund för ett steg framåt till något alldeles nytt. / mt

Fortfarande sjuk och ynklig så alkohol känns absolut inte aktuellt, här är det blåbärste' och honungsvatten som gäller!

Lev och låt leva ja...har funderat på det hela morgonen. Låter så skönt och definitivt något jag måste lära mig. Jag översätter det till "sköt dig själv och skit i andra", haha nej kanske inte så hårt. Men jag är en person med starkt kontrollbehov, gäller mig själv och även andra kan jag se. Och det är otroligt tröttsamt! Kan vara en av anledningarna till att jag har alkoholproblem. Jag gillar ju inte känslan efter bara ett glas, fort ska det gå. Gillar inte känslan av att förlora kontrollen men så fort jag gått över gränsen känns det bra, att vara full. Ger mig väl en legitim (enligt mitt skeva synsätt) anledning att slippa kontrollera allt, att bara vara. Vara en idiot.

Det blir så tydligt nu när jag ser det klart! Pratade med pappa för ett tag sen som sade en klok sak som fastnat. Beklagade mig över min pojkvän som är slarvig och glömsk, så att jag måste hålla reda på även hans åtaganden och grejer. "jamen det behöver du ju inte" sa pappa, "det stör ju inte HONOM?" Sant. Han bryr sig inte om han glömmer ett par skor hos någon, det är MIG det stör. Och det är ju sjukt. Det är ju inte mina skor! Jag känner ofta att jag behöver ta ansvar för andra, styra upp saker osv. Men det sitter ju i mitt huvud! Tänk att bara fokusera på mig själv och lita på att andra kan, att det blir bra...låter skönt. Ska fundera mera på det.

Igår kom en väninna hem till mig. När hon gick på toaletten vrålade hon genom dörren : vad fan är det för lapp du har på spegeln "jag är modig som släpar fram trollen i ljuset?" Svarade nåt luddigt om affirmationer och så var det bra med det. Kan fortfarande inte säga hur det är. Tar gärna emot råd i den frågan, vad är rätt?

Hon är en person jag kunnat dricka hämningslöst med, har missat många tentor på grund av våra ölkvällar. Har varit mycket dramatik... Minns att jag tyckte det var okej eftersom hon var "värre" än mig, sedan blev det jag som var värst. Låter ju sjukt, men så har jag tänkt. När hon träffade sin nya flickvän fick jag panik eftersom hon blev mindre intresserad av vårt supande. Hur egocentrisk får man bli?

Oj vilket långt inlägg, skönt att skriva av sig!

Du är verkligen på gång och jag är så glad för dig och ungarna skull. Så många kramar och jag hoppas du är skitstolt över dig själv//Kalla

Kloka ord från er Dompa och MT/A. Lev och låt leva. Var och en processar i egen takt, att lägga egna sanningar i andras knä har sällan lett till lösningar för någon.

Att maken är med dig, handlar alkoholfritt. Ställer upp och engagerar sig. Bra. Kanske börjar han förstå? Jag är glad för din skull...även om jag blir lite orolig för "oss" ;-). Hoppas middagen gick bra. Att vännerna hade förstånd nog att uppskatta god mat och trevligt sällskap. Ska bli spännande att höra om det. Hur reagerade gästerna? Ha en skön dag. Kramar dumpad (?) Dompa

Grattis till dag 6, snyggt jobbat! Du klarade en fredag trots att det var läskigt, du ser väl till att ge dig själv ordentligt med cred för det hoppas jag?

Kramar

Tack för alla bra tips angående allt...

Fb; Farsan ska skaffa konto där...den som inte addar mig får ingen veckopeng. Så enkelt så genialt!

Trädgård; Sommarblommor planterade. Givetsvis blir japanskt nästa år. Även det genialt av Nn som verkligen inte har ngt på systemet att göra. Bra!

Barn och alkohol; Jag hämtar...det kan jag ju göra nu när jag är en nykter farsa som kan köra. Jämnt...ha ha

Fan, vad skönt att jag har er. Känner mig som en österländsk prins... Jag har inte en kvinna som hjälper mig i mitt bobyggande. Nej jag har ett harem... Med de goaste NYKTRA tjejerna. Men jag är trött...så trött...sov till efter sju i morse. Sent igår kväll. Vi grillade, tv, mös... Ja, jag även mår som en prins. Idag blir det mera ridning, mera grillning och jag ska vara barnvakt! Tänk att jag har fått det förtroendet...stolt. Så ikväll har jag fem ungar... Så bli inte förvånade om jag checkar in först tio imorgon förmiddag. Vart tog min morgonstund vägen? Även jag saknar den.

Lite gnager det dock. Tycker mig läsa in både illvilja och ren desperation/ensamhet i vissa inlägg. Jag vet att jag inte borde trigga genom att kommentera...men jag är den jag är; En byfåne i en byhåla...kan jag inte låta bli. Skriv vad det är ni behöver hjälp med och jag är säker på att resten av forum kommer att försöka stötta.

Morgonkram till alla som vill ha. Snål är jag inte...de andra påståendena om mina tillkortakommanden är precis lika osanna!

Det är allt...Dag 6. Skitbra! Kram/R

Visst är det härligt att alla får komma till tals. Att vi kan peka på alternativ för dem som söker sin väg.

Men vi bör också fråga oss själva..."Varför är jag fortfarande kvar här och läser/skriver? Jag som så lyckat lämnat min alkoholist och mitt medberoende. Vill jag hjälpa andra? Bra! Om jag känner att jag gör en insats. Eller; Är jag kanske fortfarande berörd av mitt beslut att inte ställa upp som medberoende? Varför läser/skriver jag när jag så framgångsrikt lagt allt bakom mig? Varför blir jag så illa berörd av andras val/agerande? Varför bryr jag mig tillräckligt för att kommentera det? Varför behöver jag peka ut de som i mina ögon är naiva? Varför går jag inte bara vidare? Gör jag detta är godhet?"

mt! Försök se den person och den personens problematik som har gjort inlägget...och du kommer att inse att det INTE handlar om att h.n stör sig på dig eller andra långvariga medberoendeskrivare. Här är det ngt helt annat som skaver... Skaka av dig obehaget av av möta just denna människas bild av dig...bilden är lika "sann" som h.ns egen självbild.

Hoppas du förstår hur jag tänker...fråga annars. Kramar från din vän R som tycker att du fortsätter med ditt.

Jag mår bra! Har bestämt att det blir nyktert även idag. Hoppas på smalkuren, behöver det. Men prio 1 är nykterheten o nu dämpas sug med naturgodis :) Råg i ryggen o fria från skam. Kram kamrater!!

Även från mig!

Dag 6 idag o den börjar bra! Nu blir det långfrukost! Kramar Socker