skrev zamira i Min man valde
Levt ihop med min man i 29 år.
Alkoholismen har kommit smygande de sista 10 åren för att blir värre och värre. Han drack aldrig inne utan bara ute i garaget eller liknande, i smyg. Och kommun full, som om jag inte skulle märka.
Han började förstå att jag närmade mig en gräns, han fick panik över att jag skulle börja prata om detta. Att det skulle komma ut. Att folk skulle få veta.
Så han valde att avsluta sitt liv.
Så nu står jag här.
Jag har så många tankar. Han började förstå att det skulle komma ut, var det därför? Hade jag kunnat göra något annat?
Jag går sönder.
skrev Andrahalvlek i Mitt liv i frihet…det nyktra livet!
@Varafrisk Lilla vovven ❤️ Hoppas hon piggar på sig snart.
Kram 🐘
skrev Andrahalvlek i Promillebikt
@Carisie Magnesium tar jag varje kväll för att slippa myrkrypningar. Och nyponpulvertillskott på morgonen för artrosen.
Kram 🐘
skrev Carisie i 5 år nykter - jobbig siffra
@Pastorius HEJ! 👋🏼 Fem år ändå?! MÄKTIGT!
Även om du inte känner nån glädje eller hur man nu ska uttrycka det.
Jag tror på själva AA-modellen att det inte alltid räcker med att ta bort substansen för att trivas i sin nykterhet. Jag kan nog inte förklara så bra utan jag föreslår att du lyssnar på
avsnitt 68 i "En beroendepodd" - den finns på Spotify bla. Det är förutom en lifestory av en idag aktiv beroendeterspeut som ger handfasta råd fast det är i diskussionsform också.
Bara ett tips 🙏🏼
🩵
skrev Himmelellerhelvette i 1år och framåt🙏
Jag är så tacksam över ditt stöd och dina fina ord @vår2022 ❤️ Jag har verkligen lagt över nästan allt hennes ansvar på henne själv då när jag höll på att gå sönder helt. Så det jag bär nu är inte längre ansvaret, det är hennes mående, att jag tycker så synd om henne, min maktlöshet, jag vet att jag inte kan engagera mig så mycket för jag mår för dåligt av det men jag får dåligt samvete, jag önskar vi kunde prata om vanliga saker men det går liksom inte, hon försöker men hennes dåliga mående skiner igenom och jag tar på mig måendet, jag bär hennes dåliga mående, jag tycker det är så hemskt att man kan vara så ensam men hon skäller och domderar över folk och gör man så blir man mycket ensam. Jag tycker det är så tragiskt. Tack snälla underbara du för att du finns och orkar lyssna på mig❤️Kram
skrev Pastorius i 5 år nykter - jobbig siffra
Hej!
Känner att jag behöver lite råd och stöd. I oktober iår, 16 oktober exakt, är jag 5 år nykter. Sen jag blev nykter har tiden inför årsdagen varit lite extra tuff. Jag blir betydligt mer bitter, irriterad, deppig och tom, starkt sug som jag dämpar med stora mängder nikotin m.m. Iår är det extra tungt i och med att 5 är en ganska stor siffra. Och stoltheten jag kände vid första pret som nykter har gått över i en slags besvikelse.
Efter stökiga tonår med blandmissbruk och tungt drickande blev jag nykter som 20 åring med hjälp av antabus och diverse mediciner. När jag blev nykter var det en som sa till mig att suget efter rus kommer försvinna efter första två åren som nykter. Nu sitter jag här idag, 5 år senare, och kommer ofta på mig själv med att ångra min nykterhet, arg på mig själv som inte kunde kontrollera det och förstörde mina egna möjligheter till att få supa till då och då som vuxen. Jag har ofta sug som jag lindrar med stora mängder snus och cigg.
Jag vet inte vart jag vill komma med detta, vill kanske mest skriva av mig. Men det jag undrar till er som varit nyktra en längre period, försvinner suget? Längtan efter att få dricka ett glas vin eller två efter jobbet och bli lite mjuk och avslappnad?
