av LenaNyman

Jag vrålar. Gud, kan man inte bara få dö någon gång. Jag är less.
Gud säger: "Ja, du ska få dö någon gång."
Men för fan, får jag lov att gå av skiftet nu i eftermiddag?

Jag fattar inte varför jag föddes och jag är trött på att plågas. Och jag super till mig en stunds vila.

Sisyfos
mån, 2016-02-22 - 21:32

Det kanske är det jag ägnar mig åt när jag tystnar härinne... "Låter själarna sköta snacket." ??
Tror att jag ska samla dina bästa uttryck i en liten bok, LenaNyman. Den blir inte tunn.

anonyMu
tis, 2016-02-23 - 12:31

Hej fina du,

jodå, jag är här. Har bara inte riktigt orkat med så mycket annat än vanliga livet ett tag. Försöker läsa igen lite nu. Det är så många man vill följa och undrar hur det går och hur det mås. Forumet är verkligen en helt fantastiskt samlingsplats för en helt fantastisk skara människor. Och du är verkligen en av de klarast lysande stjärnorna på alla sätt och vis. Vad fint det skulle vara att ha dig och många andra här i "vanliga" livet...

Skickar bamsekram till dig <3

LenaNyman
tis, 2016-02-23 - 20:41

... snart är den till ända. Passar mig för att ge den ett exakt namn men ... jo, nån slags vardag är det allt. Nån av dom här fem.

Sisyfos, tack söta. Blir glad ju när du skriver så där. Det jag upptäckt med dig är att du verkar begripa precis vad jag vill säga när jag hamnar snårigt till i ordalydelser och logik. Så tack. Värdefullt. :)

Vilja, åh, jag har dom flesta böcker Neale Donald Walsch skrivit. För några år sen blev det viktigare än nånsin tidigare att få till en för mig fungerande universell ... äh, klämmer till med ordet sanning. Med maggrop och intuition plöjde jag litteratur i ämnet och jag måste säga att jag hade stort utbyte av SMG-böckerna. Sen upptäckte jag Tolle och när väl min universella åskådning låg hyfsat grundlagd är nog hans böcker dom jag värdesätter mest i dag. Testa Walsch igen, vetja. Eller vänta tills nåt sug uppträder, kanske klokare. Det är ju som att dom börjar tala till en, böckerna.

Muris, hej! Det krångliga med ett anonymt forum består av två aber tycker jag. Det ena är att det är lätt att bli orolig när det varit tyst ett tag från nån (ju större fantasi desto oroligare, för övrigt). Det andra är att man inte kan greppa telefonen och ringa ett snabbt läget?-samtal. Men annars så.
Ja, tänk om vi kunde komma och avlasta varann när det var extra trassligt eller överhopat. Bara finnas där liksom, såsom vi finns här. Fint det skulle ha varit.
Och du, för mig är du en av dom klarast lysande stjärnorna på alla sätt och vis. <3

Nu ska jag lyssna på Prokofiev. Dance of the Knights. Goosebumps.

Puss!

Sisyfos
ons, 2016-02-24 - 07:30

Godmorgon!
Ja, visst är det så med forumet att folk försvinner och man blir orolig och tror det värsta. Jag har lovat mig själv att skriva härinne och det löftet ska jag hålla. Så min frånvaro kommer inte att bero på alkohol i allafall.
Himmel, nu blir du väl än mer orolig... Ibland begrundar jag i tystnad.
När man går tillbaks och letar inlägg flimrar de förbi... de som försvunnit... Inte skrivit på länge. Hoppas så att det är för att komma tillbaka och slå oss i huvudet med att "jag är minsann nykter". Eller bara komma tillbaka med ett "nu är det ett år sen..."
Jag tycker också att det är så otroligt starkt av alla återvändare som kommer tillbaka och kämpar igen och igen.

Blir nästan lite sugen på läsa böckerna ni skriver om. Det är inte riktigt min stil... Men kanske värt ett försök ändå.,

Och ja, jag skulle uppskatta ett snabbt kägetsamtal, fast det blir ju nästan det härinne också.

Kramar!

LenaNyman
ons, 2016-02-24 - 10:44

... for mr Neale. :)

Och ja, Sisyfos! Prova böckerna! Att det inte riktigt är din stil; så mycket bättre! Vem vet vad som då händer. Kan ju bli riktigt busigt, rätt vad det är. ;)
Läget?-samtal, ja. Du har rätt, det blir ju nästan det härinne också. För i verkliga livet kan folk välja att svara eller inte svara, precis som här.

