Senaste kommentarerna i forumet

Vad göra? Jag vill åka till sol och bad i ett par veckor. Men kan jag det? Borde vi inte åka till Sverige och fira jul hos svågern så att J och ongar får en chans att umgås? Har fortfarande inte bestämt mig...vilket är fräckt mot svåger och J. Ha frågat ongar...solresa säger två. Vi måste åka till byhåla säger Strawberry...vi kan inte låta mamma sitta ensam på julafton. Kan vi dela på oss? Är det helt fel? Har satt en deadline till efter denna helg...då ska vi bestämma oss. Måste ju boka biljetter.

Måste ja...tar ju bort en del med "julglädjen". Alla dessa djävla måsten. Skitårstid! Annars mår jag bra...tror att även örat är ok nu. Inte helt...men nästan. Hur ska du göra i jul kära E? Har du orkat planera? Strör jag salt i sår nu? Men det måste ju tas upp...

Visst fan var det bra att skippa glöggfesten om du inte var på humör. Klart vuxenvarning på det beteendet ;-). Kram och så! /R

...börja lira gura, Dompa? Finns jävligt bra blues/rock/folk/country-kurser för nybörjare på nätet. Om det är något du känner för, kan jag slänga upp några länkar här, som jag har rekommenderat till andra som vill lära sig själva därhemma. Kan de' va' nåt?/NM

Jaha...nu har jag gjort det på riktigt. En sån där gammaldags krogrunda fram till fyra inatt. Samma tid som jag brukar vakna :-). Hade jag kul? Ja faktiskt. Det var nog detta jag behövde. Slappna av med barndomspolaren.

Visst var folk fulla...en del. Men det berörde mig inte alls lika mkt som i våras när jag gjorde detta expriment med syrran i Gävle. Jag tror det dels beror på att alla var inte nu-kan-jag-inte-längre-gå-rakt packade som oftast hände en helgkväll i Sverige.

Tror att den där nu-när-jag-har-druckit-lite-måste-jag-passa-på-att-bli-aprak-känslan har svårare att infinna sig när alkoholen är tillgänglig i vilken supermarket som helst. Dygnet runt. Så tycker jag att alkohol ska vara mer lättillgängligt även i Sverige? Ja! Svårt detta...då en del säkert kommer att supa ihjäl sig framför allt de första åren...men i långa loppet tror jag det kan funka. Man behöver inte "passa på" och handla för mkt för att vara på "säkra sidan"...och alltså heller inte dricka upp allt.

Damer då? Nej...jag är fortfarande en okysst kille. Det hade nog gått om jag velat...men det hade inte varit med "rätt" kvinna. Då får det vara. Däremot dansade jag, pratade med många och kände mig bekräftad. Gott så! Känner mig nästan lite bakis idag...fast på ett bra sätt. Kommer ju på vad det beror på nu när jag skriver...jag rökte ju en del cigg igår. Först på polaren...sen köpte jag egna. Ja...summan av lasterna är verkligen konstant :(.

Ska jag ut igen? Ja för f.. Redan ikväll. Nu när jag har Rivjärnet så känns det som det är dags för egentid/vuxentid. Att sitta hemma framför TV:n med chipspåsen i knät har aldrig lockat. Det fick mig ju faktiskt att dricka mer/fortare för att stå ut.

Inser att Villervalle har rätt. Fritidsaktiviteter är viktigt. Nu har jag ju inte direkt haft ngn fritid de sista månaderna. Ändring nu! Nu gäller det bara att lista ut vad jag VILL göra. Oki...bada och sola går bort (årstiden)...så även prostituerade ;-). Träna? Aldrig...(iaf. inte än, kanske ångrar mig om jag börjar pluffsa till mig)jag går ju långa hundpromenader. Kultur? Ja, kanske.

Suger vidare... Drick med förstånd idag! /R

Nej du stjärngossen...jag tror inte det kommer att behövas strutar med namn. Jag tror att vi kommer att känna igen varandra ändå. Iaf. de flesta av oss. Det är bara en magkänsla...kan ju bli helt annorlunda. Spännande däremot...den håller jag helt med om. Spännande och lite skrämmande. Men hoppas Victoria har rätt; Att bilden av varandra är så förankrad att inget "förstörs" vid ett live möte.