Har inte gått i AA innan pga alltid stått mig tveksam till det, och nu känner jag att det är försent iom att jag ändå varit nykter så länge.
skrev Varafrisk i Mitt liv i frihet…det nyktra livet!
Alltså…vilken vecka😔Ja, först var det ju pensionen. Den är inte lika ångestfylld men det gnager ändå inom mig. Imorgon skulle vi åka t Örebro för att se Miss Li samt bo på hotell men det blir inget med det. Det var sedan tidigare bestämt att vår hund skulle sövas ner och röntgas för att se hur hennes tänder ser ut. Vi har ju misstänkt att det inte har varit bra pga lukten fr mun. 19 tänder har opererats bort. Min man fick med sig smärtstillande. Hon är nu påverkad av narkosen. Så vi avbokade hotellet. Har försökt sälja biljetterna men ännu inte fått ngt napp. Det är så svårt att vara matte när jag inte riktigt vet hur hon mår, om hon har ont🥲Det är klart att jag tänker att jag kunde gjort något bättre. Veterinären sa t min man att tandlossning kan vara genetiskt. Han sa även att det är inte så länge sedan man lyfte det här med tandvård. Jag läste även att det är vanligt med tandlossning hos äldre hundar. Fast …det går inte undvika ändå att jag känner lite skuld😢Älskade Bella❤️❤️ Tandvård ingår inte i försäkringen så 17700 kostade det hela. Men snart är pengarna ett minne blott men idag är det tungt. Fast idag är det inte pengarna som skaver utan att det är tufft för vår hund…det gör ont i hjärtat❤️
Kram🌺
skrev Carisie i Promillebikt
@Flarran D-vitamin finns inte i nåt livsmedel tyvärr. B-vitamin är mest för att kupera näringsbrist som man får tex när man super långvarigt pga äter sämre eller inte alls. Magnesium är också en hit att äta eftersom det behövs för produktionen av protein, för omsättningen av kalcium samt för normal nerv- och muskelfunktion. Ett plus i kanten är att det verkar positivt på återhämtning och sömn. KAN vara värt att prova kanske? Det är ju lätt att utvärdera efter tre månader. Magnesium intas då på kvällen. Nu råkade kanske sjuksköterskan gå bananas här 😂
skrev Andrahalvlek i Promillebikt
@Flarran Du är lite på och av. När du väl cyklar så cyklar du långt. Nöj dig med en mil per dag så orkar du kanske varannan dag. När det känns okej, cykla varje dag. Passa på och etablera en riktigt god vana innan höststormarna anländer. Göra lite varje dag är det som gör stor skillnad 🥰
Kram 🐘
skrev Flarran i Promillebikt
Har varit ordentligt trött idag och inte kommit utanför dörren fast jag väl haft lust till det och egentligen velat att ta mig en cykeltur åt nåt håll när solen sken. Får väl se om det kommer lite extra energi snart som det kan göra, så att man får ut soppåsarna man har i hörnet i alla fall. Det är nästan fånigt hur trött och slut man kan vara. Fast jag har då varit ut på balkongen ett par gånger en stund och fått lite solljus idag i alla fall.
Tänkte på det här med D-vitaminer och har läst att det är många som känner sig piggare av ett sånt kosttillskott. Har väl tidigare tagit en del B-vitaminer, men tyckte väl inte att jag blev så märkbart piggare ändå. Dricker ibland en stor burk med energidryck, ofta när jag är ut och rör på mig som vid nån cykeltur. Men tror väl nu mest att det är sockret i sånt som gör att man får lite extra energi en kort stund. Ska kanske försöka att prova med lite kosttillskott då, för det lär väl inte skada att göra ett nytt försök med sånt.
Det bästa när det gäller vitaminer är nog ändå äkta vara som man får från mjölk, frukt och grönt eller kanske en ost samt makrillmacka som jag tog för en stund sen. Hade funderat en längre stund på att ta mig en fin klementin, vilket jag gjort nu då jag fick lite energi till att skala en som man i skrivande stund sitter och tuggar på, då kroppen väl rätt så tydligt signalerat om att den ville ha lite C-vitamin kan jag tro. Man brukar ju bli sugen på det man behöver.
