Idag har jag fått lära mig hur man gör en skärminspelning, inför ett viktigt videomöte som vi ska ha för hela företaget i eftermiddag. Alla kan inte delta, så då kan de kolla inspelningen senare.

Jag vet inte om jag orkar lära mig fler programvaror just nu 😳 Det kommer nya saker och rutiner hela tiden. Nu senast ska jag via en app i mobilen godkänna folks kvitton för utlägg. Jag har inte laddat ner appen eller ens hunnit läsa igenom manualen, men det ramlar hela tiden in mail om att jag har kvitton som jag ska godkänna.

Det känns som kvoten för att lära mig nya saker är typ maxad just nu. Suck.

Kram 🐘

Jag har ju i många år haft stora klimakteriebesvär. Mina urkassa järndepåer historiskt berodde till exempel på rikliga blödningar som bara höll på och höll på. Orsaken till det var att bristen på progesteron var större än östrogen, så kallad östrogendominans.

Progesteron styr ägglossningen, och det är äggstockarna som först brukar packa ihop och dra sin kos. Eller de tvinar ihop snarare, krymper ihop till snudd på oigenkännlighet. De har gjort sitt jobb, de börjar ju producera ägg hos kvinnor redan under fosterstadiet.

Jag ville inte ta hormoner eftersom själva meningen med klimakteriet är ju att man så småningom ska bli av med könshormonerna. Jag måste igenom det, varför då skjuta problemet framför sig? Ändå hade jag periodvis så stora problem för 2-3 år sedan att jag kände mig tvungen att prova en hormontablett, novofem. Inom tre-fyra månader gjorde tabletten mig suicidal. Jag överdriver inte. Min ångest var enorm, livet var inte värt att leva. Och jo, jag drack då också. Mycket.

Jag slutade med tabletten och vägrade börja med en annan. Hormonspiralen fick jag skrota också, den åkte ut av sig själv med buller och bång. Men blödningarna var förstås ett stort bekymmer. Cyklo-F, eller tranexamsyra tror jag att det heter, funkade hjälpligt. Mensen kom lite när den ville, hoppade över flera månader ibland. Då började jag ta progesteron (provera) var tredje månad, för att var tredje månad kanske ha mens. Och snart kan jag nog sluta med den också, jag fyller ju 52 år så jag hoppas att varje mens är den sista.

Nu till rubriken. Nu har jag tagit progesteron i snart två veckor och himmel vad låg jag känner mig. Utan anledning, eller åtminstone utan egentlig anledning. Kan hitta tusen orsaker till att inte vilja göra någonting, allt känns tråkigt och jobbigt, och himmel vad synd det är om mig som är så missförstådd i vissa sammanhang. ”Alla” gnäller och kräver en massa saker av mig. Könshormoner är verkligen dynamit! På ett negativt sätt.

Nykterheten gjorde förresten att mina klimakteriebesvär blev enormt mycket lättare! Jag slapp nattsvettningar, humöret blev lite mer balanserat, och ångest och den generella oron försvann. Ännu en anledning att låta bli alkoholen helt!

Kram 🐘

Klimakteriet är ingen kul period i livet. För en del ett stort helvete och för andra ett mindre.
Just de där rikliga och oregelbundna blödningarna minns jag som värst..och att mitt humör var så upp och ner.
Jag var också emot att ta östrogen men fick till slut kapitulera. Jag valde lägsta dosen i form av plåster.
Min gynekolog sa att den dosen var alldeles för låg för att jag skulle märka någon skillnad men jag tyckte jag blev hjälpt. Hon tyckte jag skulle ta bort hela livmodern men det ville jag inte. Har en känsla av att man inte ska ta bort friska organ i onödan...fast min gynekolog tyckte den hade gjort sitt jobb och inte behövdes mer....
Men istället fick jag göra ett par skrapningar av livmoderslemhinnan innan det blev bra.
Nattlig hjärtklappning och vallningar är väl annars det som är mest vanligt och där finns ju vissa naturmedel många blir hjälpta av.
Tänk vad vi kvinnor klarar av egentligen! Så tiden efter klimakteriet är ju egentligen den lugnaste tiden i ens liv.
Och så idiotiskt att bedöva sig med alkohol när man kan njuta av det goda livet.

Lycka till 🍀 Andra halvlek 🤗

Kram
🌱🧡🌱

Man blir så avundsjuk på kvinnor som bara säger ”mensen bara försvann en dag och det var det enda jag märkte av klimakteriet”. Samtidigt som det är lönlöst att vara just avundsjuk - livet är inte rättvist. Alla drabbas olika av olika jobbiga saker. Det påstås att om man hade det tufft fysiskt och psykiskt i puberteten (vilket jag hade) så får man det lika tufft i klimakteriet, vilket jag fått. Men klimakteriet har pågått under så många fler år, ända sen jag var i 40-årsåldern och jag fyller 52 år.

Det är ju just obalansen i könshormonerna som är problemet. Att de svajar hit och dit, upp och ner. När de väl sen stabiliserat sig på en lägre nivå blir livet lättare. Har jag läst och hört, och håller kanske på och upplever det också.

Jag är säker på att klimakteriet tillsammans med vindrickandet har varit största orsaken till mitt dåliga psykiska mående, som eskalerade i 40-årsåldern. Åren mellan 40 och 50 år känns nästan förlorade 😢 Så dåligt som jag har mått. Jag orkar knappt tänka på det.

Men nu är nu och det känns verkligen som om jag är på väg ut ur den här trånga passagen. Ut på andra sidan, till ett mer chill liv. Ett liv med ett inre lugn och harmoni, bättre självkänsla och självtillit. Självkärlek ❤️

Chill helgkram 🐘

PS. Det ska bli spännande att se hur Alkoholhjälpen ser ut ikväll efter uppdateringen!