Ha en bra dag Fenix...trots städfixet!/R

Inget ont i någon av er!
VillerValle är känd för sina uppfriskande provokationer *skratt* men han är dock mycket resonabel!
Vi har ibland helt olika ståndpunkter, men jag tror att vi respekterar varandra.
Ibland är det bra, att någon plockar in en "obekväm" synvinkel på saker, så att man inte blir för självgod..

vill.sluta/Andreas, vet jag menar väl ( och ibland, blir man lite för ivrig.. Har hänt mig också!)

Nu tänder jag första ljuset och bjuder på lussebullar!(inte till djuren dock, de mår inte bra av saffran!Så de får nöja sig med annat godis..)

Ha det gott och som Dompa brukar säga: Drick med förstånd!
Vi ses efter helgen igen../ Trollis

också att Stockholm är avlägset :-)

Jag kan jämföra din fundering om att åka iväg nånstans helt på egen hand och lämna familjen med min egna enormt sköna känsla när jag sätter mig i bilen och drar till Gullbranna på hösten :-)

Känslan av att få tid bara för mig själv och få sköta mig själv några dagar är magiskt underbar. Min alldeles egna tid som jag gör precis vad som helst med utan att behöva ta hänsyn till nån annan.

Den känslan kom redan när jag gjorde min efterbehandling då jag (oftast) satt mig på tåget och tuffade iväg till en dag som bara var min. En sån underbar dag skulle alla ha någon gång under året.

Helgkram ♥

...en kopp till mig också, är du snäll Andreas! Kommer in och sitter en stund också och värmer mig lite i glada vänners lag, så kan vi kanske tjöta lite. Ska bara sparka av snön fån kängorna först./NM

Här inne vill jag inte vara. Samma känsla som i en trött grundskoleklass där alltför många har hoppat över lunchen. Allvarligt talat... Jag blir lite less på huggandet. När det gäller Villervalle så fick han en allvarligt menad Tack-för-peppet-kommentar av mig senast igår.

Andreas om du blir så sur av avsaknaden av alkohol kombinerad med trötthet...då känns det faktiskt en smula varningsklocka... Detta skriver jag i all välmening. Jag hoppas du förstår det?

Nu backar jag ut härifrån... /R

Vilken skön vecka ni verkar ha haft, tycker du gjorde rätt som glömde LCHF en vecka och njöt av maten och colan. Det kommer gå fort att gå tillbaka till ordningen igen.
Välkommen hem igen!
Kram

santorini! Var stolt! / mt

vibbar att läsa dina rader Santorini! Visst, när man är inne i en bra nykterhet känns det självklart att inte bry sig om alkohol. Gjorde två utlandsresor under min nyktra 8-månadersperiod förra året och inpå detta, och det brukar jag tänka på rätt ofta hur naturligt det var då att inte planera för drickandet. Nu är jag så glad att ha kommit igång med mitt nyktra leverne igen, och börjat på AA där jag hör hemma.
Kram,
Fenix

åh vad jag skrattade gott åt att Stockholm ligger avsides. Det gäller att se saker i rätt perspektiv:) Jag har inte bestämt riktigt om konferensen... För mig ligger Stockholm förhållandevis nära så resan kräver inga större förberedelser och arrangemang.

Blir glad och lite varm i kroppen när jag läser om behov av mammamjölk och kroppsnärhet. Tänk att du/ni fick gåvan R♥ Lycka!

