Idag är det över 18 månader sen senaste alkoholintaget. Det har varit en fantastisk resa hit och jag har forumet och vännerna här att tacka för mycket. Det har för mig inte funnits någon klar linje mellan att "förändra mitt drickande" eller det "vidare livet". Nu idag ett och halvt år senare känns de som att jag lämnat så mycket bakom mig att jag trots allt kan se det som ytterligare en ny start. Jag kan inte hävda att jag klarat det, men jag har klarat det så här långt. Det är stor tacksamhet jag känner att ha lyckats förändra en så svår sak som ett problematiskt förhållningssätt till alkoholen faktiskt innebär.

Fortfarande kan det idag kännas lite surt att inte kunna, vilja, eller våga dricka i sociala sammanhang eller till middagen. Men det priset jag betalar är så ofantligt mycket mindre än den risk och enorma avgrund och nedsida som riskeras i ett försök. Det är alltså ett lätt val att välja bort alkoholen ur livet. I synnerhet om man tänker på det som var innan, det var ju inget liv, det var ju faktiskt ett rent helvete...

Jag fortsätter att läsa härinne till och från. Det är viktigt att inte riskera att glömma vart jag kom ifrån. Jag vet idag att minnet av hur illa det var, är just det som gör att glädjen över förändringen är så stor. Det är faktisk en stor tacksamhet.

Så nu fortsätter färden på den nyktra vägen.

Lev väl alla!

//PP

kimpelimpen

har varit full i flera år nu och ska sluta idag. så rädd för det här. hur kommer livet att bli, känner mig så naken utan den och rädd att allt ska bli så tradigt, även rädd för att lägga mig ikväll, borde jag? tips snälla alla fina.

Stort välkommen till forumet! Har hittar du många kloka människor som tampas med liknande problem och en önskan om att förändra sin alkoholkonsumtion. Ett tips är att du startar en egen tråd. Då blir det lättare för andra att hitta din tråd och svara just dig.

Men så länge, hoppas du hittar mycket inspiration när du läser här!

/Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

PP

Trevligt att få ett livstecken från dig!
Nähä, du behöver nog inte oroa dig för att bli insydd på livstid, men bra att du försöker få till en förändring när det gnager. Livet är väl ganska ok tycker jag. Alkoholen är inget jag tänker på, eller direkt oroar mig för. Har blivit invant, och inte svårt att avstå. Bör däremot se mig om efter lite mer sällskap och sociala kontakter. Hösten är i antågande, och jag kan ibland tycka att det skulle vara trevligt med lite mera mening, om du nu förstår...
Ta väl hand om dig. Försök få en nytändning på något sätt
Storkramen
//PP

PP

Idag kan jag se tillbaka på fem år av nykterhet. Såklart tacksam glad och fortfarande lite stolt över det. Minns det mörka som missbruket innebar och hur svårt det var i början. Tänker på er alla som just börjat er resa. Min möjliggjordes med Forumet som enda stöd utifrån. Det krävs beslutsamhet och stor envishet. Det tar lång tid innan det blir till självklarhet. Men, kunde jag - så kan du! Stort lycka till, och tack ni alla som funnits här för mig.
//PP

PP

Ja, ni vet ju hur det är, ni båda. Säkert inte Santorini! Och Pi, av dig har jag lärt mig att ta återfallsrisken på allvar. Idag är det skönt att inte tänka på den med oro, samtidigt vet jag att någon form av socialdrickande, det är bara att slå ur hågen. Inget jag sörjer och garanterat det enda som fungerar med 100%ig säkerhet.
Ta vara på er!!
//PP

är alltid roligt att se att det fungerar !!

GRATTIS PP !!

PP

Adde, du gav mig ju ett och annat råd. Visade tillsammans med Berra vägen.
Mulletant - vad vore detta Forum utan dig?! Alla klokheter, allt stöd du ger. Både på anhörigsidorna, men inte minst till oss alla som fastnat i alkoholen. Även om vi alla vet att det är svårt att bli fri, och att de som.dricker förorsakar så mycket lidande för personer i vår närhet, så uppmuntrar du och stöttar. Det är så fint.
Ni är fina exempel på personer som stöttar andra när nitillfriskat från era beroenden/medberoenden, tack!
//PP

PP

Veteran, det låter våldsamt. I alla fall om vi syftar på drickandet. Om vi blir nykterhetsveteraner efter 5 år - ok, i så fall låter det ju schysst. Minns att för mig var en så pass lång nykterhet svår att ta in. Där och då, handlade det om timnar dagar veckor. Jag gillade att räkna. Se om mina obaervationer stämde ned andras, det går ju upp och ner. Tiden rullar ju på, det enda som krävs är att avstå det första glaset. Då blir protokollet prickfritt. Visst, jag hann med en massa dikeskörningar, och det tog efter mitt första återfall tre år att komma tillbaka. Sååååå onödigt och så mycket som blev fel under dessa år. Det är nämligen det som händer när det börjar gå snabbare utför, när alkoholen på allvar börjar styra. Gränsen är inte tydlig för den som dricker - vore den det skulle vi ju inte hamna i skiten!
Nä, vi får inte ge upp om vi kör av vägen. Vi ska inte vara utdömande mot oss själva när vi trillat dit. Däremot funkar det inte att lalla runt med det egna beslutet. Det vi kämpar emot är allt för starkt, så det enda som funkar är att vara benhård. Därför har jag haft lite svårt med allt för softa kommentarer som. Slå inte så hårt på dig själv, ingen fara, upp på hästen igen....
Det är grymt svårt att sluta supa, så det är inget jag vill göra om gång på gång om det inte är nödvändigt. tyvärr vet vi ju inte det från början, och för många blir vägen allt för smärtsam och lång. Allt för mycket lidande både för den missbrukande och alla runt omkring. Har du någon gång önskat varaktig nykterhet, så är det just det som krävs. Rådet blir att genomföra det bums, och inte efter fem bortsupna år. Och näe, det går inte att hitta tillbaka till socialt drickande. Ju snabbare den poletten trillar ner desto bättre!
Lycka till!!
//PP

Hej på dig,

stort och varmt grattis på din årsdag! Fantastiskt väl jobbat av dig! ?? Zorry för att gratulationerna kommer så långt i efterskott bara...?

Hur har du det? Mår du bra?

För egen del mår jag så mycket bättre och känner mig mest som Glada Fisken.?‍♀️ Kröp till korset och fick medicin. Den gjorde (och gör) verkligen underverk.?

Ta hand om dig vännen! ?

PP

Har gjort att jag inte har så mycket nytt att skriva om när det gäller alkoholen. Läser ibland för att uppdatera mina minnen. Nykterheten kan och får inte bli till självklarhet, men de värsta såren har läkt, det är gott så! Storkramen Murisen!
//PP

att hälsa jag också. Tiden arbetar för oss, tack och lov! Man måste alltid minnas varför man inte dricker eller nånsin ska dricka igen. Men man får inte gräva ner sej i det som varit utan vara glad att det är över. 6,5 års nykterhet borde väga upp för en del som man hade velat ha annorlunda.