skrev Amanda igen... i Hög på min egen förmåga.
@Vinäger Fina Vinäger, det gladde mig så att få bli välkomnad tillbaka av dig. Jag har under åren som gått varit inne och läst ibland men har känt mig tom i huvudet på saker att skriva. Det har antagligen varit överfullt snarare än tomt men du förstår nog vad jag menar...
Du har gjort en fantastisk resa med 1,5 år och vad jag kunnat läsa mig till kan du känna den stolthet du förtjänar över det, det gör mig glad. Vi är ju rätt bra på att slå på oss själva annars.
Angående den tid det tagit, tja, det får ta den tid det tar kom jag tillslut fram till. Det som blir bra i slutändan brukar vara det som får ta sin tid, eller hur?
Jag tror jag behövde undersöka så många alternativ jag kunde först, allt från att försöka på egen hand (och det vet vi ju hur det gick...) till där jag är idag, antabus.
Men det jag framför allt kommit fram till såhär långt är att det bara var när jag började må bättre, få "kontroll" över, och en förklaring till, ångesten samt avgöra mitt eget liv genom att ta viktiga beslut om min egen framtid, som jag orkar ta mig an nykterheten. Om du förstår vad jag menar. Sist var det jag dolde för mig själv med alkohol alldeles för skrämmande för att jag skulle kunna hantera det ensam.
Som min psykolog brukar säga; Du har helt andra förutsättningar den här gången. Det har hon rätt i.
Dock kan jag inte tillskriva henne all ära för mitt tillfrisknande, hon är rar (ja det är det ord som kommer för mig) och det har varit skönt att ha någon att prata med. Som vet och inte dömer.
Men den som har haft störst betydelse är min läkare, jag har aldrig träffat en person som så omedelbart såg exakt hur jag fungerar och kanske till och med fick rejäl glimt av vem jag är. Vi har inte träffats ofta men de gånger vi setts har han ändå gett mig det mod jag behövde och när jag kunde se mig själv med hans ögon visste jag att jag kommer klara det här. För att jag är jag, som han säger. Hade önskat att han var min psykolog, han är psykiater och läkare, men samtidigt undrar jag om jag bara vill det för att jag alltid känner mig som en supermänniska efter våra samtal... Jag misstänker att det är så, så jag antar att det kanske inte hade varit hälsosamt i längden att träffa honom för ofta:D
Men det är nog väldigt många som underskattar vilken kraft mänskliga möten besitter, hur vi kan lyfta varandra och hjälpa varandra att förändra våra liv.
Det är nog det jag vill få fram, hur stor betydelse både kunskap och omtanke om andra har för hur vi väljer att leva våra liv.
Därför är jag så glad att jag är tillbaka här och att det fortfarande finns en plats för mig tillsammans med er.
skrev Blidenjagvillvara77 i Det är dags nu
@Ros tack för Pepp! Vi hjälps åt o h traskar vidare mot månad 4 😀 heja oss! 💛
skrev Blidenjagvillvara77 i Det är dags nu
@Andrahalvlek tack för dina alltid så kloka inspel! Jag ska försöka ta det lugnt vilket ju inte är min starkaste sida. Men övning ger färdighet heter det ju 😀
skrev Blidenjagvillvara77 i Det är dags nu
@vår2022 tack för pepp och tips! Så värdefullt! 🙏
skrev bpo i Tillsvidare
@Majabaja @Ny dag ja det är skrämmande vad lika det kan vara. Tänker att det i mitt fall handlar mycket om hur jag dämpar min ångest. Förr genom att kontrollera mat och vikt. Nu senaste åren har alkohol dämpat ångest, och nu tillbaka till vikt och mat igen när alkohol inte ska ”lugna”.
Kanske går det tillbaka för det är något man känner igen liksom. Kanske dags att ta tag i detta med psykiatrin och få hjälp med hjärnspöken igen.
Oerhört glad att ha er här och skriva med. Det gör att jag känner mig mindre ensam i detta.
Kram på er 🤗
skrev Kärringen i Är tillbaka
Jag måste skriva om mina insikter
Livsstegen är slut, vi ska ha avslutnings fika i morgon och jag är tvär förkyld 😔
När jag är sjuk funderar jag mycket. Ville på sammanfatta livstegen i huvudet om jag lärt mig något..... och nu är det solklart alkisen är ändå den som varit närmast att älska mig. Min mamma o pappa sa upp den biten tidigt. Jag har dragit mig till destruktiva människor som inte kan älska någon, bara utnyttja
Min syster är som en struts, prata och visa känslor gör man inte, då sticker hon.