Vi återkommer här och finns i varandras tankar. Varm kram och Adventsglädje! / A

Viktoria, vad härligt att höra från dig! Jo, både läskigt och roligt är tanken på att träffas IRL. Det kan ju bli en bra träning i att se till människan bakom fasaden i första hand och det visuella i andra. Önskar dig en fin 1:a advent åsså. Jag vaknade nykter och utvilad för första gången på länge, det vill säga en sammanhängande sömn på sju timmar. Inte illa. Och då fick jag energi och gick upp i stället för att ligga och vrida mig i sängen, kom på att det finns ingen anledning eftersom jag inte är svettig, lakanen inte blöta, jag har ingen ångest och inget självförakt att ligga och våndas över och gömma mig under täcket. Lite vitt puder ute på marken plussar på känslan av att det känns ljust idag, till och med så pass att jag kan svälja att det är städdag i dag, julstädning=extra mycket städning. Men, blir väl anledning att känna sig duktig och nöjd med sig själv efteråt.
kram
Fenix

Läser om delar av P-O Enqvists "Ett annat liv". Fascineras av beskrivningen av behandlingshemmen, först Huddinge, sen Island och slst det danska Kongsdal. Alla tillämpar Metoden, dvs Minnesotamodellen, men beskrivningen och hans upplevelse av behandlingen är "skilda världar". Det kan säkert sägas mycket om det, att han själv befinner sig i olika skeden och möjligen att tiden förändrat något av Metoden...
Det kan också sägas att han ger en fantastisk insidebeskrivning av alkoholistens motståndmot insikt och förändring.

Jag berörs av hans kamp för att bevara "sin innersta kärna". Det passar in i min övertygelse om människans unikhet bortom diagnosen och bekräftar min bild av vad som är verksamt och kännetecknargod vård.

Om Kongsdal skriver han:

"Det var ju samma Modell, varken bättre eller sämre, samma behandlingsschema, samma Stora Bok, samma insikter som på M87, och fömodligen också på Island, om han förstått något över huvud där. Ändå var allt fullständigt annorlunda. / Det var något danskt, varmare, det var som om de andats på ishinnan och människans ansikte kommit fram, med självrespekten kvar, fast utan lögner. ... ... ... Det var en fin tid. Fina kamrater. De höll ihop, men inte gentemot ledningen. Och det som hände var något annat än Metoden. ... ... ... Det var så annorlunda nu: eftersom på Kongsdal föga tid ägnades åt att nedbryta internerna till deras nedersta botten, fanns det tid för dem att ta hand om varandra."

Adventsglädje till er alla! / mt

med lite sol och god mat i det här trista vädret :-) Välkommen hem !

Tillbaka efter en härlig semestervecka! Det känns som om jag passerat en ny milstolpe, all inclusive och inte en droppe alkohol. Det var inga problem heller utan kändes helt självklart. Precis som jag önskar att det ska vara. Genom min nykterhet så höll maken också en väldigt låg konsumtion så vi har haft en fin och minnesvärd semester. Inte blev jag magsjuk heller i Egypten fast jag inte tog Fernet Branca. Jag slängde ner mina 10 miljarder lactobaciller varje morron. För övrigt släppte jag alla tankar på LCHF och åt efterrätter, frukt, drack t.o.m CocaCola som aldrig förut! Nu tillbaka till ordningen. Det blir säkert lite sockerabstinens några dar men det gör ingenting. Jag är stolt över mej själv och glad för mitt nya liv. Kram till er alla!

Och sträcker mig efter kannan med nybryggt kaffe.
Lägger armen om villerVallan och klappar honom lätt på axeln.
Sorry att jag missförstod, nu tar vi varsin skinkmacka och bara njuter.
Som trollis sade, det snöar fint utanför.
Djuren njuter, det börjar bli lite folk i stugan nu.
Livet är toppen.
Underbart önskar alla en härlig första december.
Imorgon får vi tända första ljuset i adventstaken som står med fyra ståtliga ljus på bordet.
/A

Lika bra att jag slutar då, för det är ju det jag vill.
Tur att jag inte hyvlade på så jag blåste peruken
av dig.
Motigt, skyller på trötthet i kombination med avsaknaden av alkohol.
Men då skall man bara bita sig i läppen och räkna........
Men du sträcker på dig och denna kritik rinner
bort som vatten på en gås.
Kanske blev du mest stött av att jag skrev fel genus?
Det får vi nog aldrig veta.
Jag tycker du behövs härinne så fortsätt, du som inte behöver eller vill sluta /vill.sluta
/A

En obehaglig men viktig påminnelse. Både nykterhet och relation är färskvara (och konditionen brukar vi påminna oss om på jobbet:) Hoppas det löser sig för era vänner.