När man tidigare bara drack en massa öl, vin och annan onyttig dryck med alkohol i så kände man ju inte vad man behövde alltså. Försöker därför då köra vidare som nykter och alkoholfri så länge det bara går, för det är väl den bästa medicinen i alla fall. Förresten, @Andrahalvlek och @Carisie, det var kul att ni tittade in en sväng här på kvällskvisten.
Ha det gott mina vänner!
skrev Carisie i My confessions - högt & lågt på tåget mot Nollköping C
Kvällsavstämning ✅
Eftersom jag sitter fast på en buss till långt efter att jag brukar lägga mig i vanliga fall kan jag lika gärna göra min kvällsavstämning nu. Det säljs ingen alkohol på bussen. Min väska är laddad med 1,5L bubbelvatten och en dajm som maken pressade ner ihop med en korsordstidning och en påse saltlakrits. Här är det inte fysiskt möjligt att spräcka nollan 0️⃣ ens om jag velat. Men jag vill inte. Idag känner jag mig extra trygg i mitt beslut angående min alkoholkonsumtion. Det har egentligen inte hänt något speciellt som får mig att känna så. Eller så är det tryggheten jag vaggar in mig i då jag vet att jag går in i ett beroende/medberoendeförhållande. Jag vet att det kommer att fresta på att se min mamma i sitt medberoende trots att de flyttat ifrån varann. Hennes partner är ju ändå där jämt. Äter och dricker. Tjatar om alkohol och därefter kan det skifta mellan uppgivenhet eller blixtilska för att mamma varken bjuder eller skickar med dricka hem (som hon faktiskt gjorde från början). Hon är så mycket starkare nu än tidigare MEN jag får inte säga vad JAG tycker för då blir det sura miner direkt. Nu är jag inte känd för att hålla käften och hennes (ex) partner är fan inte gjord av glas. Dessutom har han en alkoholdemens så han har glömt allt dagen efter 😂 Förlåt men ibland måste man bara skratta åt eländet!
Nu ska jag dricka vatten och titta upp ur telefonen en stund och bara åka buss. Vara här och nu tillsammans med min vattenflaska.
Jag önskar alla en trevlig kväll
🩵
skrev Carisie i Promillebikt
@Andrahalvlek Hej 👋🏼 Ja jag säger ju det - är det placebo som får mig att känna mig bättre så ÄLSKAR jag placebo! Sen brukar jag boosta med några månader i Asien som tyvärr har fått krympa till veckor numer då maken inte har möjlighet att vara ledig som jag. I år var det 6v - nästa 3,5 😭 Det krymper! Våren är hemsk! Men det känns som att det är min städmani som får sig en ofrivillig skopa av skitiga fönster och damm som liksom skriiiider fram ur vrårna 😂
Förlåt för trådkapning @flarran men skaffa hund! När jag blir pensionär ska jag skaffa 2 🐶🐶
🩵
skrev Carisie i Min värderade riktning
@Carisie nu råkade jag trycka för tidigt! 😂 Ingen ordning på mig. Skulle säga att mitt enda smolk i bägaren är att mitt säkerhetsbälte inte funkar... känner mig så naken utan. Nu så. Om typ 5h är jag i skogen vid havet 🌳 🌊 Ha det bäst ❤️ Kram!
skrev Carisie i Min värderade riktning
@vår2022 Ja jag får vara piggare på "sändknappen"...helt klart! Har hoppat på bussen, efter en del debakel, vid Cityterminalen och rullar sakteliga ut från ett soligt Stockholm i skymning. Fattar inte jag med dryga timmen före avresa skulle studsa fram till bussen med tre minuter till godo 😂 Det var avstängt, trasigt, bygge, trafikolycka.. you name it. Men nu sitter jag i min singelfåtölj ett extra brett säte med eget eluttag och ett benutrymme som funkar även för dem utan taxben 😂
skrev vår2022 i 1år och framåt🙏
@Himmelellerhelvette Ja, du har verkligen en inre styrka! Förstår hur tufft det måste vara med din mamma som du ständigt oroar dig för och som du tar ett så stort ansvar för. Kanske är det så att du bär henne för mycket som gör att hon inte själv behöver göra det? Att när det gäller missbruk så måste man själv vara den som tar huvudansvaret för sitt liv och bära det för ingen annan kan göra det åt en. Och när man försöker bära det åt någon annan så går man själv lätt under och orkar inte. Man känner sig misslyckad för det går inte att ta för stort ansvar för någon annan. På något sätt måste man själv klara av sitt liv och styra det, och man kan vara ett stort stöd men inte ansvarig. Jag förstår att du inte orkar bära henne mer. Precis som vi inte orkade bära vårt alkoholberoende mer, vi var tvungna att hitta en annan väg ut för att orka. Men det var vi själva som bar oss själva för att vi skulle lyckas hitta en väg ut. Kanske vägrar din mamma myndigheter för att du bär så mycket åt henne och då behöver hon inte göra det?