LenaNyman
tors, 2016-02-25 - 18:33

... för ett tag sen nåt om "när jag fortfarande drack". Det som slår mig är att den formuleringen inte känns rätt. Det har inte gått nog lång tid. Jag kan utmärkt väl säga att jag la ner alkoholen för elva månader sen. Det känns rätt och riktigt. Men för att "när jag fortfarande drack" ska ligga rätt i munnen får det allt gå en tid till.

Häh, om man nu ska vara petnoga.

Sisyfos
fre, 2016-02-26 - 07:29

Ja det är knepigt det där med ord... Jag vet själv inte riktigt hur jag ska skriva eftersom jag dricker ibland... Men har slutat missbruka. Och härinne när man skriver så blir det svart och vitt... Men då väljer jag att inte vara så petnoga helt enkelt. Kanske blir det lite missvisande ibland, men ska det bli perfekt, så blir det inga inlägg. Å 11 månader LenaNyman är en eon av tid i vissa sammanhang. Inte om man ska vara petnoga kanske, men ändå.

LenaNyman
fre, 2016-02-26 - 22:57

Du dricker ibland MEN du har slutat missbruka. Petnoga bra beskrivet tycker jag. :)

Det är liksom bara en känsla, det här med att ord ligger antingen rätt i munnen eller så skaver dom. "När jag fortfarande drack" känns för mig lite som att ta ut den grillade kycklingen ur ugnen innan den är helt genomstekt. Äh, eller hur man nu ska skriva.

Roligt ord det där. Petnoga. Det lockar till att kasta om till ... eh ... netpago? Ungefär som fisksoppa blir soskfippa. Hur roligt ord som helst! Eller kanelbullar som plötsligt blir kenulballar. Hahaha..!

Jo, jag vet. Jag är lättroad. Ursäkta.

Hur som helst är det fortfarande fredag, Lucas är bortrest och jag är hemma med Selma. Och är inte ett dugg mörkrädd. Jag känner mig bara helt lugn och skön, njuter av egentid och kan bestämma helt och hållet hur stilla den ska vara. För ett år sen skulle jag för länge sen supit bort mörkrädslan och skjutit precis alla andra konsekvenser på framtiden. Det slår mig nu hur mycket enklare det är att "nu-vara" när jag inte dricker. Stressen över att köpa vin eller öl skulle ha kastat all ro överbord. Sen skulle ekan sakta fyllas och jag skulle vara strängt upptagen med att ösa in. Och nånstans efter slagsida uppstått skulle jag vakna till och känna mig jäkligt skeppsbruten.

Så det kan gå bara jag låter drickan stå.

Puss!

Sisyfos
lör, 2016-02-27 - 07:45

Underbara LynaNamen!
Tror att det är bra att göra det där du gör nu... Istället för art tänka tanken på ett litet glas, tänka sig hela vägen förbi slagsidan till skeppsbrottet. För nu när vi är nyktra, så kan vi faktiskt välja bort. Och ja, jag väljer bort skeppsbrott alla dar i veckan ich satsar på att "nu-vara" istället. Har upptäckt att jag faktiskt trivs här med mig själv. Skönt att din mörkrädslan är borta det blir då mycket lättare att umgås med sig själv då.

Stingo
lör, 2016-02-27 - 12:17

Jisses... Jag sysslade konstant med ordvändande tidigare, mest avsiktligt men ändå halvautomatiskt. Någonstans under det senaste året har jag, utan att märka det, slutat. Och när jag nu försöker så känns det som om jag inte riktigt ens klarar av det.

Nu fick jag något att fundera på igen. Hjärnor är märkliga!

Skön lördag!

Leverjag
lör, 2016-02-27 - 20:59

Hade en kollega som berättade att hen alltid räknade antal bokstäver i alla ord. Automatiskt hela tiden. Gick i släkten och tydligen inte så ovanligt.

Roligt blir det. Blir pannbiffar, binnpaffar då? :-)
Ska packa egentligen..
Kram

LenaNyman
sön, 2016-02-28 - 12:06

Sickerdrocka! Hehehe..! Och LynaNamen! Låter nästan lite ekivokt.

Ja, har du tänkt på det, Ebba? Det finns bara en av varje människa och det är just den. En helt unik uppsättning gener, tankar och känslor som flödar runt i ett alldeles unikt energifält. Det är en tanke att gå igång på. Jo, och du? Tack. :)

Stingo; soskfippa är ett underbart omvänt ord tycker jag. Minns när min mamma låg sjuk. Då fick jag och en vän dille på att prata finlandssvenska. Vi kunde verkligen inte sluta och det var så jäkla dejligt och kul och fullständigt beroendeframkallande. Det där var också ett tag sen, undra om man kanske skulle..? ;)

Leverjag; jättegott med binnpaffar ju. Om man inte är lat och bara svänger ihop lite morv och kakaroner förstås. Bon voyage nu!

