Senaste kommentarerna i forumet

Jag lever i en liknande situation. Man som smygdruckit i flera år. Vet egentligen inte hur illa det är pga allt smusslande och ljugande. Han är duktig på att maskera berusningen. Vägrar erkänna problem. Man känner sig bedragen och vet inte hur man ska få honom att söka hjälp. Känner stort ansvar dock att få honom att göra det eftersom vi har flera barn som nu också börjar märka av situationen.

@LAO Kvällsavstämning dag 85
Det går så lätt nu! Inte en tanke på alkohol, och då är jag ändå ledig imorgon. Idag är alla handlingar inskickade till en tjänst jag tror att jag vill ha, en tjänst jag aldrig hade sökt för tre månader sen.

Nu blir det sova i rena lakan, imorgon ska jag utan att vara orolig köra bonusarna till skolan❤️

Godnatt 🧡

@Himmelellerhelvette Tack!❤️. Det var tröstande, att man blir lyckligare efter att man varit sjuk och när livet återvänder. Ser fram emot det om förhoppningsvis några dagar. Kram❤️

@Carisie aha, ja då förstår jag 😀 Ja det ska få ta sin tid denna gång. Tack för att du finns här på sidan. Du ger så många kloka ord till mig och till andra 🙏🌸

@Carisie Tack för svar!
Ja jag börjar verkligen tvivla på mig själv och blir helt knäpp av alla tankar som snurrar. Han är ju ingen alkolist på det sättet man blivit intalad sedan lite hur en är. Det är ju bara för det mesta öl. Och han kan ju tacka nej till öl när det bjuds på när vi är iväg. Men samtidigt så känner man igen sig i allas berättelser här. Magklumpen man får, bortförklaringarna, förnekelsen. Fyllesömnen där det inte går och väcka personen inte ens sitt eget skrikande barn, alla elaka saker som sägs. Att man hela tiden är på spänn och måste ha koll på saker och skiftningar. Jag är fullkomligt urlakad på energi och då samtidigt inte få en uns av bekräftelse som gör att iaf huvudet hade kunnat få lugna sig. Jag börjar känna att ens ta upp det i ett samtal är lönlöst eftersom det endast är förnekelse hela tiden. Och så är han ju bra mellan dessa gångerna och gör mycket hemma osv men man går alltid med en oro i kroppen när man inte är hemma, oro om man ska iväg i några dagar eller när det vankas gemensamma fester med vänner. Jag orkar inte kämpa mer eller försöka få människan att förstå men kan samtidigt inte lämna då det tyvärr finns barn i bilden. Känner mig fångad.

Kvällsavstämning ✅ hörrni?! 53 veckor på AH?! Jag har tydligen passerat ett årsgränsen? Grattis till mig då 🥳 Dock har jag inte varit helt alkoholfri som jag skrev tidigare utan min helvita period firar ett år i midsommar. Men det betyder likväl att jag i ett år arbetat på min alkoholkonsumtion och på mina vanor samt vridit och vänt på mina argument och vad jag velat i stunden. Har velat dricka måttligt. Har velat dricka enstaka glas. Har landat i att jag inte vill dricka alls. Men inget är ristat i sten. Annat än att jag ALDRIG MER vill bli karatefull igen i hela mitt liv. Jag vill aldrig mer tappa kontrollen. Jag vill aldrig mer bli styrd av en substans eller dricka för att passa in. Jag känner mig otroligt tacksam för att jag fått så mycket stöd och kloka råd av er som trampat upp stigar för nykterhet före mig. Ni är guld värda varenda en av er! Så tack❤️

Jag ska slänga mitt huvud på kudden nu och göra kväll. Jag önskar alla nylingar och gamlingar en skön nykter söndagsnatt som kommer att ta oss in i en nykter och obakis måndagsmorgon. Visst är det fint 🩵

@ellbe Hej 👋🏼 Ja hur gör man vid gaslighting 1.0? Inte ens när jag kom på min dåvarande med att stå och halsa sprit i skafferiet mitt i natten så var det vad han pysslade med. Han hade fått sockerfall och tagit fel på saftflaskan och vodkaflaskan. Jag började ifrågasätta mig själv trots att jag visste att jag hade rätt. Det är en så lömsk sjukdom 😵‍💫

Hur gör man? Känner jag har tappat mig själv och blivit helt "blank". Jag vet inte ens hur jag ska ta upp diskussionen igen eller få fram min oro.
Jag känner mig helt kluven för jag inte har konkreta bevis på drickandet. Och han nekar alltid.