Jag förstår att det är lättare sagt än gjort, men du förtjänar verkligen lugn, ro, harmoni och kärlek i ditt liv, kärlek till dig själv❤️. Kram❤️
skrev vår2022 i Min värderade riktning
@Carisie Ja, du skrev väl något som inte var lämpligt😂 eller så missade du bara att skicka det😁. Japp, nu njuter jag av fulla muggar och det kan inte bli bättre än det är just nu. Är så tillfreds och tacksam.
Ha det gott och kram❤️
skrev Himmelellerhelvette i 1år och framåt🙏
Tack kära ni❤️ Jag är så glad! Jag är så tacksam över livet och min inre styrka, när jag lyssnar på min inre krigare blir det bra även om det verkligen kan se nattsvart ut. Jag får åter igen ta lärdom av hur vansinnigt dåligt jag kan må men att jag kan ta mig ur det bara jag fortsätter gå mot mina mål och mina värderingar. Hur många svarta hål kan det egentligen finnas på min väg kan jag undra nu. Jag är faktiskt väldigt trött på dom nu. Livet har prövat mig och min tro på mig själv otroligt mycket efter jag blev nykter känns det som. Kan det kännas så nu för att jag gått igenom alla händelser på riktigt utan att bedöva med alkohol? Att det känns på riktigt och att det gör ont! Riktigt jävla ont! Att jag inte vågat ha så ont förut, det var därför jag självmedicinerade med alkoholen? Jag vågade inte känna jobbiga känslor för ingen hade någonsin lärt mig att hantera dom, eller så har någon försökt ibland men jag har inte lärt mig, jag har lärt mig riktigt duktigt att lägga locket på istället eller byta rädd och ledsen mot arg? Det är lättare att vara arg än besviken, rädd och ledsen. Nu har jag vågat och behövt ha så ont och så otroligt många gånger. Nu vill jag verkligen bara få ha lugn och ro, kärlek och harmoni i mitt liv. Jag är faktiskt väldigt trött nu! Nu ska jag vila dessa två veckor, bara läsa böcker och hoppas på fint väder, bara njuta och samla lugnet inom mig. Leva i nuet, tänk om jag bara kunde stänga av oron för mamma, tänk om jag kunde ha en distans så den inte kom så nära inpå mitt hjärta, tänk om jag bara kunde hjälpa henne att bli fri från sitt missbruk och få se henne leva lycklig i resten av sina dagar. Det är en önskan jag levt med hela livet, jag förstår inte varför jag inte kan släppa det, men hon kämpar och det är väl det som gör att jag fortsätter tro och hoppas. Det är hennes kämparglöd! Att hon inte ger upp, att hon försöker, på sitt sätt, vägrar hjälp från myndigheter, men kanske kan jag försöka en gång till? När ska jag ge upp? Jag blir så ledsen varje gång jag misslyckas. Hon kanske kan klara det själv?
Jaja nu fick jag vädrat det också, det bara kom🙏❤️Snälla lyft bördan från mina axlar och bär henne åt mig, jag orkar inte bära henne mer!
Kram på er alla som kämpar med det ena eller det andra i livet, men alltid det viktigaste först! Först nykter! Sedan allt det andra, en sak i taget! ”Dansa -pausa” som @andrahalvlek brukar säga och ”Dit uppmärksamheten går sker tillväxt” som @vår2022 brukar säga🙏❤️
skrev M-2023 i Ett nytt försök
Nu har det gått 14 dagar! Wooho!