LenaNyman
tis, 2016-03-01 - 14:07

Efter din gedigna framställan, Stingo, förstår jag nu att jag joddlande har prytit på finska å absolut inget annat. Visst har vi förstått det nu, Vilja? (Och Vilja, klart man får huvudvärk dagen efter man med sån talang och iver slagit klackarna i imaginära tak - och i dur också, minsann.) :*

Ramlade över en grej som jag tyckte var lite intressant sådär. Det handlar om att vara högkänslig.

"Fyra gåvor hos högkänsliga personer (HSP)

När vi ser oss själva som en del av en minoritet mot den större majoriteten är vår första reaktion att känna oss underlägsna och rädda. Varför ser jag saker på detta sätt? Varför lider jag mer än andra? Varför finner jag tröst i min egen ensamhet? Varför observerar och känner jag saker som andra tenderar att inte se? Men att vara en del av de 20% av befolkningen som anser sig själva vara högkänsliga personer (HSP) är inte en nackdel, och det gör dig heller inte ”annorlunda”. Det är mycket möjligt att du under ditt liv, och framförallt under barndomen, har känt dig väldigt medveten om det där känslomässiga avståndet och hur det ibland känns som om du levde i en typ av bubbla av ensamhet och främlingskap.

Högkänslighet är en gåva, ett verktyg som tillåter dig att gräva djupare och känna större empati. Få personer är kapabla att nå denna vitala inlärningspunkt.

Det var Elaine N. Aron som tidigt på 90-talet grävde under ytan hos introverta personlighetstyper och i detalj beskrev egenskaperna hos högkänsliga personer – omtänksamma, empatiska och samtidigt känslomässigt responsiva.

Om du identifierar dig med dessa egenskaper som doktor Aron skrev om i sin bok ”Den högkänsliga människan” är det viktigt att du även förstår att högkänslighet inte är en anledning till att känna främlingskap eller att man är annorlunda. Tvärtom bör du känna dig lyckligt lottad för att besitta dessa fyra egenskaper.

1. Känslomässig insikt
Redan vid ung ålder kan högkänsliga personer märka av aspekter i sina dagliga liv som väcker en blandning av ångest, motsägelse och fascinerande nyfikenhet. Deras ögon fångar detaljer som inte ens vuxna märker av.
Grimasen av frustration hos deras lärare, uttrycken av oro hos deras mödrar – de kommer kunna märka saker som andra barn inte ser, och detta kommer lära dem från ung ålder att livet är svårt och motsägelsefullt emellanåt. De kommer se världen ur ett barns ögon, vilka tidigt öppnats till känslornas värld utan att förstå vad som styr dem, vad som får dem att pulsera eller vad som ökar vuxet lidande.
Känslomässig insikt är ett kraftfullt vapen. Det för oss närmare personer så att vi kan förstå dem, men samtidigt gör det oss även sårbara för smärta.
Känslighet är som ett ljus som lyser starkt samtidigt som det gör oss sårbara för andras beteende, de vita lögnerna, sveken, ironin… ”Du hänger upp dig så mycket på allt!” kommer de ofta säga. ”Du är så känslig!” kommer andra fylla i.
Och så är det, men du är den du är. En gåva kräver stort ansvar; din kunskap om känslor kräver även att du vet hur du skyddar dig själv. Hur du tar hand om dig själv.

2. Att värdera ensamhet
Högkänsliga personer finner en viss njutning av tid spenderad ensamma. De letar reda på vrår i sin önskan att avsluta sina läxor eller utöva hobbys. De är kreativa personer som njuter av att lyssna på musik, läsa och ägna sig åt konstnärliga aktiviteter. Och trots att det inte får dem att njuta mindre av tid spenderad med andra är det i ensamhet de finner mest tillfredsställelse.
Högkänsliga personer är inte rädda för att vara ensamma. Dessa är stunderna när de kan få kontakt med sig själva på den intimaste nivån, fria från kopplingar till andra och deras blickar.

3. Att leva från hjärtat
Högkänslighet är att leva från hjärtat. Ingen upplever kärlek mer intensivt, ingen får större glädje från de små dagliga gesterna, från vänskap, från affektion…
Högkänsliga personer lider ofta känslomässigt. De har en tendens att bli deprimerade, att känna sorg, att känna sig sårbara inför extern stimulans och andra personers beteenden. Det finns dock något som andra inte vet: högkänsliga personer upplever också känslor av kärlek och att vara älskade mycket intensivare än andra.
Och vi talar inte bara om emotionella förhållanden. Vänskap, daglig affektion eller något så enkelt som att höra en melodi eller se en vacker målning eller ett landskap – dessa upplevelser blir djupare invävda i högkänsliga personers hjärtan och sinnen.

