Forum för anhöriga

Han skulle vara nykter ett tag efter att vi konfronterat honom med hans drickande, den tiden är snart ute. Mer och mer byggs ångesten upp inom mig och mitt yngsta barn sa rakt ut att om pappa börjar dricka igen kan jag inte vara där. Det var tungt. Men jag har inte orkat ta tag i det ännu, vet inte hur jag ska lägga upp det och hur jag ska stå ut med ilskan och aggressionen som kommer att bli när jag säger till honom att jag kan inte leva med honom om han fortsätter att dricka.

Mina föräldrar är nyblivna pensionärer. Dom har alltid varit aktiva med umgänge och hobbys. Utåt sett är det en väldigt lycklig familj vi har.
Men har man känt dom ett tag upptäcker man ganska snart att alkoholen närvarar för ofta och framförallt för min mamma.

Jag är tillsammans med en man som är sju år yngre än mig. Vi är gifta sedan 8 år tillbaka och har en tonårig son tillsammans.
När vi träffades, så drack han ingenting, vi gick på gym flera kvällar i veckan och åt nyttigt. Vi hade flera gemensamma intressen och allt var toppen.
Jag kan inte sätta fingret på exakt när alkoholen började ta över mer och mer. Jag kunde på den tiden fortfarande ta ett glas vin till maten en fredagskväll,

Vi har aldrig druckit, varken min man eller jag. För ett år sedan fick jag sex flaskor vin av mina föräldrar som varit utomlands. De stod högst upp i ett köksskåp. I förrgår upptäckte jag av en slump att de var borta, och efter lite letande hittade jag dem tomma på ett annat ställe. Det finns ju bara en som kan ha druckit upp dem.
Så jag gjorde ett test, på kvällen sade jag till min man att visst vore det härligt att ta ett glas vin på fredag, vi hat ju sex flaskor som bara står! Han var inte entusiastisk, men höll med.

Hej
det var längesedan jag var här
En del av er är nya o en del kanske är kvar som minns några inlägg av mig.
Från en lång historia till kort så kämpade ja med en man i 4 år, fram o tillbaka o ville ut ur det medberoendet ja satt i.
Svårt för ja ville att vi skulle leva tillsammans men det gick inte, han va inte bra för mig och hade stora problem med alkohol

Han har skaffat hjälp, på egen hand :)
Han talade om det, motvilligt och stolt, fåordigt, det tog emot att dela det med mig som han sa... Men han äter nu tre eller fyra olika preparat och dessa verkar hjälpa väldigt bra :)
Han (och jag) sover gott och humöret är stabilt.

Förväntar mig inga mirakel, varje bra dag är en gåva :)

Är ju nyfiken på hur hans behandling ser ut; om han gått med i någon grupp, vilken läkare han fått sina piller av osv... men jag tänker inte fråga, inte just nu i alla fall.

Jag undrar hur jag kan vara som bästa stöd för en person/min pojkvän när han kommer hem från att ha varit inlagd för avgiftning från sitt alkoholberoende. Jag har ingen erfarenhet alls av denna situation med alkoholberoende och missbruk. Vi bor inte ihop då förhållandet är ganska nytt. Han var öppen med att berätta att han har alkoholberoende redan från början.

Tacksam för svar med tips och råd.

Tack snälla gode gud att jag äntligen hittat en sida. En sida med likasinnade. Jag är 23 år tillsammans med en 6 år äldre man sedan snart 7 år tillbaka. Tillsammans har vi 2 underbara små flickor . Den yngsta kom för 2.5 månad sedan. Jag är så less idag . Ligger nu i sängen efter att äntligen ha kunnat få båda barnen att somna . Själv kan jag inte. Jag ligger här och funderar och funderar. Min partner dricker mycket. Särskilt på helgerna. Nu ikväll bjöd vi hit ett par gemensamma kompisar efter mitt önskemål.

Tack snälla gode gud att jag äntligen hittat en sida. En sida med likasinnade. Jag är 23 år tillsammans med en 6 år äldre man sedan snart 7 år tillbaka. Tillsammans har vi 2 underbara små flickor . Den yngsta kom för 2.5 månad sedan. Jag är så less idag . Ligger nu i sängen efter att äntligen ha kunnat få båda barnen att somna . Själv kan jag inte. Jag ligger här och funderar och funderar. Min partner dricker mycket. Särskilt på helgerna. Nu ikväll bjöd vi hit ett par gemensamma kompisar efter mitt önskemål.

Hej! Ny här, har en pappa som varit alkoholist i hela mitt liv(34 år) min mamma lämnade honom när jag var 9 år och jag bodde sedan bara med mamma..