Det rullar på bra för mig. Har lagt in ett par extra växlar för att komma på rätt fot med min mentala hälsa. Så därför har jag inte varit särskilt aktiv här senaste veckan.
Är supernoga med att eliminera alla triggers för ångest jag kan. Förutom alkohol har jag läst att även kaffe kan ha en negativ effekt - hade ingen aning om det innan.
Kommer nog inte att skriva så ofta här, men kommer ändå rapportera om min resa. Känns som att steget att bara skriva här igen var stort nog! Också försiktigt tagit steget och berättat för familj om att jag inte mår bra av alkohol - var nära att gråta när svärmor gav mig en hård kram och sa att det viktigaste är att jag mår bra.
Kommer fortsätta läsa, men kanske inte vara så aktiv i min rapportering - men jag håller fast vid min målsättning. Skulle jag göra något snedsteg kommer jag behöva det här forumet!
skrev Andrahalvlek i Promillebikt
@Carisie Jag tar också D-vitamin under vinterhalvåret för att känna mig mindre nedstämd. Och känner jag mig extra låg brukar jag ta en kur rosenrot. Den funkar svinbra på mig, placebo eller ej. Plus att jag har SNRI i grunden. Jag har tidigare haft tydliga årstidsbundna depressioner, men värst är det då på våren när ljuset kommer tillbaka konstigt nog. Ut och traska i ur och skur är bra för mig också, så att ha hund är en friskhetsfaktor på många nivåer. En hund skulle du skaffa dig @flarran 🥰 Sällskap, glädje, kärlek, närhet, motion och omvårdnad i ett!
Kram 🐘
skrev Ivany i På liv och död
Vad fina ni är som har svarat. Jag uppskattar det jättemycket. Amanda, hsp-metal, tombor och lora.
Jag har inte varit inne här på ett tag men jag har inte druckit. Så det är väl snart 2 månader utan alkohol. Jag är stark (som en vän sa till mig). Jag har slutat med antabus, jag slutade gå till beroendemottagningen för jag blev så frustrerad och ledsen över att inte få någon hjälp och skam och allt som följde med övervakade urinprover.
Tyvärr har jag börjat få den där känslan av att vilja släppa och slappna av igen. Min hjärna slutar aldrig. Jag blir så trött. Har debatterat flera dagar med mig själv om att köpa något eller inte. Jag var lite naiv för det har gått rätt lätt den här gången (har inte känt något större sug) förens nu. Så det är väl därför jag skriver här för att påminna mig själv.
Lora - tack så mycket. Det är absolut trauman och känslor och min oförmåga att hantera känslor som är bakgrunden. Det är sant - jag känner inte mig själv för jag undviker att känna med alkohol och droger... jag vet inte vem jag är och det är läskigt.
skrev Andrahalvlek i Andra halvlek har inletts
Poddtips: ”Beroende med Sanna Lundell”. Åtta 30-minavsnitt, med olika typer av beroende, intervjuer med drabbade, forskare och terapeuter.
Kram 🐘
skrev Andrahalvlek i Andra halvlek har inletts
@Se klart Tack för hälsningen ❤️
skrev Carisie i Promillebikt
@Flarran Hej igen. Har du provat att ta D-vitamin? Det har verkligen tagit udden av min höstdepression/orimliga trötthet. Jag köper kapslar av Bio Salma för en hundralapp typ och de räcker i sex månader. Kanske kan vara värt att prova? Jag äter dem från sept till maj. Om det är placebo som gör mig piggare så är det värt 100:- ändå 😂😂😂😂
skrev Flarran i Promillebikt
Hejsan! @Andrahalvlek, Du är så positiv så att en dystemiker som jag nästan blir lite full i skratt ibland. Det är är inte dåligt det. Har funderat lite på varför jag förutom mina andra knepiga psykiska deldiagnoser och sånt, har problem med extra nedstämdhet och deppkänsla om hösten och får en jobbig sänkning av mitt redan trista humör, när man går från sommar till höst och till mörkare tider. Känner ju till att det har med minskad tillgång till solljus att göra.