Jag börjar helt enkelt känna mig dum i huvudet, har jag verkligen så fel? Den här magkänslan som dyker upp eller små tecken som JAG upplever (talet, slöheten, hur han står, hur han tittar) är ju inga bevis. Jag vet om att han gömmer öl i garaget och i bilen men har aldrig sett han dricka eller kommit på han när han gör det.

Jag upplever att jag blivit helt avstängd på att vilja ta en diskussion, för det blir alltid förnekelse och jag känner mig förvirrad. Oftast slutar det med att vi inte löser något och det blir dålig stämning i dagar ibland veckor.
Som tex skulle jag iväg till en vän i fredags och förmodligen sova över, han är ensam hemma med sonen och ringer FaceTime av någon anledning (brukar vi inte göra på kvällarna då sonen är extremt mammig när han ser mig och blir ledsen)
Jag bara får en sån tung magkänsla och upplever att han sluddrar i samtalet. Vilket gör att jag får avbryta och åka hem. Dom sover när jag kommer hem men det är tänt i våra uthus vilket jag reagerar på och sambon kommer ner efter en stund och beter sig märkligt och ska gå ut för och röka. Jag går ut efter en stund för behövde ställa en fråga men hittar inte honom. Min hund är med mig och jag får kalla in honom då han försöker smita ut från gården. Då har sambon varit på baksidan och vid frågan varför så säger han sig varit där med hunden vilket jag säger är omöjligt men han håller fast och jag börjar tveka på mig själv om jag verkligen har haft koll på hunden hela tiden.

Så nu sitter jag och funderar på hur jag ska kunna ta upp det överhuvudtaget. Vet knappt vad jag vill komma fram till här ens, känner mig så rörig och snurrig. Känns som om jag alltid måste vara på spänn och ha koll men sen samtidigt har jag ingen bevis.

@Tezzan Hej igen 👋🏼
Jag menar inte att du ska " göra om & göra rätt" NU. Ta glimtarna som de kommer. Jag har hittat mycket värdefull information om mig och mitt beteende i efterhand. Jag tror ett moment var i slutet av sommaren då jag ville formulera ett svar på en fråga jag fått och DÄR ramlade en polett ner. Den har ju funnits hela tiden. Läkning tar tid. Låt den göra det! Var trött på på dig själv och om/när förhandling startas så kan du backa bandet. Se efter om det finns ett mönster etc 🩵

@Gräsänkan
Hej igen. Angående hur man gör för att sluta dricka så verkar det finnas 2 huvudsakliga strömmar på forumet och dessa är sök hjälp i vården alt hantera det själv. Det finns exvis AA eller liknande organisationer som du kan söka upp. Jag vet inte hur/om du sökt hjälp tidigare under fina nyktra perioder.
Personligen så är jag nöjd med att söka hjälp hos vården och ska träffa alkoholtespeut v10. En uppenbar nackdel är att min vårdjournal har inlägg med levertester samt slutsatser om att jag har alkoholberoende. Om detta kommer att ge mig problem i framtiden vet jag inte men om det hjälper mig att vara nykter är det ett litet pris att betala. Om du läser mina inlägg så ser du även att jag har oro för vissa typer av tester som kan påverka körkortsinnehav.
Du känner bäst själv vad som passar dig bäst.
Lycka till!