Hallå där, skickar igenkänning! Hormonerna är inte att leka med när de börjar leva sitt eget liv.
Jag har inte haft tillnärmelsevis så jobbigt som du beskriver men från att ha varit en person som tycker att kroppen ska sköta sig på egen hand, har jag tagit- och fått väldigt god hjälp av östrogen-plåster.
Jag har också läst på massor- kring risker och övervägt noga. Jag vill inte propagera för detta men däremot är det viktigt att veta att man uppdaterat riktlinjerna kring just östrogen. Svenska kvinnor är unika i världen sett till hur få som får/tar östrogen. Riskerna har visat sig vara lägre- och skydd mot tex hjärt/kärlsjukdomar, demens mm, mycket större än man trott. Detta gäller bara om man inte har någon hormonell cancer i det genetiska bagaget.
Mats Hammar är en väldigt duktig forskare kring detta ämne, om man vill läsa mer.
Jag tänker ibland att vi som biologiska varelser inte är tänkta att hålla exakt samma tempo genom hela livet. Klimakteriet kan kanske tidigare ha fungerat som en liten bromskloss och givit kvinnor möjlighet att vila och inte pressa sig själva till max. Nu lever vi ju i en annan tid minst sagt. Kraven är höga, från många håll. Kanske är det extra viktigt att lyssna inåt. Att när allt känns lite lågt och tråkigt- go with the flow. Jag vet att du redan vet allt, men påminner om den turbofart som du faktiskt har i ditt liv, viktiga processer- nu när din dotter ska flytta, promenader och dessutom hedersdoktor i nykterhet. Med tid och rätt ord för var och en.
Var rädd om dig! Kram.

Jag tror också att klimakteriet är en period i livet då man ska varva ner lite, inte varva upp eller fortsätta i samma höga tempo. Jag brukar ju gilla att dra paralleller till ”savannen” och man kan ju fråga sig varför kvinnan blir infertil så tidigt i livet, jämfört med andra arter. De flesta arter föder avkomma ända fram till sin död.

Dels blev man ju förstås inte lika gammal förr, men sen finns ju mormor-teorin också. Mammor behöver hjälp av sina mammor för att ta hand om avkomman helt enkelt. I vissa kulturer lever ju detta kvar i allra högsta grad. Först hjälper mormors-generationen till med att ta hand om barnbarnen, och sen tar barn och barnbarn hand om sina mor- och farföräldrar. Det är ju bara i Sverige nästan som vi är så ensamma generellt genom många livsfaser. I de flesta andra kulturer tar storfamiljen hand om varandra.

Jag märker på vänner och kollegor hur otroligt förälskade de är i sina barnbarn. Det är en förälskelse som verkar lika stark som den man kände för sina egna barn, men man träffar dem inte så ofta så när man väl gör det blir det hundra procent närvaro. Verkligen på barnbarnens villkor. Då krävs det nog att man stillat sitt eget driv, att man funnit sig tillrätta med en lite lugnare tillvaro och att man är nöjd precis där man är.

Lång utläggning om syftet med klimakteriet 😂 Men jag känner verkligen nu att jag är på väg ut på andra sidan, mina besvär är minimala jämfört med tidigare. Nykterheten har hjälpt till massor!

Kram 🐘

Hur är läget i kväll? Jag tror som Se klart skrev att det kan vara många faktorer som samverkar till att du kan vara lite låg. Det där med den stundande flytten för din dotter på allt annat också.❤️

Jag har kollat lite på det uppdaterade forumet. Väldigt tråkigt att man inte kan se alla sina gamla kommentarer i andras trådar längre. Men dom kanske fixar det.

Ha det bra! 🤗

@Torn Det var lite strul för mig att komma in, min inloggning funkade inte. Men nu är jag inne! Jag saknar ”senaste kommentarer”. Det var den vägen jag brukade snabborientera mig. Sen gillar jag att man kan svara på specifika inlägg. Saknar ❤️ Men samtidigt gör det att man måste skriva om man vill ge en reaktion, och jakten på likes är nog osund egentligen. La in en bild på mig själv, får se om den godkänns 😉

@Torn wrote:"Väldigt tråkigt att man inte kan se alla sina gamla kommentarer i andras trådar längre."

Var tvungen att testa hur man citerar också 🤪 Och jag förstår inte riktigt vad du menar? Finns inte gamla kommentarer kvar längre?

Kram 🐘

Nu funkar det ser jag, dom håller på att jobba vidare löpande verkar det som. Fin bild du har!😍 Jag tror jag vet vilket djur jag ska välja.😂 Nu i väg till jobbet...... Kram@Andrahalvlek

Testar lite själv i den aktiva tråden

@FinaLisa wrote:"hur ska man använda citeraknappen tro?"
Markera texten i inlägget och sedan trycker man på Citera så fylls det på text i den vita inläggsrutan.

Det var lite otydliga och kanske onödigt avancerade nya funktioner i nya tycker jag personligen, även "Senaste kommentaren" som jag var flitig att använda till är lite undanskymd...

Fast kommer nog vänja oss fint med det :)

Redigera-knapp finns ju

Din tråd får fungera som ”test” tråd lite nu Andrahalvlek.😂 Redigeraknappen fanns inte i morse, men nu finns den ser jag. ”Senaste kommentarer” där man kan se alla inlägg hittar jag dock inte ännu. Den dyker förhoppningsvis upp snart.

@Charlie70 Jo mina kommentarer hittar jag, de dök också upp i morse. Det är den där funktionen där man man kan se alla senaste kommentarer från samtliga forumsdelar som jag inte hittar. Tack ändå Charlie, och ha en bra dag! Kram