Startar ny tråd med målet att flytta tråden eller börja skriva i det vidare livet då min gamla tråds rubrik känns för frågande och inte tillräckligt beslutsam. Tror det kan hjälpa mig att mentalt inte traggla vidare med återfall i långa perioder och det känns som det är dags att lägga mina gamla anteckningar bakom mig för en fräsch start. Känner mig lättare bara av att skriva det här inlägget. Men innan jag vågar flytta till det vidare livet ska jag bevisa för mig själv att det är klart nu, kanske flytta tråd när jag haft 90 eller 100 vita dagar. Har inte druckit på ett tag men för enkelthetens skull kallar jag idag för dag 1.

Liten stor

Sömnen börjar funka igen utan hjälpmedel. Måste nu jaga rätt på hur jag får bukt med den ständigt närvarande ångestklumpen i halsen så jag inte får för mig att försöka skölja ner den med a när jag antagligen snart kommer tänka ”nu är ju faran över efter en vit månad”.

Ellan

Ja ångestklumpen är inte att leka med. Någonting finns ju där men frågan är ju vad. Jag började i terapi för ett år sedan för att få bukt på resterna av min klump. Den minskade under mitt första år som nykter bla med hjälp under min behandling. Jag behövde dock mer hjälp. Under det senaste året har jag gått i regelbunden terapi och mycket har hänt. Jag har för mig att du skrivit att du har samtal inbokade. Har du börjat? Det är obehagligt att gå med denna känsla du beskriver... så jag håller tummarna för att du har möjlighet att ta hand om det som finns där.
Kram
Ellan

Liten stor

Ja Ellan, har fler samtal inbokade och kommer nog fortsätta med det för att jobba bort klumpen. Igår fingrade jag på flaskorna hemma (har tyvärr a hemma men ska låsa in och ge nyckel till frun). Glad att jag inte föll igår. Har inte räknat exakt när jag slutade men tror jag har cirka 3 vita veckor nu. Fysiska förändringarna till det bättre kommer nu. Ögon, ansikte, sömn, mage, vikt. Otroligt skönt att kroppen visar att man är på rätt väg. Nu ska bara hjärnan med på tåget också :)

Liten stor

Önskar jag kunde skriva ngt mer positivt men det är lite av en dagbok att kunna kolla tillbaka på hur det varit längre fram i tiden. Kämpar mig igenom dagarna med stark oro i kroppen och den där härliga känslan av meningslöshet. Inget känns kul. Men har kvar hoppet om att det blir bättre med tiden.

Liten stor

Oron/ångesten börjar tära på mig då den inte verkar vilja släppa mig ur sitt grepp men tror att det har med min utmattning och stress att göra mer än att det är ett sug på a för jag är verkligen inte sugen på skiten. Samtidigt dyker ju tankarna upp att bara vilja bedöva de jobbiga känslorna med vin. Hoppas fler terapitimmar hjälper.

Liten stor

Fortsätter vakna med samma oro kroppen. Men sömnen! Jag sover länge och somnar lätt nu! Det är så himla skönt.
Dionysa - ja, jag försöker promenera dagligen och det hjälper en del. Fysisk aktivitet som gym, cykling hjälper också en del så ska försöka få in mer daglig träning som rutin. Ikväll blir det ngn aktivitet med fru, men tyvärr ser jag just nu inget nöje i restaurang/middag/bio osv. Kanske ska föreslå en sportdate istället som badminton eller squash :)
Försöker hålla positiva tankar i huvudet för det hår tillståndet måste ju gå över med tiden.

Ellan

Bra idé att föreslå någonting nytt. Att undvika situationer som magkänslan känner inte är ok. Jag hade mycket oro och rastlöshet i kroppen min första sommar som nykter. Fick ha planer för dagen och hålla mig till det. Där gav mig möten med andra människor (AA) enormt mycket. Där var jag safe och oron släppte faktiskt. Kan det vara ett verktyg för dig?
Ha en fin lördag!
Kram
Ellan

Liten stor

Tack Ellan. Hör ju mkt positivt om aa men jag har ett enormt inre motstånd som jag inte vet vad det grundar sig i. Känns som det är lite för mkt religiösa inslag för mig som ateist. Men jag kanske har lite för mkt fördomar mot hur det funkar? Planen är att fortsätta terapi-samtalen just nu.

Mirabelle

Jag har aldrig varit speciellt bra på middag-bio-varianter. Min man är en väldigt lugn person, så han föredrar det. Jag har för mycket myror i brallan. Det måste kombineras med långpromenad om jag ska orka sitta still. Det är så vi umgås. Bästa daten var när vi hängde på en sportbar och spelade pingis i flera timmar :)

Vad är det som oroar dig? Vad får du ro av? Vad är roligt? Vad får dig att må bra utan alkohol inblandat? Jag känner oro ibland och ställer mig dessa frågor..Och gör sedan aktiviteter jag mår gott av. Ibland ligger jag i sängen och lyssnar på guidad meditation. Tar mig ett bad. Umgås med vänner eller familjemedlemmar som får mig att skratta.Lyssnar på musik som gör mig glad..Du vet nog själv vad du mår bra av.Gör mer sånt...Kram

Liten stor

Tack för tips. Blev ingen sportdate tyvärr mirabell men vi är nog som du, våra bästa dejter har varit gokart eller vuxen-grönalund-utan-barn osv. Man glömmer ibland att man kan ordna såna dagar både med sin partner eller vänner utan att det måste vara en svensexa eller ngt event.
Miss lyckad - oron är svår att sätta fingret på. Mkt är nog jobbrelaterat men just nu tror jag bara jag är inne i en dipp mentalt. Vad jag märkt är att jag behöver mkt egen tid, dvs helt själv en stund varje dag för att ladda batterierna och jag börjar hitta en del dagliga rutiner för att få till det.
Igår drack jag dumt nog några folköl men det positiva var att jag inte kände begär efter mer utan efter 2 st till grillningen kände jag mig nöjd. Men jag är väl medveten om faran i detta och kommer återgå till noll nu direkt. Tror jag ville testa mig själv på ngt sätt vilket ju är idiotiskt.
Skulle jag om några år kunna ha ett normalt förhållande och kunna dricka lite vin till maten etc får det bli en bonus. Jag kommer fortsätta köra noll och vara inställd på ett nyktert liv helt och hållet. Måste gå till botten med grundproblemen stress/oro/ångest.

Liten stor

Har glömt av forumet märkte jag idag. Medvetet eller omedvetet vet jag faktiskt inte. På plussidan får jag notera att det går framåt på många plan. På minussidan noterar jag att jag ”fuskat” eller kanske ”testat” för mkt om jag kan dricka normalt och märker att jag lätt halkar in i för hög frekvens på dryck så jag nyper mig själv hårt i örat nu och återgår till noll tolerans som jag innerst inne vet är min väg.

Liten stor

Den jävla ångesten slutar aldrig. Börjar inse att jag nog är mer utbränd eller har utmaningssyndrom eller vad det kallas än jag trott. Just nu kan det även vara en kombo med abstinens då jag fuskade senast i fredags. Så trött på att halka tillbaka för a gör ju att allt dåligt bara ökar. Så ofattbart på något sätt att jag (och fler) testar igen i någon sorts konstig förhoppning om att det ska hjälpa. Men handlar väl om att när ångesten och oron är så stor att man vill krypa ut sitt eget skinn gör man nästan allt för att få ro några timmar. En förutsättning för att jag ska komma till rätta med allt är som sagt total nykterhet i steg ett. Har ökat antal terapitimmar även om de inte hjälper mig så mkt men ska ge det tid.