Så han var ändå bäst, hur konstigt det än må låta.....
.
skrev Ny dag i Att rämna
@Anonym45644 Du är inte ensam 😞 med att ha ett förråd i typ tvättstugan…. Har berättat för min man om mina favoritgömställen. 🙈. Så jäkla skämmigt att jag, klok, välutbildad, väluppfostrad etc har nedlåtit mig att falla så djupt. Beroende är en fruktansvärd sjukdom och det finns bara ett sätt att bli fri och det är att acceptera att man utvecklat ett beroende samt att aldrig ta första glaset. Låter ju lätt men vi här vet att det är så svårt när suget pockar på. Men det är många som klarat det så varför inte du och jag? Vi följer i vår2022 fotspår. 🥰
skrev vår2022 i Att rämna
@Anonym45644 Jag kan inte heller förstå att jag har betett mig som jag gjorde när jag drack. Druckit på arbetstid har också skett😱. Gick så långt att jag tog återställare på morgonen. Mina alkoholberoende tankar levde i en instängd värld inom mig själv. Tankarna malde runt i en cirkel och jag hade inte riktigt kontakt med världen utanför, även om jag utåt sett fungerade. Men det skulle alla gånger har gått illa om jag fortsatt att dricka. Det är nu över 2,5 år sedan jag drack sist. Det är en stor skillnad på mina tankar idag och mina tankar då. På ett sätt kan man säga att det lite är som två olika personer sett till hur jag tänkte. Då massor av alkoholångest, oro, skuld och skam, idag lugn, sansad och balanserad.
Jag var också rädd innan jag tog beslutet om att aldrig mer dricka. Hur skulle det gå? Skulle jag fixa det? Hur tråkigt och grått skulle mitt liv bli? Vad skulle jag göra istället för att dricka för att dämpa oro och ångest eller när jag ville fira och höja stämningen? Det är läskigt med förändringar och denna förändring att dricka, som var en så stor del av mitt liv.
Idag är jag så otroligt tacksam över mitt beslut och modet att våga sluta dricka. Det är en spännande resa att få kontakt med sitt innersta jag och sina behov. Om man nyfiket närmar sig och undersöker vad som finns där inunder. Att ta bort alla lager av nedtryckta känslor och ta upp det äkta och sanna känslorna i ljuset. Eller att sluta sticka huvudet i sanden och bli tyst som du berättar om. Att hitta den väg som jag vill vandra på i mitt liv och fylla livet med det som jag värderar mest. Det har gjort mig hel och att jag idag tycker om mig för den jag är.
Idag är det inget problem för mig att tänka att jag har en alkoholberoende hjärna. När jag inte matar den med alkohol så märks det inte och hjärnan fungerar som den ska. Det jag dock aldrig får glömma är att inte ta det första glaset för då aktiveras den och jag blir en alkoholist igen pga jag har ett alkoholberoende. Det tog lite tid innan skammen lagt sig och att jag kunde tänka så😁. Det jag var tidigare kan jag inte påverka och det viktigaste är vad jag gör framåt, det kan jag påverka.
Fortsätt som du gör för du gör det så bra!❤️
skrev Majabaja i Ska det kännas såhär?
@Ny dag stort tack för ditt stöd! Det är ungefär som när man ska ut och springa eller träna. ”Man ångrar aldrig ett träningspass/löprunda”! Och så fort man dragit på sig skorna och kommit ut så känns det bra! Jag ska försöka klara det! Vi ska klara det tillsammans!
skrev Anonym45644 i Att rämna
Risk för syftningsfel, ser jag nu.
Jag har alltså INTE varit på Systemet på lunchen i dag eller ens i närtid, utan vid tidigare tillfälle.
Det är inte suget som är mitt problem just nu. Det är det här med insikt, erkännande, acceptans, självbild m.m.
