Hej Alla
Läst mycket och inser att det finns livsöden här jag inte kan jämföra mig med. Så på ett sätt känns det småaktigt att komma hit med sina problem.
Det är också svårt att veta hur mycket man ska lämna ut sig. Zorro är ett genomtänkt användarnamn. Jag bär mask och döljer mig effektivt bakom den. Endast min sambo ser igenom. Hon kallar mig också öppet och rättframt för alkoholist. Har gener för det då det finns nära mig i familjen. Min far dog för några år sedan, men var då nykter alkoholist sedan många år.
Jag är en missbrukare. Allt som triggar mitt belöningssystem funkar. Förr i tiden käkade jag olika kodeinpreparat under flera år. Avgiftade mig själv och kom på att det var mycket lättare att få tag i alkohol. Tyckte väl det fanns någon form av logik att efter egen avgiftning i 10 veckar börja dra i sig alkohol i stället. men ack så mycket mer tillgängligt.
Jag är i en ålder där riskfaktorer snabbt kan avsluta ens liv och jag måste omvärdera min livssituation och göra något åt detta.
6 till 8, 7,5% starköl dagligen gör hål i plånboken och bygger mage. för ett halvt liv sedan var jag i det närmaste underviktig och idag är det +110!
Jag har gjort en del försök tidigare. Har klarat 3 veckor, men det var innan jag var uppe på den nivå jag är nu!
Nu blir det en 7,5.a eller som jag hittade nyligen på bolaget, 10% öl, innan jobbet på morgonen. Sen kommer nummer 2 direkt efter jobbet.
Trött på att ekonomin inte klarar detta. Trött på att vara fet! Trött på att riskera min sambo som tydligt uttalat sig om att hon vill bli av med mig. Det sista är det starkaste argumentet. Gör vad som står i min makt för att behålla en underbar kvinna.

Idag är det dag 2 nykter. Ska strax åka hem och vet just nu inte hur jag ska stänga av Autopiloten för bilfan hamnar på något konstig sätt utanför bolaget utan att jag fattar hur!

Testar nu detta sätt! Kanske kan det fungera och kanske kan jag klara dag 3 och kanske kan jag nå upp till rekordet på 3 veckor. Vem vet!

Leverjag

När ska vi få läsa ett nytt inlägg från dig? Hoppas att den svarta inte helt fått övertaget över den vita ängeln som bor i dig. Glöm inte hur det var och att ingenting blir bättre med alkohol. Hoppas du nye har det alltför tungt i relationen. Här är det riktigt tungt på den fronten men fortsatt stabilt på alkoholfronten. Skulle inte klara båda nu. Tänkte häromdagen att jag kanske måste få honom lite full för att han ska berätta vem han är och vad han vill... Men det kan bli riktigt galet, så jag får fortsätta separationen på egen hand, tyvärr. Tycker det är så tråkigt för barnen. De är i känsliga åldrar och mår inte bra av att vi inte kan lösa detta gemensamt. Blir galen på honom och hans oförmåga att ta ansvar.

Längtar efter en uppdatering och hoppas att allt går så bra som du kan påverka det att gå!

Kramar

Zorro

Hej Alla
Ja, jag bröt mina dagar och har väl inte återgått till forna dagar, men jag är inte vit just nu!
Jag har knappt velat gå in här och bekänna mitt misslyckande. Jag kommer tillbaka, det har jag lovat och tänker hålla, men just nu är allt rätt tungt.
Inte enbart på grund av att jag inte hållit mig vit. Vill inte säja att jag inte hållit mig nykter för det har jag i huvudsak gjort, men inte klarat det helt och hållet.

Jag har under mina helvita 2 månader lärt mig en viktig sak. Livet är inte svart eller vitt och man vet ju som bekant inte vad som kom först, hönan eller ägget. Jag vet dock med säkerhet att jag är svag som inte klarar att stå emot.