Kram och Adventsglädje till er i PianoRow! fr Mulleholken

Mina korta rader var faktiskt skrivna i positiv mening. Ägna dig åt att sluta istället. :-D

VV

Återfall jäva skit sprit

Radd att jag håller på att bli beroende av alkohol,min pappa var på gränsen alltså tror han var periodare ,rädd för att jag själv ska hamna där ,tar gärna alkhol för att lugna ner mej tycker att det börjar blir för mycket ggr inte kanske för mycket åt gången men för många ggr i streck orolig

Oh, man tackar, flygcert! :)

Det finns ett talesätt som poppar upp i mitt huvud: "Ett vedträ kan inte brinna, och en käring kan inte träta."

Båda två har ansvar för relationen och de konflikter som finns i den. Både alkoholisten och den medberoende. Om relationen skall ha minsta chans att överleva en sådan här prövning, så måste båda två inse att h*n har del i det som hänt. Och ibland tror jag faktiskt att det är svårare för oss medberoende än för alkoholisten. Det är ju inte vi som har missbrukat!

Flygcert - jag förstår precis hur du menar. Jag har känt likadant. Många gånger kunde jag känna mig väldigt provocerad när någon påstod att jag också hade skuld i det som hänt. Det petade verkligen i öppna sår.

Medardus - det är faktiskt väldigt vanligt att den medberoende reagerar som din fru gör. Det är en ofattbart stor identitetskris att inte längre vara den som har kontrollen, den som är behövd, den som håller samman........ Lite bakvänt, eftersom man har lagt all sin energi på att alkoholisten skall sluta dricka. Kvinnan som leder anhörigträffarna som jag gick på i ett år berättar ibland om kvinnor som har övertalat sina män att börja dricka igen eftersom de inte klarade förändringen.

Godnattkram, båda två och alla ni andra!
/H.

Det kanske vore mer i sin ordning att hösttrollet eller Lelas svarade på detta, de brukar ge fantastiska råd och synvinklar på saker och ting, men jag kan inte hålla mig...! Och som vill.sluta skriver: var inte föör duktig. Du är jätteduktig som slutat dricka, men det har förändrat saker på många sätt.

När jag läser följande:
"när hon börjat förstå att hon själv hela tiden har haft ett ansvar för sina handlingar, men som hon valt att projicera på mig för att slippa ta itu med sitt eget beteende"
blir jag väldigt upprörd!!!! Kanske mest för att jag och min sambo står någonstans mitt i kaos och han påtalar alltid för mig att "det är minsann mitt beteende som gjort att han mått dåligt, tagit till alkohol" osv. Han menar också att han "minsann försökt jobba på sina sämre sidor, men det har sannerligen inte jag gjort, utan bara låtit mina dåliga sidor löpa på". Detta är lite det jag anar i ditt inlägg.
Jag kan direkt säga att jag har konstiga, dåliga och jobbiga sidor (jag är kontrollmänniska, jag är envis och bestämd och säker på saker jag vill, jag är lite av en pessimist osv) MEN- alla dessa sidor har förstärkts av att leva med en alkoholist (jag har kontrollerat allt från hur mycket som finns kvar i flaskor till om han ställt klockan, jag har fått ta ett stort ansvar för att bestämma om vad barnen ska ha på sig eller när de ska äta osv för min sambo har levt i sin luftbubbla och inte gjort någonting osv), men jag kommer aldrig att gå med på att dessa saker är orsaker, förklaringar till att min sambo svikit mig, kallat mig saker osv.
Jag kan sträcka mig till att säga att min sambo och jag inte är kompatibla - våra dåliga sidor har förstärkts av varandra.

Ha en bra helg.

får rysningar. Tänker på hur jobbigt det måste vara för er som är så nära. men tänker också på hur kämpigt det känns när jag tänker på mitt egna liv... Sorg, smärta och bedrövelse.

Kram till dig, din man och er vän.