Jag vet ärligt inte hur mycket jag drack. Hällde upp en slatt här och där när tillfälle fanns. Men jag kunde halsa en halv flaska okylt vitt vin i tvättstugan och sedan fortsätta steka köttbullar som om inget hänt.
skrev Se klart i Nykter livet ut
Så blir det helt klart @varafrisk 🤗
Jag är hemma efter mysig helg men jäklar vad det är fullt upp just nu. Pausar. Andas. Kikar in här och läser och blir påmind om hur bra jag är på, nuförtiden, att faktiskt ta det där andetaget. Att hitta egna sätt att varva ner. Att inget är så jobbigt att det behöver avhjälps med kemisk dryck. Dricker en flaska vitamin well och blundar en stund i solen! Kram alla som kämpar 💕
skrev Nell i Var gick det fel?
Hoppas ni kommer @Smillans, @Vinäger, @Ny dag! Och andra som läser det här också :) Välkomna!
skrev Se klart i Promillebikt
Skönt att du fick lite välbehövlig sömn @flarran. Jag funderar lite kring det du skriver om relationer och andra människor att både få stöd hos, men också vara till hands och finnas till för. Båda sakerna är ju betydelsefulla.
Du är inne på detta med en känsla av pånyttfödelse, att liksom återknyta kontakten med den du var innan alkoholen blev ett beroende. Tänker att det där finns nycklar? Att det går att hitta sig själv, på nytt. Vilka behov man har- vilken sorts vänskap eller andra kontakter som kan vara värdefulla?
Sedan är det förstås som med mycket annat, att våga och att testa sig fram. Kanske handlar det om att utveckla dina intressen ihop med andra? Hitta nya? Många tycker mycket om de fysiska mötena med AA. Det finns ju kurser i allt från att fotografera natur till att lyssna på fåglar.
Se inte detta som såna hands-on-tips, menar bara att du säkert så småningom kommer att hitta vägen fram även här, precis som du gjort i nykterheten.
Ha en fortsatt fin dag kompis! 🌸
skrev Anonym45644 i Att rämna
Det är satan en kamp att erkänna för sig själv att man är beroende och alkoholist. Jag kan fortfarande inte.
Inser att jag agerar som om det vore ett vägval; alltså att definera sig som alkoholist eller inte. Det är dock inte alls ett val, utan ett faktum.
Jag är så rädd.
Förstår inte hur jag hamnade där jag hamnade. Alkohol har inte varit framträdande eller viktigt i mitt liv. Det blev dock ett skevt förhållande när jag började använda det för att dämpa negativa känslor. Inga festnätter här inte. Det var vissa konflikter/ händelser som tog hårt på mig, och som jag inte direkt kunde påverka. Därpå ett förbud att prata om hur jag påverkades och mådde. Min närmaste hanterade det hela genom att sticka huvudet i sanden. Den strategin fungerade inte om jag tog upp ämnet.
Jag förstår inte hur jag vågade vara påverkad mitt i vardagen. Och hur det inte märktes under så lång tid. Lukt? Simmiga ögon? Och inte minst talet!!! Jag märkte själv hur jag tappade ord och var sämst på att artikulera.
Jag har varit på Systemet på lunchen och betalat kontant. Läst i flera trådar att det i det närmaste är att likställa med att ha en blinkande skylt med ordet "Alkoholist".
skrev Nell i Fysisk träff på Alkoholhjälpen
Hej!
Kul att du funderar på att komma till vår fysiska träff, @Smillans! Just nu har vi tre anmälda, men det finns några till som överväger att komma.
Det här är en liten påminnelse till alla att vi ordnar en fysisk träff på fredag 31 maj från kl.12.
Vi kommer att ha ett kort program som några av oss rådgivare håller i, men huvudfokus är på att träffas och prata med varandra.
Anmäl dig gärna via vår frågelåda (via "Stöd - Fråga oss") om du vill komma. Det finns plats för fler!
Hoppas vi ses!