Det är framförallt jobbigt i relationen nu. Inte gjorde en två månader helvit period någon skillnad. Kanske naivt att tro det, men det ligger så mycket mer bakom, som är jobbigt. Känns också som detta är fel forum för just dessa problem. Det är ju inget relationsforum. Jag vill inte heller lämna ut min partner så jag stannar vid att det just nu är mycket jobbigt och att allt inte beror på mitt drickande. Dock är jag en svag person som faller tillbaka och inte orkar stå emot. Jag är i grunden konflikträdd och har svårt för direkta konflikter. Är van vid att man löser problem genom att prata och diskutera. När inte detta fungerar, flyr jag på ett mycket irrationellt sätt in dimman, som dock har begränsat sig till ett svagt dis.

Känns jobbigt att skriva här nu, när jag i två månader var ett föredöme och visade att det gick. Vilken falsk bild jag visade!!!!

Kanske en negativ ton i mitt inlägg, men jag ville ändå fortsätta vara öppen och berätta hur det känns. Jobbigt!!

Men jag stannar kvar här tror jag, och kommer fortsätta kämpa för fler helt vita månader. Jag är inte intresserad av att förändra mitt drickande. Jag vill sluta. Många har pratat om AA och det är nog dags nu!

Tack alla för era inlägg trots min frånvaro. Det värmer att komma in och mötas av er värme.

MrX: Underbart roligt att höra av dig! Hur går det för dig? Kanske dags att jag tar över ditt nick nu, eller? :-)

Många kramar på er alla och en extra till... ja, ni vet vem! :-)

Leverjag

Du är inte svag. Du är människa... Så är det. Jag med. :-) Snälla mot oss måste vi vara i tankarna, tror jag, om vi ska våga ta nya steg som känns läskiga och otrygga.

Allt har sin tid... Härligt att du inte gett upp och trevligt att se ett livstecken! ?

Sköt om dig. Vi ses!

Bra att du tittar in!
Klart vi behöver föredömen, men vi behöver också olyckssystrar och Olycksbröder. Tror ibland att man inte alltid hinner med när det går sådär som på räls där i början. Eller när man fokuserar på 90 dgr.., förhandlar med sig själv om att 80 dgr räcker och börjar om. Tror att man kan vara en minst lika bra förebild när man talar om hur svårt det kan vara, men att man fortsätter att flrsöka. Alltid lär man sig nåt och till sist funkar det.

farmor

Här försöker vi alla att vara ärliga, ge den sanna bilden för stunden. Ingen kan ge garantier att det man säger och står för idag är något som man klarar felfritt nästa dag. Det innebär inte att man är en falsk människa! Du är en sann förebild. Kramar farmor ?

aqua

Hej kompis Zorro!

Det låter som du har det rörigt just nu. Kanske mycket i livet som hunnit ikapp. Starkt och sunt av dig att välja vara kvar och hålla kontakten med alkoholhjälpen. Det är bra att det finns ett forum där man kan ventilera både sina med och motgångar.

Jag förstår smärtan av självsvek, svek mot andra, hopplöshet osv när man gör något mot sig själv som man vet leder till misär. För det är just det, det innebär, det vi vi alla. Bra att påminna sig då att DET ÄR EN ALLVARLIG SJUKDOM som vi bär på. Det är absolut inte DU som person som väljer detta utan en kemisk sammansättning i hjärnan som ställer till det.

När jag provat att sluta tidigare, och sedan börjat igen, har jag tänkt att "jag ska bara dricka klart...sen..sen..jävlar...ska jag sluta". Om du har liknade tankar så hoppas jag att du snart tar steget att besöka AA- möten, håller kontakten med oss, ja allt du behöver för att påminna dig själv om din sjukdom. Första dagen och tiden, i nykterhet är läskig och skakig (enligt mig) och förtroendet och tilliten till sig själv behöver byggas upp igen.

Jag sänder tankar om mod, styrka och vilja till dig!

Leverjag

Med varma kramar, mod, styrka, glädje, ork, livslust, påhittighet, självsnällhet och självrespekt...
Och massor av annat du kan behöva just nu.
?