Hwj @Carisie
Jo du har en poäng, det kan nog vara nyttigt att läsa vad jag har skrivit framöver. Just nu är jag bara så sjukt trött på mig själv och det som har varit. Och extra trött på mig själv för att inte lyckats vända denna skiten trots att jag är så väl medveten om mitt problem. Men samtidigt tacksam för att jag försöker....Det ska lyckas. 😀

@Gräsänkan
Välkommen hit!!! Här finns det massor av kloka personer med oceaner av erfarenheter som gärna delas med till dig. Var inte rädd att ställa frågor, du kommer gå massor med svar. Min erfarenhet är att medlemmarna är uppmuntrande, positiva och ärliga i dina svar. Jag har en tråd som jag dagligen försöker skriva i och det funkar för mig för det är min reflektion över vad som hänt och hur jag mått under dagen. Det går fort att komma över tanken ”vilken smörja jag skriver, ska jag utsätta forummedlemmarna för denna sk*t”. Vill man inte läsa så kan man alltid scrolla förbi.
Återigen välkommen och kul och motiverande att kunna inspirera andra. 30 dagar går fort och du är snart där.

Så underbart @Varafrisk att du börjar satsa tid och energi på dig själv ❤️ Det bästa med att vara en beroendepersonlighet är att vi kan bli beroende av träning, jag missbrukar inte min träning utan har bara beroendet på ett sunt sätt, tränar ca 3ggr/vecka år efter år. Att sluta äta skit är svårare! Så vansinnigt lätt att falla dit, HALT funkar inte alls, inte på helgerna, det är som om min hjärna bara kan tänka helg=unna mig!
Kram❤️

@Gräsänkan Hej & välkommen. Grattis till positivt tänkande och inställning. Det kommer att ta dig långt 🙏🏼 🩵

Verkligen intressant @Andrahalvlek med kopplingen mellan att inte låta sig tänka på dagarna och att det är därför man vaknar med goda idéer på nätterna, sånt hände mig alltid förr, jag började väl för ca 2år sedan att lära mig ha det tyst runt mig och låta tankarna sväva omkring som dom ville men har inte dragit kopplingen till att jag inte längre vaknar och planerar på nätterna. Kram❤️

@JHL precis hittat hit och läst dina inlägg. Så peppad man blir! Redan en månad nykter! Hoppas på att själv lyckas med det!
Tack för inspirationen!

@Alex.tar.tag Jag pendlar mycket också. Och har haft ett par nyktra veckor och då tänkt ”det här är ju lätt, jag har nog inga problem” och sen är man tillbaka igen.

För mig är alkoholen en flykt. Och jag måste ta tag i grundproblemen. Men, nu kör jag. Lyckas jag inte nu på egen hand då kommer jag söka mig till vården för att få hjälp.
Lycka till!

Vill kunna skriva något tröstande och stöttande i din nedstämdhet @vår2022 men kommer inte på något vettigt mer än att jag vet hur det känns när man inte får träna, det går fort nedåt psykiskt men precis som du redan vet är det övergående och i någon studie jag läste blir man lyckligare efter man varit sjuk för man känner verkligen hur livet återvänder, typ 😉 Kram❤️

@cupcake9 Hej ❤️ Jag är säker på att du vet att den enda du kan välja åt eller rädda är dig själv. Tänk sinnesrobönen (med eller utan Gud)

"Gud, ge mig sinnesro att acceptera
det jag inte kan förändra;
mod att förändra det jag kan;
och förstånd att inse skillnaden."

Jag tycker inte det handlar om att kasta bort någon man älskar utan att kasta bort den enda människan man måste leva med resten av livet - sig själv. Jag har själv levt i medberoende som i mitt fall senare ledde till ett eget beroende. Jag kan fortfarande undra ibland varför mitt värde var lägre än min partners.

Mitt förslag blir: ställ krav, sätt ner foten & håll den kvar och invänta respons. Jag vet att bla @has har en annorlunda historia avseende medberoende. Stor kram 🩵

@Maud
Hua, alkoholdemens låter förfärligt och är ytterligare en anledning att hålla sig undan alkohol. Det blir att läsa på och fortsätta äta utskrivna b-vitaminer.