Men tror att det också har att göra med barndomen och den svåra skoltiden då man bland annat var psykiskt mobbad och väl utfrusen på något sätt. Jag såg det därför som att allt roligt liksom tog slut varje gång skolan startade efter ett sommarlov och hösten anlände och sommaren bara försvann.
Var ju rätt mobbad jämt, vilket väl delvis berodde på mitt eget beteende att jag var tyst och inte vågade att säga ifrån, utan drog mig undan och satt i ett hörn för det mesta. Detta då jag blir stressad av folksamlingar och höga ljud med mera som väl var situationen i klassrum, vilket väl för mig inte var direkt optimalt alltså. Hade därför svårt att koncentrera mig på att lära mig prylar, så då blev ju betygen därefter och det höjde väl inte direkt motivationen. Sedan har jag ju jämt haft social ångest som kan komma lite när som helst. Trist nog även i situationer bland folk som jag känner bra igen.
Men nu i stunden här i köket känner jag mig helt okej och solen den skiner ju faktiskt fint utanför mitt fönster i stunden. Så då ska man väl inte egentligen gå och tänka på kommande ruskväder och deppa i förskott. Men som nykter och alkoholfri kan jag i alla fall tackla den dagliga depressionen en aning bättre och det är man då tacksam för. Trist nog nu när det är fint väder så har jag ingen energi alls att ens gå ut med ett par soppåsar, men ska försöka med det ändå senare.
Har faktiskt även funderat allvarligt på att när jag har bättre ork så ska jag ta mig iväg till nån butik i stan som har vettiga regnkläder till skapligt pris för att vara redo och ha dessa med i ryggsäcken. Måste väl även få tag i bättre och bekväma skor inför höst och vinter också, men ska man ha riktiga grejer som man ju behöver för att trivas, så kostar det ju en hel del också. Tycker även att det är jobbigt att handla kläder och skor har ofta förutom social ångest även beslutsångest i butiker.
Det finns ju billiga bra prylar att köpa på nätet, men brukar alltid vilja kunna prova saker på plats direkt så man slipper krångla med returer liksom. Det är så mycket att tänka på jämt och jag har ett heltidsarbete med att liksom bara orka existera rätt så ofta. Men alkoholfri det är jag då även idag vilket väl är ett mindre mirakel egentligen efter så många års missbruk. Förresten, @Carisie, det var kul att du också tittade in en sväng här i dag kompis, sånt uppskattas.
Ha det gott mina vänner!
@Pastorius Jag traskar i dina fotspår, jag firar min 5-årsdag i februari. Jag känner inget alkoholsug. Typ aldrig. Möjligen blir jag kort påmind i vissa situationer, men det flaxar snabbt förbi. Kallar det vin-flashar, som blixtsken som snabbt far förbi.
Jag har dock delvist ersatt med socker, men även den nöten försöker jag knäcka. (59 dagar sockerfri, tjoho!) Nikotin i form av snus tänker jag dock inte avstå.
Man brukar säga att det inte är hållbart i längden att vara nykter på ”vita knogar”. Med det syftas på att man bildligt talat tar sig fram i livet med hårt knutna nävar, för att vara beredd att slå ifrån sig. Det är inte sunt att fastna i tänket ”MÅSTE vara nykter”.
En nykter resa börjar ofta med ”får inte dricka”. Men man behöver förflytta sig vidare till ”jag vill inte dricka” och slutligen ”jag slipper dricka”.
I ”jag slipper dricka” ingår en tydlig stolthet över sin nykterhet, att man både kan och vill prata om det öppet. Att man fyller sitt nyktra liv med roligheter - visar för sig själv och andra att man kan göra allt man vill som nykter. Men i det ingår sällan pubhäng och fyllefester - för det är inte roligt längre!
Fortsätt skriv här på forumet. Vi är några stycken ”gamlingar” som håller till under ”Det vidare livet”. Vi stöter och blöter alla frågor som uppkommer när man har varit nykter en tid. Många av oss har gjort stora förändringar i våra liv.
Kram 🐘