4. Inre tillväxt
Det finns inget botemedel för högkänslighet. Du kommer till världen med den, denna märklighet, denna gåva som kan ses redan hos unga barn. Den kommer med frågor, intuition, tendens till perfektionism, tolerans mot smärta, irritation över starka ljus eller dofter, känslomässig sårbarhet…
Det är inte enkelt att leva med denna gåva. När vi väl inser vad det är och vad det tillför till våra liv kommer dock ögonblicket när vi lär oss att hantera många av dessa detaljer. Du får inte låta dig översvämmas av negativa tankar.
Du måste även lära dig att andra marscherar i ett annat tempo, att de inte har din känslomässiga tröskel, att de inte upplever vissa saker med samma intensitet… Det betyder dock inte att de till exempel älskar dig mindre. Respektera dem, förstå dem. Förstå dig själv.

När du har upptäckt ditt eget väsen och dina fallenheter ska du finna jämvikt och vårda din personliga tillväxt. Du är unik och du lever från hjärtat. Gå i frid, gå i säkerhet och var lycklig."

(Källa: http://utforskasinnet.se/fyra-gavor-hos-hogkansliga-personer-hsp/)

För den som vill läsa mer kan jag även rekommendera boken "Drunkna inte i dina känslor" av Hägglund/Dahlin.

Hej svejs så länge!

anonyMu
tis, 2016-03-01 - 17:29

Hello Darling,

Vad är det för språkliga bryderier som pågår här inne?? Jag viker mig av skratt...! Jag har också varit en ordvrickare, men liksom tappat bort det...

HSP - check - tell me about...! Finns många informativa böcker i ämnet. De ger en hel del bra förklaringar om varför man är som man är. Men vad ska man göra? Vara snäll mot sig själv, inte döma, acceptera att man är som man är. :-) Elää ja oppia - typ ;-)

Puss på're

anonyMu
tis, 2016-03-01 - 17:43

Skulle just börja med barnens middag och plockade ut PISKFINNAR ur frysen! Ha! Jag kan också! :-D

LenaNyman
tis, 2016-03-01 - 20:57

Det blir error i huvudet på mig. Ska verkligen piskfinnar tas ur frysen? Ska inte dom ledas ut ur en bastu där dom slagit sig svettkådiga med björkris? :D

Tänkte göra en god kolaps men det blev pycklingkasta i stället - nä, nu får jag sluta alltså... Så gott att höra av dig, Muris! Blir så glad så. På ett snällt, ickedömande och accepterande manér. <3

Fenix
tis, 2016-03-01 - 22:00

där, inte kan man vrida trasan ur orden på sätt och viset. Halk och hål är vad som gäller när vintervägen är barskrapad och värdet på våren är botten upp.

Leverjag
tors, 2016-03-03 - 11:04

Du är för skön! Verkligen sträcker sig smilbanden av att läsa här. Många ordvrickare här tydligen. :-)
Tack för hälsning. Verkligen bra citat! Det är precis ett sånt som kan hjälpa mig att få perspektiv just då det behövs. ET talar till mig mer nu. Det är skönt och svårt att vara där i det hela tiden men det sipprar in lite här och där i tillvaron. Jag känner mer ömhet för andra nu. Är det en bieffekt måntro.. ;-)

Väldigt bra beskrivning av mig det där. HSP- var det det jag hade!? ?

Önskar dig 45 orange papegoj tulpaner med röd kant i din pippigula vas och skön njutning av musikens fantastiska toner som spelar på våra andliga strängar så vi flyger lätt som fjädern som dansar i vindarna. ?

P&K ?

Sisyfos
lör, 2016-03-05 - 10:09

Ny nykter helg på gång. Inget inplanerat, bara vara. Så ska det bli. Kanske borde köpa en pippigul vas, men är nog lite för feg. Eller ska man drista sig... Tillfredsställa den busiga sidan? Den kan behöva näring... Eller vad var det du föreslog tidigare måntro? En dansstång? Undrar vad sambon skulle tycka om jag monterade upp en sån i vardagsrummet - det enda ställe där den får plats. "Ja, men det är ju för att jag inte ska få för mig att busa till det med sprit". Tyvärr har han ju lite högre tankar om mig än jag själv, han skulle inte förstå att det var viktigt. Pippigul vas får det bli och blommor till LynaNamen varje lördag. Det är hon värd ???!