Alkohol, tobak och spel är riktigt fina industrier som sättet guldkant och vardagsspänning på tillvaron. Tyvärr har jag ”fastnat” i 2 av de tre. Dock då är snusandet historia(kör nu nikotonfritt) och mot alkoholen förs en daglig kamp.

Ha en trevlig kväll.

@JHL Dina inlägg är alltid bra och läsvärda 😊
Även jag är den slarviga typen. Skriver med tummen på mobilen o det blir som det blir ibland🤪

Tack @vår2022 för den delningen❤️ Krya på dig❤️

Vad fan ska jag göra
Jag har vänt upp och ner på mig själv och försökt lappat ihop min pojkvän.

Försökt att se han för den han är och ibland behövt vara en kärring till flickvän för att styra han i rätt banor i livet. Han lovade så hårt på nyår att nu ska han bli en bra människa och inte behandla mig dåligt men vad hände i helgen? Jo han tog droger igen.
Jag fick reda på detta via annan person och han ljög för mig vart han var och vad han gjorde. Han kom aldrig hem vilket jag förstår att han ville dölja för mig vad han gjort. Jag orkar inte mer. Vad ska jag säga till han? Jag är så ledsen men vågar eller orkar inte ta upp det en gång till med han. Detta är inte första gången något sånt här sker och jag känner mig så ”van”. Men jag känner mig så sviken när ärligheten inte finns där och droger är inget jag supportar eller vill ha kring mig överhuvudtaget. Varenda gång lovar han att det aldrig mer ska ske.
Vad kan jag säga till honom som är bra och vettigt? Känns som att jag tjatar hela tiden men jag vill att han ska veta att dethär får mig att må pissdåligt. Jag vill inte låtsas som att jag inte vet om att han tagit droger , för då lär han göra det igen bakom ryggen på mig. Jag vill att han ska förstå hur jag mår i detta och att det inte är okej

Och varje gång han faller tillbaka till droger är när han druckit alkohol. Han har adhd och styrs mycket av impulsiviteten. Han är världens finaste kille nykter men så fort han dricker finns det inget stopp. Inte nog med att han har problem med alkoholen så händer det ibland att han dra en Lina eller tar något ännu allvarligare. Jag ligger ständigt med volymen på Max i telefonen ifall jag skulle få ett samtal att något händer.

Kommentarer om att jag borde lämna honom undanbes gärna, jag vet såklart om att jag förtjänar bättre. Men det är inte så lätt att kasta iväg någon man älskar. Det är så svårt att lämna när man väl är i en sån här situation, det är inget man bara gör sådär.

Ja det är så galet hur romantiserat det är @Andrahalvlek. Helg efter helg, fredag och lördag i typ alla hem sitter människor och har ”guldkant” Många klarar säkert att hålla sig till de där två glasen och njuter verkligen av dem men mörkertalet av alla som dricker bra mycket mer än de kan stå för är nog läskigt stor.

Så skönt för dig @Se klart att du inte blir så känslomässigt engagerad i andra, jag önskar ibland att det inte blev så för mig heller.

Kram ❤️

Äntligen kväll😊
Idag har jag har jag sett en ful och sorglig sida av alkohol. Alkohldemens hos en patient inte mycket äldre än jag är.
Nästan 8 timmar i det sällskapet gör att jag inte ens sett en hårtest av Tant Sug.
Det är så jäkla tragiskt.
Kände mig så frustrerad på insidan. Alkohol som ses som " guldkant", att " unna sig", lysa till det, lite avkoppling från vardagen. Ja alla tusen anledningar som finns för att dricka.
En massa sådana anledningar ger beroende o det kan sluta hur illa som helst.

Tacksamt dricker jag mitt te ännu än kväll.
Lite trött , lite trygg, lugn o beslutsam även idag.

🙏