/Nell
skrev Majabaja i Tillsvidare
…och. Jag snusar också. 🤣
skrev vår2022 i Kaffestugan
@Carisie Du får ta med dig boxningshandskar för att skydda dig till jobbet i fall någon bränner av en säkring😂😂😂
skrev Majabaja i Tillsvidare
@Ny dag och @bpo, alltså - det är nästan skrämmande att läsa! Jag har också haft ätstörningar under många år. Det har kommit och gått de senaste 20 åren, haft perioder som varit bättre och de där jag varit riktigt, riktigt dålig. Nu kan jag (ytterst, ytterst motvilligt) erkänna att jag i fredags, när jag hade det som kämpigast att stå emot mitt sug att dricka alkohol, för första gången på länge gjorde det jag inte gjort det jag gjort på ett tag. Äta för att sen kunna stoppa fingrarna i halsen igen… Jag vågade inte skriva det här. Men så var det. Ångesten tog på nåt sätt över igen, och det är något jag ju gjort tidigare för känslan efteråt är nästan likadan som när jag tagit 1-2 glas vin. Jag känner mig lugnare. Trött och mer avslappnad. Har dock inte gjort det igen sen dess. Men jag vet ju vad de sa till mig första gången jag påbörjade min behandling för ätstörningar för 20 år sen; ”Hade det inte varit för att din mamma är alkoholist, så hade det lika gärna kunnat vara alkoholen du blev beroende av. Nu är du beroende av mat och att kräkas.” Jag antar att genom åren bara ”skiftat mitt beroende”. Antingen mat/kräkas eller alkohol…
skrev vår2022 i Andra halvlek har inletts
@Varafrisk Ja, vi kan ju och det här ska vi också fixa! Är man riktigt beslutsam några veckor så brukar suget klinga av. Även här gäller det att hitta goda och nyttiga alternativ. Kram❤️
skrev Insikt_24 i Livet går sin gilla gång....
@Danne Man Hur går det för dig? Skriv gärna och berätta om du vill. Jag har varit här i drygt två månader och jag får så mycket stöd och inspiration både av att läsa om andra men även av att skriva själv.
Kämpa på 🏋️♀️
skrev Ny dag i Tillsvidare
@bpo Vi är några hör på forumet med ätstörd bakgrund. Är oxå fri sedan många år men det triggar lite och jag har märkt tendenser till att tankar på hetsätning kommer tillbaka. 🧐 jag har också gått i kbt, varit inlagd. Är av naturen slank så att jag fick anorexia berodde bara på hjärnspöken. Är vaksam så att jag inte får tillbaka ätstörningarna nu när alkoholen ska bort. Lite som att brottas med två beroenden, ett förvisso latent men ändå. Vi hjälps åt!!!! Kram
skrev Carisie i Mina barn har sett mig full
@roppåhjälp lyssna på "en beroendepodd" de tar upp både missbrukarperspektivet och närståendeperspektivet. Jag läser ibland i anhörigsidorna för att få förståelse för hur de känner och ärligt talat "de vet" de "är ledsna" och de" älskar". Det är vi som självhatar och skäms etc etc ... Det är lite fascinerande över hur vi tror att det inte märks när vi smygdricker eller att våra gömmor inte är upptäckta. Klart värt!
🩵
skrev roppåhjälp i Mina barn har sett mig full
@Carisie sant så sant ♥️♥️ klart som sjutton de går! Nu är nya livet här, nu är de jag som blir den bästa versionen av mig själv 🥰 ska leta efter alla möjliga poddar om just självkänsla för det är den som behöver stärkas 🥰
Tack för alla dina meddelanden 🌸
skrev Carisie i Kaffestugan
God middag i stugan.. klampar in sist med väskan i högsta hugg på väg mot bunkern (tyvärr @påvägmothälsa) men är nog inne på att späka min arma lekamen med ett dopp @prinsessa. Är det så här varmt imorgon så åker jag nog bort till min närmsta sjö på järnhästen- herregud!
Gjorde världens kortaste och buttraste kvällsinventering igår i M/S Carisie. När jag läste inlägget i morse så garvade jag och konstaterade att om jag kände mig och läste så skulle jag sagt "hon är full" om mitt inlägg 😂😂😂😂😂😂😂😂
Det var jag dock inte.. bara arg & trött! Jag hatar verkligen när det kommer våldsamma patienter. Alltså inte att de viftar lite eller skriker... utan verkligen ska SLÅSS!!!
Nåväl... ska köpa en flaska gott kolsyrat vatten i pressbyrån på väg in på hospitalet. Snälla tjejer - håll tummarna för att jag har anständiga patienter idag 🥰
🩵
PS nollan är satt DS
@aeromagnus exakt, lättnaden när jag insåg att förhandlingen med mig själv var helt meningslös insåg jag hur fri jag blev. Jag kommer fortsätta med mitt gips resten av livet om det så krävs. Hur använder du det? Har du tagit antabus länge?