Leverjag

Om jag får fråga?

Saknar dig här och undrar så hur du har det. Jag hoppas att du inte lämnar forumet helt. Det är ganska bra att hänga här. :-) du kanske går på AA nu?

Sköt om dig och storkram skickar jag till dig *

Anders 48

Här är man ju alltid välkommen - oavsett hur det går längs den knaggliga vägen. Det är ju det som är så fiffigt - ingen som dömer eller tycker att det är konstigt. De flesta av oss har nog "fallit" både en eller flera gånger. Här behöver man ju inte hålla någon fasad, eller ljuga - bara skriva fritt om hur det går. Hoppas att du får styrka att avstå Zorro! Det är tufft ibland - men du är här, och det kan inte vara dåligt - dock kanske det, i bästa fall, kan hjälpa. Håller på dig!!!

Jim

Jag ny här sedan idag men jag haft långa vita perioder, häng i Z och ta en dag i taget...för mig är detta första nyktra dagen efter en rejäl bläcka på några dagar men vi måste börja nånstans eller hur ? så nu tar en dag i taget!

Zorro

Tack Anders43, Jim och Mick
Lika kul att se att du är kvar Mick.
Det har varit en jobbig tid med en hiskelig massa öl. 2 flak 7,5.or i veckan.
I torsdags sade min kropp tydligt ifrån. Med 40 Kg övervikt av alla jävla öl såg jag att mina fötter svullnade som jag varit gravid.
Inser med glasklar tydlighet att min kropp inte står pall för så mycket mer.
Är nu på dag 3 i denna avgiftning. Klarar jag det inte nu känns det som om det är kört.
Känns annorlunda denna gång dock. Inte som att jag måste bli nykter utan att jag måste hitta ett hälsosammare sätt att leva om jag vill fortsätta göra det ett tag till. Att bli nykter är liksom en del i det! Inte själva målet.
Blev otroligt rädd när jag ser att jag samlar på mig vätska i fötterna. När jag slutade sist var det lite så då också och det försvann efter ett par dagar. Denna gång får jag nog räkna med lite längre tid och lär behöva tappa några kilo för att kroppen ska bli nöjd.

Roligt att se att flera av er som var med innan jag lämnade fortfarande är kvar. Det är så starkt av er.

Jag gör nu ett nytt försök till ett hälsosammare liv där avsaknaden av alkohol är en viktig del.

Kram på er alla!
/Z

Mick

Det är tufft Zorro, men huvudsaken är att man aldrig ger upp, att man försöker och försöker om igen.
Jag tycker oxå det är jobbigt nu, suget som jag trodde hade lugnat ner sig slår på igen.
Ta timme för timme nu, vi fixar detta.

Zorro

Dag 4. K
Känner inget sug alls, men kroppen säjer ifrån.
Fötterna svullnar och känner obehag i händerna. Kryper liksom i fingrarna. dag 4 efter ett halvårs supande så misstänker att det är avgiftning!
Förra gången jag lade av satt det mer i huvudet. Kände inget rent fysiskt. Denna gången är det tvärtom. Finns just nu inte på kartan att fortsätta dricka. Har fått nog. Men kroppen verkar mer påverkad denna gången.

Heeeej!!!!!! ?
Välkommen tillbaka kära du!!
Åh vad glad jag blev när jag såg att du var här igen, välkommen välkommen välkommen!

Nu kör vi! Du kan!
Kram ?

Zorro

Studenten! Så otroligt glad jag blir av att höra av dig igen! Helt underbart att du är kvar. Ledsen att jag försvann in i dimman så länge! :(
Har inte hunnit eller orkat läsa in vad som har hänt alla er som var här när jag försvann, men hoppas det gått bra för dig.
Att du är kvar och skrev i min tråd nu, värmde hela mitt hjärta och gjorde denna dag till en bra dag!
Otroligt många kramar!
/Z